Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingin maalaiskunta - Helsingin osake pankki - Helsingin sanomat - Helsingius, 1. Gustaf - Helsingius, 2. Torsten - Helsinglands linspinneri ab. - Helsingör - Helsinki - Helsinkit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSINGIN MAALAISKUNTA
Utsikt över hamnen i Helsingör mot Kronborgs slott.
HeFsingin maalaiskunta [madåiskonta], kommun
i Finland, se Helsinge.
HeFsingin osake pankki [åss’-], se Helsingfors
aktiebank.
HeFsingin san’omat (fi., ”Helsingfors
tidning”), daglig finskspråkig tidning i
Helsingfors, började utkomma 1904 som en forts, på den
kulturliberala tidn. ”Päivälehti”, som s.å. hade
indragits på gr. av sitt motstånd mot
förrysk-ningspolitiken. Till 1918 var H. organ för det
ungfinska partiet, därefter för Nationella
framstegspartiet. Tidn. spelade tidigare en stor roll
som opinionsbildare, men sedan framstegspartiets
politiska betydelse starkt minskats, är den i
främsta rummet ett stort nyhets- och kulturorgan.
Av alla dagstidn. i Finland har H. den största
spridningen, 160,000—170,000 ex. (1948). E.Ed.
Helsin’gius. 1) Gustaf Adolf H., finländsk
fattigvårdsman (1855—1934). Efter
ingenjörsexamen i Helsingfors 1879 och några års tjänstgöring
vid olika företag ägnade sig H. åt studiet av
fattig-vårdsförhållandena i de skandinaviska länderna.
H. var 1889—1915 fattigvårdsinspektör för Finland
och har bl.a. utg. ”Fattigvårdens nydaning i
Finland under tre årtionden” (1918) och
”Hågkomster” (2 bd, 1927—29).
2) Torsten Gustav Jakob Lorenzo H., den
föreg:s son, finlandssvensk författare (f. 1888), fil.
mag. 1914, rektor vid Björneborgs svenska
samskola sedan 1920. H. debuterade med berättelsen
”Dagdrivare” (1914), som fångade stämningar av
ungdomlig pessimism, men gav i ”Utveckling” (1915)
en bild av en omvändelse till en mera positiv
livsinställning. Efter att ha publ. novellsaml. ”Ungdom”
(1917) lämnade förf, emellertid skönlitteraturen.
I memoarsaml. ”Det var” (1947) har H. skildrat
sina barndoms- och ungdomsupplevelser, med
tyngdpunkten fäst vid studentlivet kort före I :a
världskriget. Titeln på H:s debutbok gav upphov
till benämningen ”dagdrivarlitteraturen” på de
litterära verk från tiden o. 1910, som i sin tristess
återspegla den finlandssvenska ungdomens känsla
av hopplöshet inför
de sociala
brytningarna, fennomanernas
frammarsch och de
ryska
denationalise-ringsåtgärderna gentemot Finland. E.Ed.
Helsinglands
linspinneri ab., se
Hol-ma-Helsinglands linspinneri & väfveri ab.
Helsingö’r, stad i
Frederiksborgs amt på
Själland vid Öresunds
smalaste del; 18,930
inv. (1945). — H., en
gammal stad (från
före 1231) med
sillfiske och svinavel,
nyskapades av Erik
av Pommern, som
genom öresundstullen
tryggade stadens
framtid som
internationell transitohandels-
plats. Det gamla Flynderborg avlöstes 1423 av
slottet Krogen, detta 1574—83 av Kronborg*. H:s
strategiska betydelse medförde ofta fiendeangrepp
el. -erövringar, t.ex. av svenskarna 1658—60; ofta
härjades det av pest. Stadens tillbakagång
hejdades genom anläggningen av hamnen 1766 (och
1824), och ehuru öresundstullen 1857
avskaffades, har H. senare genom industri,
transitohan-del och -trafik samt turistliv ånyo gått framåt. —
H., som har en god hamn (8 m djup), bedriver
skeppsbyggeri, någon industri, ss. tillverkning av
nät, textil- och gummivaror (”Tretorn”), bryggeri,
handel och sjöfart; betydande import av stenkol.
Färjeförbindelser med Hälsingborg. Invid
staden ligger Kronborgs slott, vartill anknytes sägnen
om Holger Danske och Shakespeares Hamlet, samt
i dess närhet Marienlyst havsbad. Vid hamnen är
rest ett minnesmärke till Sveriges hjälp åt danska
flyktingar och utrustningen av den ”danska
brigaden”. — De två gamla kyrkorna, S:t Olai och S:ta
Marie, äro tegelbyggnader i sengotik med
inventarier från renässansen. Vid den senare ligger det
forna karmelitklostret, stiftat 1430 av Erik av
Pommern, en av Nordens bäst bevarade
klosterbyggnader, restaurerad i början av 1900-talet, nu
hem för gamla; det s.k. Karmelithuset från
1500-talets början inrymmer stadsmuseum och folkbibi.
H. har ännu kvar flera hus av sten- el. korsvirke
från 1600- och 1700-talen, t.ex. Gamla apoteket
och det närbelägna slottet Marienlyst*. Den av
P. Manniche 1921 grundade Internationale
Höj-skole i H. är känd över hela världen. — Litt.:
”H. i Sundtoldstiden 1426—1857” (2 bd, 1925
—29). [ESzJV.Hn;E.W.
Hel’sinki, finska namnet på Helsingfors.
Helsinki’t, petrogr., vanl. gånglikt uppträdande
bergart av granitisk el. syenitisk karaktär, bildad
genom deformation och metasomatisk
omvandling av motsv. moderbergart. Dess struktur är
ofta mikrobreccieartad och karakteriserad av två
mineralgenerationer, den ena magmatisk,
bestående av huvudsaki. fältspater, biotit och ev. kvarts,
— 159 —
— 160 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
