- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 13. Hedeby - Högblad /
169-170

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hematit, järnglans - ab. Hematit - Hemato- - Hematocele - Hematofobi - Hematogen - Hematoidin - Hematokrit - Hematologi - Hematom - Hematomyeli - Hematoporfyrin - Hematosalpinx - Hematoxylin - Hematuri, blodpinkning - Hemberg, Eugen - Hembiträde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEMBITRÄDE

b 1 o d s t e n. H. är en viktig järnmalm och
uppträder som sådan mest i korniga aggregat.
Bla-diga aggregat benämnas järnglimmer,
jor-diga röda järnockra.

ab. Hemati’t, dotterbolag till Trafik-ab.
Grängesberg—Oxelösund*.

He’mato- (av grek, halma, gen. hai’matos, blod), i
sms.: som hör till blodet, blod-,

Hematoce’le, med., se Blodbråck.

Hematofobi’ (till hemato-* och grek. fob’os,
fruktan), psykol., sjuklig rädsla för åsynen av blod.

Hematogen [-je’n] (till hemato-* och grek. gen’os,
härkomst), om en sjuklig process som till sin
uppkomst kan hänföras till förändringar i blodet.

Hematoidfn, se Pigment.

Hematokri’t (till hemato-* och grek, krinein,
skilja), kem., en av S. G. Hedin konstruerad
centrifug, med vilken volymförhållandet mellan
blodkroppar och plasma kan uppmätas.

Hematologi’ (till hemato-* och grek. log’os,
lära), läran om blodet och dess sjukdomar. Se
Blod och Blodsjukdomar.

Hematom [-å’m] (av grek, haima, blod), med.,
en form av blodutådring*.

Hematomyeli’, med., se Ryggmärg.

Hematoporfyri’n, järnfri beståndsdel av
blodfärgämne, som erhålles vid dess behandling med
koncentrerad svavelsyra el. bromväte-isättika.

HematosaFpinx (till hemato-* och grek, salpinx,
äggledare), en utspänning med blod av
äggledaren, vilken förutsätter, att äggledarens
mynning är tillstängd. Orsaken till h. är icke säkert
känd, i vissa fall har en inflammation föregått, i
andra fall ett havandeskap.

Hematoxyli’n, ett färgämne, som förekommer i
kampeschträ (blåträ). Färglösa kristaller, som äro
lösliga i vatten, alkohol och eter. H. övergår vid
oxidation i ett rött färgämne, h e m a t e i n.
Blå-träextrakt, som framställes genom extraktion av
blåträ med vatten och indunstning av lösningen
under vakuum, är ett viktigt färgämne, och i fråga
om sidenfärgning och i kattuntryck överträffas det
icke av något konstgjort färgämne. H. är ett
utpräglat betsfärgämne; så ger t.ex. aluminiumbets
en gråviolett, krombets en biåsvart till svart färg,
järnbets en svart och tennbets en rödviolett färg.
H. användes huvudsaki. till svartfärgning av
betsat ylle och silke. Lj.

Hematuri’ (till grek, haima, blod, och uron,
urin), blodpinkning, blod i urinen, ett
mycket vanligt och viktigt symtom vid sjukdomar i
urinvägarna. Akuta och kroniska inflammatoriska
sjukdomar i njurarna, njurtuberkulos samt
svulstbildningar i njurarna el. biåsan, vidare
stenbild-ningar i njure, urinledare el. blåsan framkalla h.,
hos mannen likaledes inflammation i urinröret, vid
gonorré. Efter svåra skador på bäckenet genom
yttre våld uppträder h. som tecken på
söndertras-ning av urinvägarna. Njurstenar ge blödning i
samband med smärtor (njurkolik, stenkolik).
Blödningens grad kan växla avsevärt. Den kan
framträda för blotta ögat i form av en typiskt
rödfärgad urin; i andra fall kan den fastställas
endast genom mikroskopisk undersökning av urinen
(mikroskopisk h.). Vid blödning ur blåsan tilltar
vanl. blodhalten under urineringen, så att de sista
dropparna av urinen utgöras av nästan rent blod.

Blödning från högre upp liggande urinvägar ge
diffust blodig urin. S.Ir.

Hemberg, Eugen Peter Alexander, skogsman
(1845—1946). Efter utbildning vid Skogsinst. hade
H. anställning i övre Norrland 1874—78, och 1898
—99 idkade han skogsmannaverksamhet i
Ryssland och Polen, blev 1899 Statens skogsingenjör
och var 1904—20 länsjägmästare i Kronobergs
län. 1914 bildade H. Kronobergs läns
naturvetenskapliga fören., vars ordf, han var till 1940. H.
utövade en livlig författarverksamhet, dels i
ämnen berörande skogsvård och jakt, dels jakt- och
turistskisser samt historia. Av hans skrifter
märkas ”Jaktbara däggdjurs gångarter och spår”
(1897, 2 uppl. 1920) och ”Våra vilda djurs spår”
(1937) samt den självbiografiska ”En nittioårings
minnen” (1936). F.A.Bn.

Hembiträde, (i regel kvinnlig) tjänare i ett hem.
Ordet h., som uppkom o. 1919, har alltmer blivit
den officiella beteckningen för denna yrkeskategori.

Jur., arbetstagare, som utför huvudsaki. husligt
arbete i arbetsgivarens hushåll. H:s rättsliga
ställning har reglerats först genom hembiträde
s-lagen 1944, vilken dock ej äger tillämpning, om
anställningstiden understiger 1 mån. el. avser
mindre antal veckodagar än 6 el. icke heltidstjänst.
Som h. räknas ej heller medl. av arbetsgivarens
familj, husföreståndarinna el. hushållerska. Om
någondera parten det begär, skall avtalet
upprättas skriftligen. Anställningen börjar kl 12 första
dagen och slutar kl 19 sista dagen. Ar
avtalstiden ej bestämd el. längre än 1 år, upphör den 14
dagar efter uppsägning. H:s kontanta lön skall,
om den beräknas pr månad, utbetalas å mån:s
sista söckendag. Den ord. dagliga arbetstiden
slutar senast kl 19, dock ej i fråga om barnsköterskor.
H. äger åtnjuta följ, fridagar a) ant. var 3:e
söndag el. kyrklig helgdag el. efter kl 13 varannan
sådan dag, b) en bestämd vardag varje vecka efter
kl 14 samt c) å 1 maj efter kl 13, men fridag kan
efter överenskommelse utbytas mot motsv.
ledighet annan dag. För arbete å övertid äger h.
åtnjuta gottgörelse ant. i penningar el. i form av
extra ledighet, men är skyldigt utföra sådant
arbete, då så t.ex. vid sådd el. skörd i lanthushåll
el. tillfälligt sjukdomsfall i arbetsgivarens familj
el. eljest är påkallat. Ingår bostad bland h:s
löneförmåner, skall denna vara sådan, att den
god-tages enl. hälsovårdsstadgan. Har h. fått eget
rum, må detta ej tagas i anspråk för
arbetsgivaren el. hans familj. Vid sjukdom äger h., som
är i arbetsgivarens kost och hus, att, så länge
anställningen varar, av denne erhålla bostad och
kost jämte personlig tillsyn, där ej behov av vård
å sjukhus prövas föreligga och intagning å sådant
ägt rum. övriga kostnader för sjukvård åt h.
må arbetsgivaren söka ersatta av h. Har h., som
anställts för viss tid, av sjukdom minst 14 dagar
varit oförmöget utföra sina sysslor, äger
arbetsgivaren uppsäga avtalet med 14 dagars
uppsägningstid. Båda parterna få uppsäga avtalet till
omedelbart upphörande, om endera parten
väsentligen eftersätter sina skyldigheter el. befinnes lida
(själv el. hos arbetsgivaren inneboende person)
av tuberkulos el. könssjukdom i smittosamt
skede, h. jämväl om husbonden stadigvarande
bosätter sig å annan ort. Då avtal uppsagts, är
arbets

— 169 —

— 170 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 8 22:23:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-13/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free