Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heminredning - Hemiopi - Hemiortotrop - Hemiparasiter - Hemipares - Hemiplegi - Hemiptera - Hemisaprofyter - Hemisfär - Hemistik - Hem i Sverige - Hemitelia - Hemitragus - Hemkall - Hemkonsulent - Hemlandet, ”Gamla och nya” - Hemliga fonder - Hemliga handlingar - Hemliga kassan - Hemliga medel - Hemliga samfund - Hemliga språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMLIGA SPRÅK
S. Wallin & S. Erixon, ”Svenska kulturbilder”,
i—6 (1932—35) med ett flertal uppsatser om h.;
W. Karlson, ”Ståt och vardag i stormaktstidens
herremanshem” (1945); S. Wallin, ”Bohag, h.
och dräkt” (1946), ”Byggnadsskick i herrgårdar,
boställen och städer” (1947); G. Näsström,
”Forna dagars Sverige”, 2 (1948); E. Andrén,
”Möbelstilarna” (1948). Dessutom ett stort antal monogr.
över svenska slott och herrgårdar, — För husets
planlösning och rumsdisposition: E. Lundberg,
”Svensk bostad” (1942). — För spec.
allmogeförhållanden, med utförlig beskrivning av varje
möbels funktion och av h:s utveckling och typ:
S. Erixon, ”Folklig möbelkultur i svenska
bygder” (1938). — För modern tid: tidskrifter, ss.
”The Studio” (fr.o.m. 1893), med ett flertal
specialnummer om h.; ”Svenska slöjdföreningens
tidskr.” och dess forts. ”Form”; ”Svenska hem
i ord och bilder”; ”Hem i Sverige”; G. A. Platz,
”Wohnräume der Gegenwart” (1933); H.
Rabén, ”Det moderna hemmet” (1937); —
Nordisk litt. om modern möbelkonst och arkitektur
bryter numera sällan ut skildringarna om
möbelformerna från de stora sammanhangen och från
helhetssynen på h. utan behandlar hela h. med
såväl fast som lös inredning, planlösning o.s.v. —
Till nyare litt.: ”Acceptera”, utg. av G. Asplund,
W. Gahn, S. Markelius, G. Paulsson, E. Sundahl
och U. Åhrén (1931); E. Hiort, ”Bo rigtigt”
(1947); ”Bra vara till vardags”, utg. av
Radiotjänst (1948); E. Svedberg & Lena Larsson, ”H.”
(1947); ”Vi vill bosättning”, utg. av Kooperativa
förbundet (1949). I.
Hemiopi’, med., se Hemianopsi.
Hemiortotrop, bot., se Ortotrop.
Hemiparasiter, bot., se Parasit.
Hemipares (jfr Pares), minskad rörelseförmåga
hos ena kroppshalvan, se Hjärnblödning.
Hemiplegi’, förlamning av ena kroppshalvan, se
Hjärnblödning.
Hemip’tera, zool., se Halvvingar.
Hemisaprofyter, bot., se Saprofyt.
HemisfäT (till hemi-* och grek. sfSi’ra, klot,
se Sfär), eg. halvklot, särsk. hälft av jordklotet
el. himmelssfären, bl.a. i norra och södra h.,
n., resp. s. om ekvatorn, och västra och östra
h., i sht om den hälft av jorden, som befinner sig
v., resp. ö. om nollmeridianen; även de
symmetriska halvor, vari hjärnan delas genom en djup
fåra (hjärnhemisfärer).
Hemisti’k (av grek. hemistich’ion, till hemi-, halv,
och stich’os, rad), metr., vershalva i av cesur avdelad
vers.
Hem i Sverige, se Sällskapet Hem i Sverige.
Hemite’lia, släkte av fam. trädormbunkar* med
o. 70 arter, utbredda på s. halvklotet. De ha en
upprätt stam, enkelt el. dubbelt pardelade blad
och ett ofta ofullständigt el. reducerat indusium.
Den mest bekanta arten är H. cape’nsis, som har
intill 5 m hög stam och 3 m långa blad och hör
hemma i skogarna från Natal till Tafelberget. Den
är en av de mest odlade trädormbunkarna i våra
växthus.
Hemitra’gus, se Halvgetter.
Hemkall, under indelningsverkets tid del av
soldats el. båtsmans avlöning, vilken del utgick med
vissa naturaförmåner el. i penningar som
ersätt
ning för dessa; urspr. särsk. åt den, som icke hade
boställe el. till vilkens boställe icke hörde åker och
ängsmark.
Hemkonsulent, person, anställd för undervisning
av husmödrar rörande hemmets skötsel.
Undervisningen bedrives i form av demonstrationer,
föredrag och kurser samt direkt rådgivning. H. är i
regel utexaminerad skolkökslärarinna. Flera av
hushållningssällskapen ha anställt h. för
verksamhet på landsbygden. Dessutom finnas h. anställda
vid Statens järnvägar. — Ang. Sveriges
hemkonsulenters förening se d.o.
Hemlandet, ”Gamla och nya H.”,
svenskamerikansk veckotidn., grundad 1855 i Galesburg,
Illinois, av dåv. pastor T. N. Hasselquist som organ
för de svenska lutheranerna i USA, övertogs 1858
av ett bolag, flyttades 1859 till Chicago. J. A.
Enander, som var utg. 1868—89, 1896—1910,
förvandlade H. till övervägande politisk och
nyhets-förmedlande tidn. H., som var republikanskt
inställd, har betytt mycket för svenskhetens
bevarande i USA. Den uppgick 1914 i ”Svenska
amerikanaren”. E.
Hemliga fonder, i allm. för hemliga diplomatiska
och polisändamål avsedda fonder, som stå till
regeringens förfogande utan att vara underkastade
någon form av kontroll. Jfr Hemliga utgifter.
Hemliga handlingar, se Hemligstämpling.
Hemliga kassan, fra. la caisse secrète, se
Hemliga utgifter.
Hemliga medel, arca’na (jfr Arcanum), farm.,
benämning på sådana medel, vilkas sammansättning
el. härkomst ej är angiven. Hit räknas såväl enkla
kemikalier och droger som sammansatta medel,
avsedda för medicinskt, hygieniskt, dietiskt,
kosmetiskt el. tekniskt bruk. De försäljas oftast i
särskilda förpackningar under fantasinamn, som
icke ge någon upplysning om varans egentliga
natur, och till priser, som vida överstiga
tillverkningsvärdet, samt utbjudas till allmänheten i
bras-kande annonser. Särsk. på medicinens område har
man genom dylik annonsering om s.k. patent- el.
humbugsmediciner ockrat på den sjuka
allmänhetens godtrogenhet, då dessa medel sällan hålla
vad som lovas. I syfte att stävja detta ofog
tillkom apoteksvarustadgan 1913 som en frukt av
prof. Carl Th. Mörners och T. Thunbergs strävan
att avslöja all humbugsmedicin och bedräglig
läke-medelsannonsering. I Sverige skola numera alla
apoteksvaror, som försäljas i originalförpackning,
vara försedda med deklaration, d.v.s. innehålla
uppgift om mängd och art av de medel, som ingå
i desamma, och priset får icke överstiga
medicinal-taxans pris. Jfr Patentmedicin. J.H.
Hemliga samfund, se Hemliga sällskap.
Hemliga språk, alla känsel-, syn- och
hörselspråk, som tjäna ett förhemligande syfte. Ett
sådant kan ta sig uttryck i en handtryckning, en
blinkning, en hostning. En läkare kan tillgripa
latinska termer för att hålla patienten i
okunnighet om sjukdomens verkliga art. Särskild roll
spela h. bland kriminella av olika slag samt i
vissa ungdomskretsar som uttryck för lekfullhet.
Fängelse- el förbrytarspråket,
västgö-taknallarnas handelsspråk, den s.k. månsingen,
som även torde ha tjänat som smugglarspråk,
Malungs skinnarspråk och sotarnas skråspråk.
- 185 -
— 186 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
