Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemliga språk - Hemliga sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMLIGA SÄLLSKAP
det s.k. knoparmojet, äro typiska hemliga
språk. Ungdomens slang i storstäderna, särsk.
i Stockholm, kan också antaga karaktär av h.
Stundom sammanfattas alla dessa hemliga
språkarter under namnet rotvälska (av ty.
Rot-welsch, till rot, tiggare, och welsch, italienska;
även ”obegripligt språk”, urspr. det språk, som
tiggare talade under medeltiden). Gemensamt
för de nämnda h. är, att de utgå från
modersmålet, riksspråket el. dialekten, i vilket enstaka
viktiga uttryck utbytas mot hemliga ord. De
vanligaste sätten att hemliggöra uttrycken äro
ljudförändringar, betydelseförändringar och inlån av
främmande ord. Bland ljudförändringarna märkas
b-s p r å k e t och el-s p r å k e t, som särsk.
utmärkte månsingen (ex. b-ubba, skubba, ek-el, jag, av
västgötska ek, jag, b-ämm-el, fem el. hem), u- och
aW-språken, som förekommo särsk. i
knoparmojet (ex. u-k, tak, u-ga el. u-g-el, piga, u-ja-all, jag,
u-ron-p-all, päron), utbyte av sk, ss, st mot rr el.
Il, särsk. vanligt i knoparmojet och i
stockholms-slangen (ex. virra, sotarviska, firre, fisk, syrra,
syster; även i smeknamnet Gurra, Gustav; mällare,
mästare). Principen för Malungs skinnarspråk var
omkastning av stavelser och ljud, s.k. backslang
(ex. fäka el. fik, kaffe, i dial. kaffä, lagg, gård, i
dial. gal, nastsi, skinnare, i dial. stsinnar). En
lekfull form av h. är fikonspråket, vars princip
framgår av ex. fi-mp stu-kon (cigarett-)stump, fi-pa
kno-kon, knopa, d.v.s. sota. Som ex. på
betydelseförändringar kunna tjäna pund, meter och hekto,
alla tre med bet. liter (brännvin), lätt, billig, och
tung, dyr, de två senare i månsing. Många
betydelseförändringar, särsk. bildliga uttryck, ss. fjäll
el. fjälla, flicka, eg. hudfjäll, fnas, fnask, grund,
elak, häck, stad, eg. knallens vagn, nystan, huvud,
behöva icke från början ha tillkommit i
förhem-ligande syfte, de kunna ha uppkommit spontant
som skämtsamma uttryck. Bland lånorden från
främmande språk spela i svensk rotvälska de från
r o m m a n i en framträdande roll. Rommani är
zigenarnas språk (se Zigenarspråket), som genom
förmedling av de svenska tattarna, bl.a. i fängelserna,
vunnit inträde i rotvälskan. Tattarna ha bevarat
rester av rommani därför att de behövt dem som
hemliga uttryck vid utövandet av sitt näringsfång.
Sådana ord äro bl.a. ava, gå, springa, beng,
djävulen, jycklo (rommani) el. jycke (slang), hund,
kurra, slå, lattjo, bra, mandrom el. miro, jag, manga,
tigga, maro, bröd, i slang även skor, muck, fri (från
fängelset el. exercisen), mula, döda, pral, bror,
sjuc-ker, vacker, tjavo, karl, kamrat, tjej, kvinna, flicka,
tji, icke, ingenting, tjingra, knivskära, tjuro el.
tju-ring, kniv, vesj el. visja, skog, landet (i mots. till
staden). En annan grupp lånord kommer från ty.
Rotwelsch, t.ex. bysa, dricka, äv. krog, docka,
giva, förlunsa, förstå. Från tyskan komma också
häring, sill, snäjder, skräddare, slaf, säng, m.fl.
Finska lånord äro räkneorden yks, ett, och kaks,
två, musta, kaffe, m.fl., särsk. i månsing. — Litt.:
N. Hufvedsson Dal, ”Boèrosia” (1719), som
innehåller den äldsta ordlistan över månsing,
”Drab-lopa (= ordlista) på Romani af Liftidsfången Dios
Pehr Andersson från Dalarne, Upsala an’ 1847”,
tryckt i E. Sundt, ”Beretning om Fante- og
Land-strygerfolket i Norge” (1850) och innehållande
fängelsespråk (även i ”Svenska landsmål”, 1947),
Malungs skinnarspråk är behandlat av O.
Bann-bers i ”Svenska landsmål” (1925), sotarnas språk
av G. Bergman i ”Vetenskaps-societetens i Lund
årsbok” (1939), tattarnas språk av O. Gjerdman i
”Svenska landsmål” (1945). Se i övrigt G.
Bergman, ”Rotvälska” (1931) och flera uppsatser i
”Nysvenska studier”. G.B.
Hemliga sällskap. Bland kulturfolken ha
h. förekommit under alla tider och bland så gott
som alla folk. I stort sett kan man uppdela dem
i tre klasser: 1) med religiös bakgrund, 2) med
politisk sådan och 3) med socialt el.
underhåll-ningssyfte. Bland de religiösa h. finna vi redan
vid kristendomens framträdande ett stort samfund,
de judiska esséerna*. Samtidigt funnos ute i den
hellenistiska världen en mängd sammanslutningar,
som man också med full rätt kan beteckna som h.
med religiös bakgrund, näml, de hellenistiska
mysterierna. De viktigaste voro Attis-, Isis- och
Mith-ramysterierna (jfr Attis etc.); man upptogs i dem
genom särskilda invigningar och var förpliktad till
absolut tystnad beträffande läror och ceremonier.
— Under den äldre kyrkans tid äro några h. icke
kända, men under medeltiden kan man beteckna
tempelherreorden* som ett sådant. Viserligen
uppstod den som en vanlig riddarorden med uppgift
att försvara pilgrimerna i det heliga landet på den
farliga vägen från kusten upp till Jerusalem, men
dess strängt hemliga upptagningsceremonier och
hemliga ordensregel ställde den i en klass för sig;
det var denna hemliga ordenskaraktär, som också
föranledde dess fall, då huvudanklagelsen mot den
ljöd på hemligt kätteri. — Samtidigt med
tempelherreorden fanns i islam ett h., assassinerna*. —
I början av nyare tiden framträdde flera h., ss.
de in i medeltiden sig sträckande bygghyddorna
(se Frimureri), som voro strängt avstängda för
bevarande av yrkeshemligheter. En säregen
historia har Rosenkreutzorden*. Ung.
samtidigt med den uppstod Frimurareorden
(se Frimureri). Till samma grupp av h. hör också
den 1776 grundade I lluminatorde n*. — De
politiska h. florera givetvis rikligast under tider,
då våld och förtryck råder och då motståndet mot
regeringsmakten icke kan få öppet utlopp. I
restaurationstidens Italien vann carbonari*, som spred
sig till Frankrike, stor ryktbarhet; andra voro
ca-morran* i Neapel och maffian* på Sicilien ehuru
med starkt om än växlande inslag av
förbrytar-organisationer. Under Irlands långa kamp mot
England framträdde allt ifrån 1761, då Vita
kamraterna bildades, olika h.; de mest kända voro
fenierna*. I USA framträdde under
rekonstruk-tionstidens vilda regemente i de besegrade
sydstaterna flera h.; mest känt är Ku-Klux-Klan*,
närmast riktat mot negerövergrepp och efter naturligt
avtynande, sedan normala förhållanden återinträtt,
upplivat på 1920-talet under konstlade och
egenartade former. Diktaturerna under 1920- och
1930-talen och än mer den tyska ockupationen av
Europas flesta länder torde ha haft till följd en hel
mängd h., riktade mot förtrycket. Men ännu har
föga härom trängt fram till allmänhetens
kännedom. — Den sista gruppen av h. omfattar sådana
med socialt el. sällskapligt syfte. Hit höra de
flesta ordenssamfund, som uppstått under
1700-och 1800-talen. Främst bland dessa står Oddfellow-
— 187 —
— 188 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
