Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemliga sällskap - Hemliga utgifter - Hemliga vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMLIGA VAPEN
orden*. Andra ordenssamfund av liknande
karaktär äro Druidorden* och Siriusorden*.
Hos naturfolken äro sammanslutningar
av männen, mansförbund el. klubbar, vanliga. Ur
dessa ha mångenstädes h. utvecklat sig, vilka från
början utan tvivel haft religiöst-magiskt syfte men
småningom fått en mycket stor social och även
ofta politisk betydelse. De upprätthålla ordning,
sörja för grödans trivsel, för krigslycka o.s.v.
Ibland utöva de dock även ett rent terrorvälde.
På sina håll äro dessa sällskap internationella,
d.v.s. samma förbund finnas hos flera olika
stammar, varigenom deras makt givetvis ökas. Vi känna
sådana sammanslutningar från Västafrika,
Polynesien, Mikronesien, Melanesien, Nya Guinea samt
här och var i Syd- och Nordamerika. —
Karakteristiskt är, att det motsatta könet är uteslutet
från dessa organisationer. Visserligen äro de i
regel blott avsedda för män, men i Västafrika
förekomma också kvinnosällskap, från vilka männen
äro uteslutna. I förbunden intagas medl. efter
stundom vidlyftiga, ibland plågsamma
invigningsceremonier, icke sällan föregångna av en verklig
utbildningskurs. Inom förbunden förekommer vanl.
en uppdelning i rangklasser, med olika
invigningsceremonier och förlänande av vissa privilegier el.
attribut. Receptionsavgifter erläggas också vid
inträdet i en högre klass. Att nå högsta värdigheten
inom £g&o-sällskapet på Guineakusten (V. Afrika) lär
inalles kosta bortåt £ 1000! Att tillhöra sådana
h. medför mångenstädes stort socialt anseende, och
det händer, att de högst i rang stående
förbunds-medl. styra samhället, som saknar egentlig
hövding (Melanesien, vissa delar av Västafrika). Där
hövding finnes, vågar denne ofta icke desavuera
h:s beslut. Medelpunkten för ett sällskap är ofta
ett männens hus, där också hemliga ceremonier
försiggå, vilka ytterligare visa sammanslutningens
urspr. religiösa karaktär, vari särsk. dyrkan av
förfäder el. andar, materialiserade i masker el.
statyer, gör sig märkbar. I Melanesien, Västafrika
och Nordamerika ha förbunden sin största sociala
och politiska betydelse.
Litt.: C. W. Heckethorn, ”The secret societies
of all ages and countries” (2 bd, 1897); E.
Lenn-hoff, ”Politische Geheimbünde” (1931); E. Briem,
”Mysterier och mysterieförbund” (1932). —
H. Schurz ”Altersklassen und Männerbünde”
(1902); H. Webster, ”Primitive secret societies”
(1908); R. Karsten, ”Naturfolkens samhällsliv”
(1928). Efr.B.;B.;G.Br.
Hemliga utgifter, sådana utgifter, i regel för
diplomatiska el. polisiära ändamål, som i en
konstitutionell stat stå direkt till myndighets
förfogande utan att vara underkastade offentlig
granskning el. kontroll. — I Sverige täcktes
h. under tiden närmast efter 1809 genom
rekvisitioner från de s.k. extra utgiftsanslagen; av
dessa medel bildades en särskild kassa (la caisse
secrète), som förvaltades av utrikesstatsministern
själv med redovisningsskyldighet direkt inför
Konungen. Från 1819 upphörde denna ”hemliga
kassa”. Det blev därefter från kabinettskassan,
som h. utgingo. Sedan Utrikesdep. genom beslut
av 1840/41 års riksdag berövats varje andel i
svenska riksstatens anslag bl.a. till h., bestredos
dessa enbart av det norska anslaget till
diploma
tiska utgifter. Från 1858 upptogos emellertid på
Utrikesdep :s stat 12,000 rdr till h. 4 år senare
fastställdes anslaget till högst 34,000 kr. Efter
att ha utgått med växlande belopp, fixerades det
i 1876 års budget till 14,000 kr, och därvid förblev
det t.o.m. 1896. I följd av de unionella
tvistig-heterna rörande utrikesförvaltningen upptogs i
de följ, årens riksstater endast den svenska
andelen av sistn. belopp el. 9,900 kr. 1901 beslöts
höja beloppet till 20,000 kr och 1906 till 40,000
kr. I samband härmed ansåg man sig böra
stärka ”garantin för ett ändamålsenligt
användande” genom att ej längre låta utrikesministern
ensam redovisa inför Konungen utan stadga
deltagande även av statsministern och ännu en
av statsrådets ledamöter. Redan 1909 beslöts
höja beloppet ytterligare till 80,000 kr, 1914 till
120,000 kr och slutl. 1919 till 170,000 kr. Redan
under 1800-talet hade i riksdagen enstaka röster
höjts mot anslaget till h. Det vore ”en
bedrövlig, men erkänd sanning”, att h. ej kunde
undvikas, hette det redan 1857, och 1879, 1891 och
1896 väcktes motioner om anslagets uteslutande
ur budgeten. Orden h. vore, sades det, ”så
motbjudande, att de icke borde finnas i svenska
statens budget”; det vore en anomali och
principiellt oriktigt, att statsmedel undandrogos
riksdagens el. dess förtroendemäns granskning. Vid
1919 års riksdag kulminerade motståndet mot
anslaget till h. Det hade länge på sina håll
missuppfattats som ett uttryck för den
förkättrade hemliga diplomatien. I verkligheten hade
det väsentligen gått till information och
propaganda för svenska intressen utomlands. Följ,
år delades också anslaget upp i två, dels 120,000
kr till upplysningsverksamhet i utlandet om
Sverige, dels 75,000 kr till h. Vid riksdagarna 1931
och 1932 gick yttersta vänstern till storms mot
h., och året därpå beslöts att ur budgeten helt
utesluta anslaget till h. men i stället höja
anslaget till extra utgifter från 25,000 kr till 55,000
kr. I budgeten för 1949/50 är detta upptaget
som ett reservationsanslag på 30,000 kr att
utbetalas och disponeras av chefen för Utrikesdep :s
personalavd. — Även Generaltullstyrelsen har
länge till sitt förfogande haft ett från tullmedlen
utgående årligt anslag till h., för budgetåret
1949/50 upptaget till 2,000 kr. H.Ci.
Hemliga vapen, krigsv., sammanfattande
benämning på stridsmedel, vilka sättas in vid oväntad
tidpunkt och på oväntat sätt. Vid avslöjandet
av h. böra de förekomma i en sådan omfattning,
att ett avgörande el. i varje fall väsentliga
framgångar kunna erhållas, innan effektiva motmedel
hunnit konstrueras. — Uttrycket h. skapades under
början av 2:a världskriget. Det användes i
mycket stor utsträckning i de krigförande ländernas
propaganda. Mot slutet av kriget torde den tyska
propagandan om de egna h. spelat en stor roll,
framför allt vid uppehållandet av moralen inom
den tyska krigsmakten. — Även om begreppet
h. skapats först i mycket sen tid, kan man säga,
att h. förekommit långt tidigare. När sålunda
romarna blevo besegrade av Pyrrhus i slaget vid
Heraklea 280 f.Kr., berodde detta huvudsaki. på
att de där f.f.g. hade att kämpa mot
stridselefan-ter. Ett annat ex. på h. kan sägas vara Cortés’
— 189 —
— 190 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
