Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemliga vapen - Hemlighus - Hemlig skrift - Hemligstämpling - Hemligt förbehåll - Hemligt utskott - Hemlin, Erik - Hemlingby - Hemlocksbark - Hemlocksgran - Hemlöshet, Medborgerlig - Hemmaindustri - Hemman - Hemmansdel - Hemmansklyvning - Hemmansränta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMLIGHUS
rytteri, vilket insattes mot aztekerna vid
erövrandet av Mexico 1519. Stridsvagnen och
strids-gasen kunna betraktas som 1 :a världskrigets h.
De fingo emellertid icke någon avgörande
inverkan på krigets gång, ty de sattes in i för liten
skala och voro för outvecklade vid avslöjandet,
vilket i sin tur främst berodde på de högsta
krigs-ledningarnas ringa förståelse för vapnens
betydelse. Som de viktigaste h. under 2:a världskriget
kunna betecknas atombomben och robotbomberna.
Kriget mot Japan var visserligen avgjort redan
före atombombens insättande, men denna torde
verksamt ha bidragit till att förkorta krigets
slutskede. Huruvida den skulle medfört ett
krigs-avgörande, om den satts in i ett tidigare skede
av kriget, är svårt att bedöma. Den tyska
V2-bomben, vilken med sin oerhörda hastighet och
stora sprängverkan kunnat få en stor betydelse
för krigets utgång, fick ej denna betydelse, ty
en häftig bekämpning av baserna hann sättas i
gång redan i ett tidigt skede. På gr. av teknikens
snabba utveckling torde man kunna förutspå, att
h. komma att få en mera avgörande betydelse i
ett nytt världskrig — om ett sådant skulle
uppstå — än under 2:a världskriget. S.E.B.
Hemlighus, se Avträde.
Hemlig skrift, se Chifferskrift och Bläck
(sym-patetiskt).
Hemligstämpling kallas den åtgärd, varigenom
allmän handling, som enl. 1937 års lag om
allmänna handlingars offentlighet (den s.k.
sekretesslagen) skall vara hemlig, förses med
anteckning därom. Sådan h., som endast anordnas, då
myndighet, där handlingen finnes, anser det
nödvändigt, skall, enl. TF kap. 2, § 14, innehålla
uppgift om det lagrum, som åberopas för
hemlighållandet, dagen för anteckningen samt den
myndighet, som låtit verkställa denna. Betr,
handlingar, ”vilkas hemlighållande för rikets
säkerhet är av synnerlig betydelse”, kan av K.m:t
anordnas s.k. kvalificerad h. Vid sådan
h. skall utöver de nämnda uppgifterna även
anges den myndighet, som det enl. särskilt
förordnande av K.m:t är förbehållet att pröva fråga
om handlingens utlämnande. — H:s rättsliga
innebörd är icke, att handlingen därigenom blir
hemlig — den frågan regleras i 1937 års lag —,
utan den utgör endast en maning till varsamhet,
varigenom viss trygghet beredes mot obehörigt
utlämnande. Den tidigare och inom vissa
områden alltjämt vanliga praxis att förse handlingar
med påskrifter, sådana som ”förtrolig”,
”konfidentiell” o.d., saknar rättslig betydelse. Mot
vägran att utlämna med h. försedd allmän
handling kan talan föras i vanlig administrativ
be-svärsväg. H.Ci.
Hemligt förbehåll, se Mentalreservation.
Hemligt utskott, sedvanlig benämning på de
särskilda deputerade, som konungen enl. 1809
års RF kunde äska av riksdagen att med honom
överlägga om ärenden, som borde hållas
hemliga. Detta utskott ersattes vid den stora
författningsrevisionen 1921 av den s.k.
Utrikesnämn-den. Under gustavianska statsskicket plägade
Statsutskottet från 1789 kallas h. Jfr Sekreta
utskottet.
Hemli’n, Ernst Erik Laurentius, biblioteks-
man (f. 7/io 1897), fil. lic. i Göteborg 1934,
amanuens vid Göteborgs stadsbibl. 1930—37,
bibliotekarie och chef för Chalmers tekniska högsk:s
bibi, sedan 1937 (sedan 1946 med titel
överbibliotekarie).
Hemlingby, förort till Gävle, inom Valbo* sn.
Hemlocksbark [hämTåks-] erhålles från
hem-locksgranen och är det mest använda garvmedlet
i Nordamerika. H. innehåller 7—12% garvämne
jämte ett rött färgämne, som ger åt lädret en
karakteristisk mörkröd ton. Extrakt av h.
förekommer i handeln i flytande form el. som pulver med
en garvämneshalt av 30—35 °/o. H. användes för
framställning av bottenläder, s.k. hemlocksläder.
Hemlocksgran [hämTåks-], Tsuga america’na (T.
canade^sis), art av fam. tallväxter, den viktigaste
bland de 14 arterna av släktet Tsuga, som är utbrett
i Nordamerika, Östasien och Himalaya. I Europa
finnas fossila representanter. H. är
skogbildande i ö. Canada och Nordamerika. Den har platta
barr med 2 vita längdstrimmor. Av h. utvinnes
kanadensiskt beck och hemlocksbark* till
garv-ning.
Hemlöshet, Medborgerlig, se
Medborgarrätt och Nansenpass.
Hemmaindustri, se Hemindustri.
Hemman, äldre kameral beteckning för
lantegendom av viss storlek, beräknad efter dess
förmåga att bära skatt och samtidigt försörja sin
brukare. Fyllde gården normalmåttet, åsattes den
helt hemmantal el. mantal*. Allt efter ägaren
skilde man mellan krono-, frälse- och skattehemman.
Mera speciella slag av h. voro akademi-, annex-,
hospitals-, kyrkohemman m.fl. Jfr Hemmansdel
och Lägenhet.
Hemmansdel, kvotdel av ett hemman*, vare sig
den uppkommit genom lantmäteriförrättning el.
privat delning av hemmanet. H. äger
proportionsvis rätt till del i hemmanets särskilda förmåner el.
rättigheter, ss. allmänning och oskiftad skog. Jfr
Hemmansklyvning.
Hemmansklyvning, en äldre art delning av
hemman i 2 el. flera delar, från 1600-talets slut
åstadkommen genom en lantmäteriförrättning. Vid h.
delades hemmanets mantal i vissa kvotdelar, vilka
sedan genom förrättning utlades på marken.
Jämväl hemmanet åvilande skatter och allmänna
besvär delades efter samma grund. Av skattehänsyn
motsatte sig statsmakterna länge h. Sedan
begreppen hemman och mantal på 1400—1500-talen fått
en fast kameral innebörd, voro h. till in på
1600-talet förbjudna. 1684 fastställdes V4 hemman som
minsta storlek vid h. Skiftesstadgan 1827 införde
fordran på besuttenhet (se Besutten), d.v.s. varje
hemmansdel skulle efter h. kunna föda sin brukare
och bära åvilande skatter. Frälsejord fick dock
sedan gammalt fritt klyvas. Först 1881 medgavs
klyvning till vad mantal som helst. Den nya
jorddelningslagen 1926 känner ej begreppet h. och har
sammanslagit det med närstående delningsformer
till en form: laga skifte. Jfr Ägostyckning. —
Litt.: N. Wohlin, ”Den svenska
jordstyckningspoliti-ken” (1912). K.
Hemmansränta, kam., av ett hemman efter
mantal förr utgående ordinarie skatt el. utskyld, ofta
anslagen till något visst ändamål, t.ex.
lönefyll-nad åt ämbetsmän.
— 191 —
— 192 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
