Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemmantal - Hemmema, hemema - Hemmens forskningsinstitut (HFI) - Hemmer, Jarl - Hemmesdynge - Hemmesjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMMESJÖ
Hemmantal, kam., se Mantal.
Hemm’ema, h e m e m a, fartygstyp, se Turuma.
Hemmens forskningsinstitut (HFI), Stockholm,
halvofficiell institution, grundad 1944 av
Husmödrarnas samarbetskommitté och
Hushållslä-rarinnornas samorganisation, drives numera
under medverkan av ett flertal andra
kvinnoorganisationer. Verksamheten, som till c:a 50%
finansieras med statsmedel och i övrigt
understödes av ett antal industri- och
handelsorgani-sationer, syftar till att rationalisera hushålls- och
hemarbetet och dess materiella betingelser. Bland
de av H. hittills slutförda arbetena må nämnas
studier rörande köksinredningar, kokkärl,
väg-nings- och mätanordningar, konservöppnare,
ar-betsknivar och köksbeslag. Härtill komma
konser-veringsundersökningar, diskmedels- och
vispforskning, arbetsfysiologiska undersökningar rörande
hemarbete m.m. Undersökningsresultaten
redovisas successivt i tidskr. ”HFI-meddelanden”,
som utkommer med o. 4 nr pr år, delvis även i
broschyrserien ”Bra hushållsredskap”. H:s stab
utgöres av o. 15 personer. A.Lg.
Hemmer, Jarl Robert, finländsk författare
(1893—1944), fil. kand. 1917, debuterade 1914 med
diktsaml. ”Rösterna”. I denna liksom i de följ.,
”Pelaren” (1916), ”Ett
land i kamp” (1918),
”Prins Louis
Ferdinand” (1919), och i
no-vellsaml. ”Fantaster”
(1915) och
”Förvandlingar” (1918)
framträdde ett romantiskt
temperament,
hängivande sig än åt
ungdomlig livsbejakelse,
än åt bottenlöst
svårmod. Stämningen över
H:s ungdomsdiktning
avvek från den trotsiga
kampinställning och
den skeptiska ironi, som präglade den svenska
litteraturen i Finland efter sekelskiftet. I sin senare
produktion strävade H. att fördjupa sin
åskådning. Han grubblade över lidandets problem och
gav uttryck åt en stark längtan att försona
motsatserna i livet, att finna förklaring och harmoni.
H:s känsla av lidandets realitet och hans dröm
om försoning talar ur diktsaml. ”över dunklet”
(1919), ”Väntan” (1922), ”Skärseld” (1925), ”Helg”
(1929), ”Nordan” (1936) och ”Klockan i havet”
Ö939). Det finns en varmt mänsklig underton
i den av patriotism burna prosaberättelsen
”Onni Kokko” (1920) med motiv från kriget 1918
och i versberättelsen ”Rågens rike” (1922). I mer
symbolisk form framträder H:s försonings- och
förklaringstanke i skådespelet ”Med ödet ombord”
(1924), av A. Anderssén tonsatt som opera (uppf.
i Äbo 1932), och i romanen ”Fattiggubbens
brud” (1926). H :s känsliga humanitet återspeglas
i novellsaml. ”De skymda ljusen” (1921) och
”Budskap” (1928). I sin mest betydande roman,
”En man och hans samvete” (1931), med dess
skildring av fånglägret på Sveaborg 1918, sökte
H. med ett hårdare grepp än förr tränga
lidandets och det ondas problem in på livet. I H:s
produktion äga dock de vackra lyriska uttrycken
för hans känsla i allm. större konstnärlig
betydelse än själva idéinnehållet. I romanen
”Morgongåvan” (1934) är det naturskildringarna
från det yttersta havsbandet, som ge läsaren den
största konstnärliga behållningen. H:s
etiskt-religiösa romantik var påverkad av Tolstojs lära,
som han redogjorde för i den fina essäsaml. ”Brev
till vänner” (1937). Han visade även stort
intresse för grupprörelsen och stod den en tid
rätt nära. Någon varaktig inre harmoni kunde
han dock icke nå på denna väg, och själsligt
bruten dog han för egen hand. Från 1933 till sin
död var H. bosatt i hedersbostaden Diktarhemmet
i Borgå. 1934—-40 innehade han Frödingsstipendiet.
— Skrifter i minnesuppl. med en
minnesteckning av H. Ruin (4 bd, 1945—46). — Litt.:
Agnes Langenskiöld, ”Litterära studier” (1923),
”Kaos och advent” (1937); E. Kihlman, ”Svensk
nutidsdikt i Finland” (1928); J. Landquist,
”Modern svensk litteratur i Finland” (1929); E. N.
Tigerstedt, ”Det religiösa problemet i modern
finlandssvensk litteratur” (1939). [H.Sm]E.Ed.
Hemmesdynge, socken i Vemmenhögs hd i
Malmöhus län och församling i Hemmesdynge, S.
Åby, ö. Torps och L:a Isie pastorat i
Vemmenhögs kontrakt av Lunds stift, n. om Smygehuk;
8,71 km2, därav 8,68 land; 335 inv. (1949; 39 inv.
pr km2). H. är bördig, skoglös slättbygd med
åkern utgörande 98 °/o av landarealen. Bland de
många större egendomarna märkas Isiegården
och H. boställe (Statens). Kyrkan av tegel från
uoo-talets slut har urspr. haft absid men i
mitten på 1800-talet fått koret förlängt och rakt
avslutat; samtidigt restes tornet. Romansk
sand-stensdopfunt. — Namnet, givet efter kyrkbyn,
skrevs 1283 in Hæmminxdyngæ. Det innehåller
gen. av mansnamnet Hem(m)ing samt en form
av dyngja, det nutida dynga, i någon av de gamla
bet. underjordiskt rum el. hög (se G. Knudsen
& M. Kristensen, ”Danmarks gamle Personnavne”,
1:1, 1936—40, sp. 508, samt I. Lindquist i ”Namn
och bygd”, 1927, sid. 97 ff.). P.;Er.
Hemmesjö, kommun i Konga hd i Småland,
Kronobergs län, och ingående i Hemmesjö med
Tegnaby församlings pastorat i Konga kontrakt
av Växjö stift, ö. om Växjö; 60,73 km2, därav
55,71 land; 800 inv. (1949; 14 inv. pr km2). Särsk.
norrut är socknen kuperad (intill 230 m ö.h.),
med mossar och småsjöar. Åkern utgör 10% av
landarealen, skogsmarken 73 %. I Å r y d vid
Årydssjön (167 m ö.h.) och statsbanan
Karlskrona—Växjö finnas sågverk och
träförädlings-fabrik, tillhörande ab. Åry manufakturverk, bildat
1920 (aktiekapital 150,000 kr, 70 arb., årligt
tillverkningsvärde 1 mkr), en träullsfabrik tillhör
Åry bruk ab., bildat 1918 (aktiekapital 600,000
kr), som även äger Åryds säteri (1,508 ha, därav
75 åker) med huvudbyggnad av trä i två
våningar från 1820-talet. Vid Åryd fanns förr
järnbruk. H. har många fornlämningar, kummel,
högar, stensättningar och resta stenar. Den
tornlösa gamla kyrkan av sten från uoo-talets slut,
vilken länge stått obegagnad och svårt förfallit,
blev 1921—26 pietetsfullt återställd. Den ar en
typisk romansk anläggning med långhus, lägre
och smalare absidförsett kor, rundbågsportaler i
SU 13.
7 — Red. avsl. l7/s 49.
— 193 —
— 194 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
