Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemmesjö - Hemmet - Hemmets journal - Hemmets veckotidning - Hemming (dansk konung) - Hemming (biskop) - Hemming, Ernst - Hemming Henriksson - Hemming Nilsson - Hemmingsdynge - Hemmingsen, Niels - Hemming-Sjöberg, Axel - Hemmoorkärl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMMET
Hemmesjö kyrka.
n. och s. samt kalkmålningar från 1200-talet. Dess
medeltida klocka och dopfunt ha flyttats till den
nya, 1852 uppförda kyrkan. — Namnet, övertaget
från kyrkbyn, skrevs 1349 de Hemersbög (sen
avskrift), 1481 i hemesøg. Efterleden är subst.
hög, förleden är sannol. mansnamnet fsv. ’Hemer,
isl. Heimir. P.;Er.
Hemmet, ty. Heimat, skådespel av Hermann
Sudermann.
Hemmets journal, veckotidning, utg. i Malmö,
grundad 1921, uppl. 130,000 (1949). H., som har
samarbete med den danska veckotidn. ”Hjemmet”
och den norska ”Hjemmet”, anordnar sedan 1940
tills, med Wahlström & Widstrands förlag tävlan
om ”stora skandinaviska romanpriset” och
publicerar det prisbelönta verket som följetong.
Huvudred. är sedan 1925 N. Hugo Nilsén (f. 1899).
Hemmets veckotidning, illustrerad veckotidn.,
utg. i Malmö sedan 1929, övertogs av ab. Allhems
förlag 1932 med fil. mag. Ally önnertz som
chefred. sedan sistn. år; uppl. 370,000 (1949).
Hemming, dansk konung (d. 812), efterträdde
810 sin farbror Godfred, slöt en fred med Ludvig
den fromme, vari representanter för hela det
danska riket (Jylland såväl som Skåne) deltogo. Hans
död blev signalen till våldsamma inre oroligheter
i Danmark.
Hemming, biskop i Äbo (d. 1366). H. var
utgången från ett enkelt bondhem i Uppland. Han
blev 1338 biskop i Åbo, där han verkade för
stärkande av biskopsstolens och domkyrkans ställning
bl.a. genom en av Albrekt av Mecklenburg
utverkad ökning av deras gods; 1352 lät han utarbeta
sina ”Statuta”, den första finska kyrkoordningen.
Birgitta utsåg H. till sin budbärare till påven och
konungarna av England och Frankrike. Han
be-atifierades 1514 genom skrinläggning i Åbo
domkyrka, men reformationen hindrade hans
kanoni-sation. H.Bg.
Hemming, Ernst Richard, apotekare (f. 12/s
1888), apotekarexamen 1915, innehavare av
apoteket Älgen i Stockholm sedan 1942. H. har bl.a.
varit ordf, i centralstyrelsen för Sveriges
farmaceutförbund 1917—19, red. för ”Farmaceutisk
revy” 1918—24 och för ”Svensk farmaceutisk
tidskr.” 1936—42 samt ombudsman, sekr. och
kassaförvaltare i Sveriges apotekarförbund 1936
—42. Sedan 1938 verkst. dir. i Apotekarkårens
kreditkassa var han 1942—48 ordf, i
centralstyrelsen för Sveriges apotekarförbund. Th.
Hemming Henriksson, finländsk psalmdiktare
(d. o. 1620), kyrkoherde i Masku (vid Åbo),
utgav 1610—14 en finsk psalmbok (utkommen i flera
nya uppl.) med dels bearbetningar, dels
originalpsalmer av H. o.a. nu okända förf, samt 1616 en
övers, av de medeltida kyrko- och skolsångerna
”Piae cantiones”, som i nya bearbetningar utgivits
ända in på 1900-talet.
Hemming Nilsson, ärkebiskop (d. 1351).
Tidigare domprost i Västerås valdes H. 1341 till
ärkebiskop och erhöll 1342 påvens bekräftelse härpå. H.
var en duglig stiftschef; på hans initiativ tillkom
1344 ”Registrum ecclesiae Upsaliensis”. I sin tids
politiska förhållanden synes H. ha ingripit relativt
litet; 1344 var han en av de fyra, som i Magnus
Erikssons frånvaro skulle föra regeringen i Sverige.
Hemmingsdynge, sn, se Hemmesdynge.
Hemmingsen, N i e 1 s, dansk teolog (1513—
1600), bondson från Laaland, student i Wittenberg
1537 (Melanchthons lärjunge), prof, i Köpenhamn
i grekiska 1543, i teologi 1553. H. blev snart
Danmarks ledande teolog och vann europeisk
berömmelse genom sina lärda arbeten i skilda ämnen:
metodlära (”De methodis”, 1555), systematisk
teologi (”Enchiridion theologicum”, 1557), exegetik,
homiletik, praktisk teologi (”Pastor””, 1562),
naturrätt (”De lege naturae”, 1562) m.m. 1557
avfattade H. univ:s officiella yttrande i
nattvardsfrågan och 1569 de 25 religionssatser, till vilka alla
utlänningar måste edligt förplikta sig. 1572 blev
han univ:s vicekansler. Hans kalviniserande
natt-vardslära misstänkliggjorde honom emellertid
inför konungen. Tvingad att återkalla och 1579
avsatt från sin professur slutade H. som kanik i
Roskilde. — Litt.: K. Barnekow, ”N. H:s
teologiska åskådning” (1940). A.Mn.
Hemming-Sjöberg, Axel, advokat (f. 2/s 1884),
jur. kand, i Uppsala 1907, anställd på advokatbyrå
där s.å. och delägare i byrån 1917—34, egen byrå
i Stockholm sedan
1932, bitr, lärare vid
jur. fakulteten i
Uppsala 1917—37, led. av
styrelsen för Sveriges
advokatsamfund 1919
—33, ordf, i Sveriges
författarförening 1936
—40. H. bedriver en
omfattande
advokatrörelse med särskilt
intresse för brottmål,
ådagalagt bl.a. genom
studien ”Rättegången
mot C. J. L.
Alm-quist” (1929). 1946 utg.
han ”Domen över Quisling” (med kommentarer).
H. har även med stort intresse medverkat vid
förberedelserna för genomförande av processreformen
i Sverige 1948. K.
Hemm’oorkärl, efter ett gravfält i Hannover
namngiven metallkärlstyp av äggkoppliknande
form och försedd med 1 el. på de äldsta ex. 2
rörliga hankar. En del ex. prydas under
mynnings-kanten av en fris med jaktscener i drivet el.
ciselerat arbete. H:s spridningsområde är
huvudsaki. v. Tyskland, Danmark och s.v. Norge.
Deras goda teknik samt djurbildernas klassicerande
— 195 —
— 196 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
