Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemoptoë - Hemopyrrol - Hemorragi - Hemorragin - Hemorroidalblodådror - Hemorroider, hemorrojder - Hemort - Hemortsbekämpning - Hemortsbevis - Hemortsförsvar - Hemortskommun - Hemortslön - Hemortsrätt - Hemortssamhälle - Hemosporidier - Hemostatica - Hemothorax - Hempel, Frieda - Hempel, Heinric - Hempel, Johannes - Hempermittering - Hemse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMOPTOE
Hemop’toé, h e m o p t y’s, se Blodhosta.
Hemopyrrol [-å’l], pyrrolderivat, som bildas vid
reduktion av blodfärgämne med isättika—jodväte
och destillation.
Hemorragi’, blödning.
Hemorragi’n, se Ormgifter.
Hemorroidadblodådror, vPnae haemorroida’les,
blodådrorna i nedre delen av ändtarmen och kring
stolgångsmynningen. Jfr Hemorroider.
Hemorroider [-åj’-] (grek. haimorroi’des, till
haima, blod, och rhein, flyta), h e m o r r o j d er, med.,
sjukliga utvidgningar av hemorroidalblodådrorna.
H. förekomma i alla åldrar, vanligast mellan 25 och
40 år, ung. lika vanliga hos båda könen. Man skiljer
mellan inre och yttre h. De inre ligga innanför
stol-gångsmynningens slutmuskel och äro överklädda
med tarmslemhinna, de yttre utanför densamma.
Hemorroidansvällningen består av en el. flera starkt •
utvidgade blodådror, vener. Orsakerna äro att söka
i medfödda anlag el. ogynnsamma
avflödesbetingel-ser ur venerna, ss. vid förstoppning, havandeskap,
stillasittande levnadssätt, lever- och
hjärtsjukdomar, bäckentumörer m.m. H. utvecklas i allm.
kroniskt men kunna av olika anledningar täml. plötsligt
förstoras. Långa tider kan åkomman förlöpa fullst.
utan besvär. Dessa äro växlande: klåda, brännande
obehag, tyngdkänsla i korsryggen och blödning. I
de utvidgade blodkärlen uppstå ej sällan
blodproppar och inflammation. Inre h. kunna vid krystning
bli pressade utanför slutmuskeln och på så sätt
inklämda. Egentliga smärtor finnas huvudsaki. vid
inklämning och inflammation, men då kunna de
bli avsevärda. Hos nervösa människor, som få sin
uppmärksamhet inriktad på åkomman, kan en
blandning av nervösa och verkligt lokala besvär
göra tillvaron täml. odräglig. Behandlingen går
ut på att förhindra förstoppning med diet och, om
nödvändigt, avföringsmedel. Vid akuta besvär giva
isomslag, en del salvor och stolpiller temporär
lindring. Den viktigaste behandlingsformen är
emellertid den operativa, av vilken finnas olika
metoder. P.M.S.
Hemort, krigsv., ofta benämning på den del av
ett land, som i krig icke direkt beröres av
pågående markoperationer. H. sättes vanl. i
motsatsförhållande till krigsskådeplats*.
Hemortsbekämpning, som numera utgör en av
betvingelsemetoderna vid strider mellan stater,
spelade under 2:a världskriget en mycket viktig
roll. Den utföres i första hand av
flygstridskrafter, främst bombförband, men i framtiden, då
robotvapnen ytterligare utvecklats, komma kanske
främst dessa att insättas. Syftemålen med h.
kunna vara flera. Anfallen kunna utföras i syfte att
bekämpa landets försörjning, t.ex. krigsindustri,
kommunikationer, hamnar, kraftverk, bränslelager
m.m. (så i Tyskland under 2:a världskriget), el.
att förlama och om möjligt sönderslå såväl den
politiska som den militära ledningen (t.ex.
Belgrad 1941). De kunna även gälla befolkningscentra
för att uppmjuka motståndskraften (t.ex. London
1940 och 1944—-45, Berlin 1942—45, Hiroshima
1945) el. avse terrorbekämpning (t.ex. Amsterdam
1940). — Jfr Hemortsförsvar. Hm.
Hemortsbevis, sjöv., av myndighet utfärdat intyg
rörande hemort för fartyg, som icke skall anmälas
till intagande i fartygsregistret.
Hemortsförsvar, de militära och civila åtgärder,
som vidtagas till försvar av hemorten*, främst
mot hemortsbekämpning* men även mot mindre
luftlandsättningar och sabotageverksamhet. Till
h. kunna bl.a. insättas jaktflyg, luftvärn,
civilförsvar, särsk. avdelade markstridskrafter och
hemvärn. — Ang. hemortsförsvarsassistent
se Civilförsvar, sp. 231.
Hemortskommun benämnes i
skattelagstiftningen i allm. den kommun, där skattskyldig
författningsenligt skall vara mantalsskriven för det år
taxeringen verkställes. I fattigvårdshänseende
förstås med h. el. hemortssamhälle den
kommun el. det fattigvårdssamhälle, där svensk
medborgare har hemortsrätt.
Hemortslön, se Familjebidrag.
Hemortsrätt, i fråga om fattigvård se d.o.
Hemortssamhälle, se Hemortskommun.
Hemospori’dier, grupp av klassen spordjur*.
Hemostafica, se Blodstillande medel.
Hemotho’rax, övergång av blod i lungsäck.
Hempel, F r i e d a, tysk-amerikansk sångerska
(f. 1885), studerade vid konservatoriet i Leipzig
och Sterns konservatorium i Berlin, där hon
debuterade 1905 och var anställd 1907—12; därefter
engagerad vid Metropolitan i New York. H. har
gästspelat i Bayreuth och på andra tyska och
utländska scener (Stockholm 1908). Hon har även
varit verksam som konsertsångerska (”Jenny
Lind-konserter”). Bland H:s o. 70 roller märkas
Susanna i ”Figaros bröllop”, Rosina i ”Barberaren
i Sevilla”, Violetta i ”La Traviata”, Gilda i
”Rigo-letto”, Fältmarskalkinnan i ”Rosenkavaljeren” och
Eva i ”Mästersångarna”. H. är bosatt i New
York. G.Hsm.
Hempel, Heinrich, tysk språkforskare (f.
1885), e.o. prof, i Bonn 1928, i Köln 1929, har
behandlat frågor rörande tysk och nordisk
filologi, bl.a. i ”Nibelungenstudien” (1926) och
”Atla-mål und germanischer Stil” (1931).
Hempel, Johannes, tysk teolog (f. 1891),
prof, i GT :s exegetik i Greifswald 1925, i
Göttingen 1928, i Berlin 1937—45. Av H:s skrifter
märkas ”Die Schichten des Deuteronomiums”
(1914), ”Die althebräische Literatur” (1930, i
”Handbuch der Literaturwissenschaft”). H. utgav
1927—44 ”Zeitschrift für die alttestamentliche
Wissenschaft”.
Hempermittering, mil., av organiserat förband
innebär, att till förbandet inkallad personal
återgår till sin civila verksamhet, varvid ofta den
personliga utrustningen medföres.
Hempermitte-rat förband skall snabbt åter kunna organiseras.
För vård av förbandets gemensamma utrustning,
underlättande av förbandets återorganisering m.m.
bibehålies som regel en mindre styrka av
förbandet i tjänst. Betr. h. av enskild värnpliktig
se Värnplikt. Jfr Hemförlovning.
Hemse. 1) Socken i Hemse ting i Gotlands
s. hd och församling i Rone, Eke, Alva och
Hemse pastorat i S. kontraktet av Visby stift,
i det inre av öns s. del; 24,58 km2, därav 24,53
land; 977 inv. (1949). Huvudbygden i centrum
kring H.2) omges av delvis utdikade myrar, den
största Mästermyr* i v. Åkern utgör 50% av
landarealen, skogsmarken 33%.
Järnåldersgrav-fält och s.k. kämpgravar finnas flerstädes; på en
— 199 —
— 200 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
