- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 13. Hedeby - Högblad /
201-202

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemse - Hemsedal, Hemsedalen - Hemsil - Hemsjö - Hemsjö kraft-ab. - Hemskifte - Hemskillnad - Hemskog - Hemskola - Hemskolan - Hemskydd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEMSKYDD

udde i Mästermyr ligger en bygdeborg, ”Smiss
slott”, med tredubbla vallar. Kyrkan har i
långhus och kor med absid den romanska typen
bevarad; tornet är något yngre (1270-talet). Väl
bevarade medeltida väggmålningar finnas,
triumfkrucifix från 1100-talet och dopfunt från 1300-talet
(fotställ från 1100-talet). Av en stavkyrka, möjl.
från 1000-talets slut, ha rester påträffats, vilka nu
förvaras i Statens historiska museum. —
Namnet skrevs på 1300-talet Hemsij och (1345) Hemso.
Det är t.v. oförklarat. P.;Er.

2) Gotlands enda municipalsamhälle (sedan
1886), i H.i) vid järnvägen Roma—Burgsvik; 1,08
km2, allt land; 620 inv. (1949). I H. ligger
Gotlands läns folkhögsk. Här finnas vidare bl.a.
apotek, provinsialläkare, distriktsveterinär och
semin-station. Handelsort; någon träindustri.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 2,771,100
kr, till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
1,587,460 kr. (1949).

Hemsedal, Hemsedalen, sidodal till
Hal-lingdal, Buskerud fylke, Norge. H. stöter till
huvuddalen vid Gol, har n.v.—s.ö. riktning och
genomströmmas av älven H e m s i 1. Fast
bebyggelse i dalens nedre hälft, fäbodar högre upp.
Genom H. för en huvudväg över fjället till
Lær-dal i Sogn.

Hemsil, älv i Norge, se Hemsedal.

Hemsjö, socken i Kullings hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i Alingsås
stads-och landsförsamlingar, Rödene, Bälinge, ödenäs
och Hemsjö pastorat i Kullings kontrakt av
Skara stift, s. om Alingsås; 67,82 km2, därav 48,58
land; 1,578 inv. (1949; 32 inv. pr km2). De vackra
sjöarna Mjörn, Stora Färgen, ömmern och
Säve-lången bilda H:s gränser. H. har spridda
odlingsbygder men är till större delen kuperade
skogstrakter. Åkern utgör 18 °/o, skogsmarken 67 °/o.
Turistort med sommarvillor. Av fornlämningar
finnas stenåldersboplatser, hällkistor,
järnålders-gravar m.m. Kyrkan (av F. W. Scholander) är
från 1859 och restaurerades 1925. H:s äldre kyrka
var en träkyrka från 1700, senare riven. Till
kyrkan hör en dopfunt med runor (nu i
Nationalmuseum). — Namnet, som urspr. tillkommit
kyrkbyn, skrevs 1398 Hæmsyo. Dess förled är
hem i bet. hemvist, gård. Den närbelägna Bysjön
har tidigare hetat Hemsjö(n). Se ”Ortnamnen i
Älvsborgs län”, 8, 1914, sid. 90 f. — Litt: F.
Wildte, ”H. sn under 1700-talet” (1925). I.Mg;Er.

Hemsjö kraft-ab., ett 1906 bildat bolag med
ändamål att utbygga vattenkraftstationer i
Mör-rumsån, Ronnebyån och Helgeån samt att
därifrån distribuera elektrisk energi. Bolaget, som
särsk. under 1910-talet var av stor betydelse för
elektrifieringens utveckling i Blekinge och ö.
Skåne, övertogs 1920 av Sydsvenska kraft-ab.

Hemskifte kallas i lantmäterihandlingar ofta det
ägoområde till en gård, vilket ligger vid
åbyggnaderna, hemmet. Mots.: utmarksskifte.

Hemskillnad, civilr., hävande genom domstols
beslut av sammanlevnaden mellan äkta makar. Anse
sig makar på gr. av djup och varaktig söndring
icke kunna fortsätta sammanlevnaden, äga de, om
de äro ense därom, vinna h. I andra fall erhålles
h. på yrkande av ena maken, om någon av de för
h. i lag stadgade förutsättningarna (djup och
var-— 201 —

aktig söndring, svårare åsidosättande från ena
makens sida av plikterna mot andra maken el.
barnen, missbruk av berusningsmedel el. lastbart liv)
visas vara för handen. H. vinnes dock i regel ej
utan att medling* mellan makarna ägt rum.
Genom h. häves tillika makarnas ekonomiska
gemenskap, varför i anledning av h. bodelning* skall ske.
Make är emellertid i h. i regel underhållsskyldig
mot andra maken i samma mån, som om makarna
sammanlevat. Upptaga makarna godvilligt
sammanlevnaden, vartill de äro oförhindrade, förfalla
verkningarna av h. utom i fråga om makarnas
ekonomiska förhållanden. Avbrytes ej särlevnaden,
äga makarna, sedan densamma fortvarat ett år,
vinna äktenskapsskillnad*. S.B.

Hemskog, lantm., se Fäbodskog.

Hemskola, pedag., se Skyddsuppfostran.

Hemskolan, Uppsala, grundades 1917 på
initiativ av M. Björkquist och Ida Norrby i syfte att
utbilda tjänarinnor för att genom fackutbildning
höja detta yrkes anseende och bilda en
kårsammanslutning med stöd av ett s.k. moderhem efter
mönster från diakonissanstalterna. Sedan har
utbildandet av hemsystrar* blivit H:s huvuduppgift.

Hemskydd, inom civilförsvaret en organisation
för det omedelbara skyddet av bostadshus och
dess invånare. H. skall enl. 1944 års
civilförsvarslag vara organiserat för byggnader, väsentligen
avsedda för bostadsändamål, där så anses
påkallat ant. med hänsyn till bebyggelsens täthet el.
av andra orsaker. Vederbörande länsstyrelse
bestämmer med ledning av anvisningar, utfärdade
av Civilförsvarsstyrelsen, de områden, ävensom de
byggnader utanför sådana områden, där skyldighet
att organisera h. skall föreligga. Enl. nämnda
anvisningar skall h. som regel finnas inom städer,
köpingar, municipalsamhällen och vissa andra
tätorter samt för utanför sådana orter belägna
skolor, vårdanstalter, hotell och pensionat under
förutsättning, att dessa äro avsedda att hysa
minst 25 personer. H. skall vidare organiseras
för andra orter el. byggnader, om dessa
kunna anses utgöra antagliga anfallsmål el. ligga
i närheten av sådana mål. — Inom tätorter
organiseras h. ant. för en byggnad, eget h., el.
för två el. flera byggnader, gemensamt h.
Som regel organiseras eget h. för varje
bostadsfastighet. Endast i fall, då antalet inom en
fastighet bosatta personer är otillräckligt för att fylla
h:s personalbehov, organiseras gemensamt h.

Varje h. ledes av en hemskyddsledare
jämte ersättare. Hemskyddsledare och ersättare
uttagas redan i fred, inskrivas i civilförsvaret och
erhålla utbildning. Denna, som är obligatorisk,
omfattar dels en första utbildning om högst 25
tim, dels repetitionsutbildning om högst 10 tim
vart annat el. vart 3:e år. Alla
civilförsvarsplik-tiga, d.v.s. personer mellan 16 och 65 år, som
äro bosatta el. vistas inom hemskyddsområdet,
äro skyldiga att tjänstgöra i h. Dessa böra
organiseras och övas, så att hemskyddsledaren
disponerar en el. flera brandpatruller, vardera om
befälhavare och 2—4 personer, en el. flera
sjuk-vårdspatruller om befälhavare jämte 1—2
samariter och 2 bårbärare, en el. två observatörer,
en el. flera ordonnanser samt en ordningsman
i skyddsrummet. Ev. återstående personer utgöra

— 202 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 8 22:23:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-13/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free