Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemskydd - Hemslöjd - Hemslöjdföreningarnas riksförbund - Hemslöjdslånefonden - Hemsterhuis, Frans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMSLÖJD
förstärkningspersonal. — De personer, som först
i krig skola tillhöra h., äro f.n. (1949) icke
underkastade någon utbildningsskyldighet. För att
öka h:s beredskap anordnar emellertid
Riksluft-skyddsförbundet med statsbidrag frivilliga kurser
i eldsläckning och samarittjänst. — Jämlikt § 52
i civilförsvarslagen är ägare av byggnad, för
vilken h. skall vara organiserat, pliktig att
anskaffa och underhålla den materiel och utrustning,
som erfordras för h:s verksamhet.
Eldsläcknings-materielen bör för varje brandpatrull bestå av
en standardutrustning, omfattande en pytsspruta
el. handpump med fotplatta, tre hinkar, en svabb,
en skyffel, en pikyxa och 20 1 sand.
Sjukvårds-utrustningen omfattar i huvudsak den materiel,
som är erforderlig för att ge första hjälpen vid
olycksfall. — H. skall, så långt dess resurser
medge, avhjälpa person- och egendomsskador.
Dessutom är h. civilförsvarschefens
observations-organ, och det åligger därför hemskyddsledaren
att rapportera alla händelser, som böra komma
till dennes kännedom. H. skall slutl. biträda vid
utrymningsföretag (se Utrymning). — För
tillsyn över h. skall inom civilförsvarsområde, där
så anses erforderligt, finnas en el. flera h e
m-skyddsinspektörer. Sådan förordnas av
vederbörande länsstyrelse (i Stockholm av
över-ståthållarämbetet). — H. böra i regel
sammanföras till s.k. block, såvida icke bebyggelsen
är av ringa omfattning. Under blockchefen
kunna h. bringas att samverka. Blockchefen
har vidare möjligheter att med personal och
materiel tillfälligtvis förstärka visst, el. vissa h.
— Under 2:a världskriget och de närmaste åren
därefter torde i Sverige sammanlagt närmare 1
mill. personer ha erhållit utbildning för
tjänstgöring i h. — Främst i England och Tyskland
gjorde h. under 2:a världskriget utomordentliga
insatser för såväl eldsläckning som
omhändertagande av skadade. Även om framtidens
anfalls-medel bli än mer förödande, anses h. ha
betydelsefulla uppgifter att fylla, framför allt i de
yttre delarna av skadeområdena. Detta torde
även gälla atombomben och andra ev.
atomvapen. K.Ek.
Hemslöjd, kan, i överensstämmelse med
Socialstyrelsens utredning om hemindustri och
Hem-slöjdskommitténs betänkande (båda 1917), sägas
vara den produktion, som utövas i hemmet av
hushållets medl., särsk. som bisysselsättning till
annat arbete, huvudsaki. jordbruk, och som avser att
— oftast på grundval av nedärvda el. för orten
karakteristiska mönster och modeller, ej sällan av
visst konstnärligt värde — tillverka föremål för
det egna hemmets behov el. för avsalu, ant. genom
egen försorg el. genom förmedling. Ehuru
gränserna flyta och talrika övergångsfall finnas, måste
h. skiljas å ena sidan från hantverket*, å andra
sidan från hemindustrien (se Förlagssystem). —
H. har naturligtvis utövats, särsk. som
husbehovs-slöjd, ända sedan urminnes tider och är äldre än
och upphov till allt hantverk och all industri.
Under 1800-talets fortgående industrialisering kom h.
med en viss grad av berättigande i skymundan, i
det att den tidigare maskinkulturens sämre sidor
— lättvindigt förfarande, mindre gedigen och
oegentlig materialbehandling, billiga, oäkta färger
o.s.v. — kommo att influera på n. och nedsatte den
såväl konstnärligt som kvalitativt. H. var dock en
tillräckligt livskraftig företeelse för att kunna
överleva nedgången, och sedan de nya, livliga
et-nografisk-historiska rörelser, för vilka Artur
Ha-zelius, Nordiska museet, Föreningen Handarbetets
vänner o.s.v. äro representanter, börjat få ögonen
öppna för den äldre h:s egenartade konstnärliga
originalitet och kraft, kom h. genom målmedvetet
och kraftigt ingripande från intresserade och
sakkunniga personer, bl.a. Lilli Zickerman*, under
1890-talet in på nya banor. 1899 stiftades
Föreningen för svensk h., som sedan verkat som en
central för svensk hemslöjdsrörelse. Under de följ.
15 åren tillkommo de flesta av länens och många
enskilda orters hemslöjdsföreningar, bland de
äldsta Leksands (1904) och Malmöhus läns (1905).
Dessa föreningar arbeta täml. individuellt efter
olika linjer allt efter speciella behov. Många av
deras hemslöjdsmagasin ha från passiva
kommis-sionsmagasin utvecklats till aktiva stöd för
hem-slöjdsrörelsen. De flesta hemslöjdsföreningar äro
anslutna till Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund. De olika föreningarna samarbeta numera
i allm. intimt med hushållningssällskapen, som
kraftigt stödja h. genom ekonomisk hjälp vid
utställningar, anställande av konsulenter,
anordnande av kurser i olika hemslöjdsgrenar o.s.v. H:s
försäljningsmagasin avse i allm. endast att ordna
handeln med h. och få sina självkostnader täckta.
De hemslöjdsgrenar, som huvudsaki. bedrivas, äro
inom kvinnlig h. spånad och vävnad av allehanda
slag, stickning, spetstillverkning, knytning,
broderi och en del andra textilarter, inom manlig h.
träslöjd samt i mindre skala smide o.a. metallslöjd,
vidare en rätt omfattande korgflätning samt något
notbindning, skinnarbete, skomakeri o.a. slöjd. —
Inom hemslöjdsrörelsen har framför allt sedan
slutet av 1920-talet gjort sig gällande en mera
radikal inriktning, som försöker förnya både de
tekniska och de konstnärliga krafterna och leda in
h. på mera allsidiga och möjl. mera ekonomiskt
givande linjer. Sedan sådana tekniska nyheter som
t.ex. maskinspunnet och fabriksfärgat garn,
modernare vävstolar, elektrisk drift för vissa
maskiner inom möbeltillverkning o.d. allmänt
accepterats inom h., torde man kunna säga, att en stark
förskjutning redan ägt rum från den gamla
allmogeslöjdens linjer och att ett fastlåsande av h.
vid alltför otidsenliga principer snarare skadar
än gagnar. — Litt.: ”Hemslöjdskommitténs
betänkande”, 1—2 (1918); tidskr. ”Hemslöjden”
(i933 ff-)- E
Hemslöjdsföreningarnas riksförbund, se Svenska
hemslöjdsföreningarnas riksförbund.
Hemslö jdslånef onden inrättades av 1928 års
riksdag för utlämnande av lån till
hushållningssällskap, vilka i sin tur skulle lämna förlagslån
för anskaffande av för textiltillverkning avsett
svenskt material, företrädesvis av lin och ull.
1940 medgavs, att lån för anläggande av
lin-och hampberedningsanstalter finge lämnas ur
fonden. Bestämmelser rörande lånevillkor etc.
finnas i SFS 605/40 med ändringar i SFS 952/40
och 152/42. . < ’
Hem’sterhuis [-hois], Frans, holländsk filosof
och estetiker (1721—90), utvecklade i anslutning
— 203 —
— 204 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
