Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henning, Gerhard - Henning, Albert - Henning, Sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENNING
G. Henning. T.v. Sittande flicka. Sandsten 1937—38. Ny Carlsberg Glyptotek, Köpenhamn. T.h. Två flickor.
Marmorrelief 1938—40. Kunstmuseet, Köpenhamn.
slaget till hans långt senare mästerverk ”Leda
uden svanen”. Den strama stilen skulle
återkomma på 1920-talet, då Maillol fick betydelse för
H., men dessförinnan låg en mera mot Rodin
orienterad period med variationer av
kärleksgrup-per i livlig rörelse, ss. ”Pygmalion og Galathea”,
”Flygtende nymfe” och ”Amor og Psyche”
(sittande el. liggande). Några kvinnostudier i vax
och lera alltifrån 1923 visa tydligt, hur H. börjat
föredraga en klassiskt lugn komposition med
enkla, fylliga former; ibland ha de längre fram
förts vidare i stort format. Lerstatyetten
”Nö-gen pige der sidder på jorden” (1928) erövrade
I932, placerad vid ett av arkitekt E. Græbe
skisserat brunnskar, 1 :a pris i tävlan om
utsmyckning av Gustav Adolfs torg, Malmö, men
förslaget kullkastades som varande för tungt; H.
fick göra en festligare fontängrupp, delvis
varierande ett Pygmalion-tema, vid vars utförande i
stort under titeln ”Öresund” intresset dock
slappades. Den ursprungliga idén kom till sin rätt i
Glyptotekets praktfulla, 1937—38 mästerligt
huggna sandstensversion. Ur en Galathea-torso av
1923 utvecklades 1929 den mäktiga
sandstenssta-tyn ”Stående kvinde” med sin svällande
form-rundning något å la Renoir, placerad i
Kunst-museets trädgård liksom den slankare,
halvliggande, till formatet mindre och i utförandet
detaljerade ”Danae” i cement, H:s första stora figur
(1927—30). Den stående bronsfiguren ”Möderne
pige” (1931, i Glyptoteket) är ett annat huvudverk,
visande H:s levande intresse för nutidens
frimodiga och sportstränade kvinnotyp, vars rytm här
fått klassisk balans utan att förlora draget av
omedelbarhet. Även den franskt eleganta
marmorreliefen ”To nögne kvinder” på
Kunstmuseet (1938—40) må nämnas. Det finns hos H.
en frisk sensualism och formglädje i förbund med
fransk totalsyn och materialkänsla, varigenom
han är besläktad med Sergel. Trots alla
påverkningar har han i sina mogna verk ett
iögonfallande personligt drag. — Litt.: Monogr. av P.
Hertz (1931); H. Rostrup, ”G. H.” (1939). H.Ge.
Henning, Albert Gustaf, posttjänsteman och
författare (f. 4/s 1881), har utg. diktsaml. ”Den
tysta elden” (1909), ”Speglingar” (1915),
”Meditationer” (1919), ”Stjärnskymning” (1923), ”Den
oroliga lågan” (1929) och ”September” (1936).
Som lyriker rör sig
H. i stort sett på två
olika plan. Med sina
spröda, akvarellartade
landskapsmotiv från
Kristianstadslätten har
han bidragit till den
poetiska kartläggning
av Skåne, som
fortgått sedan A. U.
Bååths och Ola
Hanssons tid. Till en
äldre tradition,
romantikernas och Viktor
Rydbergs, anknyter
H:s filosofiska lyrik;
på detta plan kan han betecknas som den
pla-tonska idealismens siste företrädare i svensk dikt.
”När 1900-talet var nytt” (1942) är en
kristian-stadsskildring. Hj.G.
Henning, Klas Samuel (Sam), skolman (f.
30/ii 1888), fil. dr 1927. Efter tjänstgöring vid
olika skolor i Stockholm blev H. 1936 rektor
vid Stockholms handelsmellanskola. Från 1933
hade H. ett flertal uppdrag som tf.
undervisningsråd och blev 1948 e.o. undervisningsråd.
— 223 —
— 224 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
