Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henning, Sam - Henning, 1. Uno - Henning, 2. Eva - Hennings, 1. Einar - Hennnigs, 2. Beth - Hennings, Betty, f. Schnell - Henningsen, 1. Frants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENNINGSEN
H. blev v. ordf, i centralstyrelsen för högre
folkskolornas lärarförening 1930, led. av
styrelsen för dess Stockholms-krets 1929, ordf, där
1930—36, led. av Centralstyrelsen för Praktiska
mellanskolornas och högre folkskolornas
lärarförening 1936, ordf, där 1940, sekr. i Samfundet
för nordisk språkforskning 1931. H. har bl.a. utg.
”Ericus Nicolais Gersonöversättningar” (1927),
”Träldomens försvinnande och de svenska
landskapslagarna” (i ”Historisk tidskr.”, 1930),
”Upplandslagens redigering och dess handskrifter” (i
”Arkiv för nordisk filologi”, 1932),
”Upplandslagen enl. Codex Esplunda” (i ”Svenska
forn-skriftsällskapets saml.”, 1933—34). E.Bng.
Henning. 1) Knut Uno H., skådespelare (f. n/9
1895), genomgick 1915—17 Dramatiska teaterns
elevskola och var därefter anställd som
skådespelare vid teatern till 1925, vid Vasateatern 1925
—26, vid Oscarsteatern 1926—27, därefter åter
vid Dramatiska teatern. 1929—35 hade han
engagemang dels vid Blancheteatern, dels vid
Oscarsteatern och vid
Gösta Ekmans
scener. Sedan 1935 är
han anställd vid
Dramatiska teatern.
Temperament, apparition
och spelsätt
hänvisade från början H. till
det stora
skådespelet. Sina första stora
framgångar vann han
1919—24, då han
spelade Bengt Lagman
i ”Bröllopet på
Ulf-åsa”, Mäster Olof,
Prins Kalaf i ”Turan-
dot”, Orlando i ”Som ni behagar” och Cassio i
”Othello”. På Vasa- och Oscarsteatrarna fyllde
han en mängd uppgifter ur den moderna
repertoaren men skapade dessutom tre stora
Strindbergs-roller, Per i ”Lycko-Pers resa”, Prinsen i
”Sva-nevit” och Olaus Petri i ”Gustaf Vasa”.
Verkningsfull var H. som Pyrrhus i ”Andromake”,
där hans ingående förtrogenhet med den äldre
franska teaterstilen framträdde. Olika franska
typer i hans rollserie äro Jacques Gaillac i ”De
nya herrarna”, Féréol i ”Diktatorn”, en
märklig och fängslande rollskapelse, Florent i
”Idolerna”, Garcin i ”Stängda dörrar” och Zeus i
”Flugorna”. I H:s konst finns också ett starkt
lyriskt drag, som tagit sig uttryck i en rad
rollskapelser av romantisk karaktär, t.ex. Gösta
Berling i ”Gösta Berlings saga”, Mortimer i
”Maria Stuart” och Brutus i ”Julius Caesar”.
Bland övriga roller kunna nämnas Kubben i
”Kranes konditori”, Hickey i ”Si, Iskarlen
kommer”, Svedje i ”Rid i natt” och Simonides i ”De
vises sten”. A.L.
2) Eva H., f. Wetlesen, den föreg:s styvdotter,
skådespelerska (f. 10/s 1920), genomgick
Dramatiska teaterns elevskola 1938—40. H:s första
större scenuppgift var Diana i ”Diana går på jakt”
(Terence Rattigan) på Vasateatern och Nya
teatern somrarna 1940—41. På Blancheteatern har
hon innehaft större roller i ”Hyggliga människor”,
”På solsidan”, ”Väninnor” och ”De fem fåglarna”,
och på Nya teatern har hon framträtt som Irina
i ”Tre systrar” (Tjechov). — H. har småningom
utvecklats till en god karaktärsskådespelerska i
filmer som ”General v. Döbeln”, ”Elvira
Ma-digan”, ”Kungl. Patrasket”, ”Vandring med
månen”, ”Möte i natten”, ”Var sin väg”,
”Banketten” och ”Flickan från tredje raden”. G. 1)
1943 m. friherre Jochum Beck-Friis; 2) 1946 m.
filmregissören Hasse Ekman. B.Hgn.
Hennings. 1) Einar H., diplomat (f. V12 1884),
jur. kand, i Uppsala 1907, i:e kanslisekr. i
Finans-dep. 1917, statssekr. där 1920, i Handelsdep. s.å.,
envoyé i Bern, Budapest och Wien 1925—28,
kabinettsekr. 1928—31, envoyé i Warszawa 1931
—33, i Paris 1933—44. H. var underhandlare
vid avslutandet av ett flertal handelstraktater
med främmande länder 1923—25 och
regerings-ombud vid ett flertal internationella konferenser.
2) Betty (Beth) Constance H., den föreg:s
kusin, pedagog, historiker (f. 18/t 1889), lärarinna
vid olika Stockholms-skolor och Ateneums folk-
skoleseminarium 1915
—33, adjunkt vid
Högre allm. lärov.
för flickor å
Norrmalm 1933—37,
undervisningsråd 1937—39,
rektor och lektor vid
Högre allm. lärov. för
flickor på Södermalm
sedan 1939; fil. dr vid
Stockholms högsk.
1936 (”Gustav III som
kronprins”, 1935), har
även utg. ”Grevinnan
d’Egmont och Gustav
III” (1920), ”Maria
Stuart” (1923) och ”Gustav III och grevinnan de
Boufflers” (1928). H. var led. av A.k. (Folkpartiet)
1937, av Utlänningsnämnden 1938—44 och av
Statens utlänningskommission 1944—45. [C.]B.
Hennings, Betty Mathilde, f. S c h n e 11,
dansk skådespelerska (1850—1939). H. var 1858
—66 elev vid Det Kgl. Teaters balett och spelade
från 1861 barnroller, var 1866—70 anställd som
dansös, debuterade 1870 som skådespelerska, var
som sådan anställd vid Det Kgl. Teater till 1908
och gästspelade sedan till 1921 såväl där som
på Dagmarteatret. Hon gästspelade också från
1890 med stor framgång flera gånger i
Stockholm och 1900 också i Berlin. H. var sin tids
stora skådespelerska på dansk scen. Kultiverad,
spirituell, mänsklig och varm, full av fantasi och
temperament behärskade hon med suverän
teknik såväl den klassiska som den moderna
repertoaren. Bland H:s roller märkas Hermione i
”En vintersaga”, Cordelia i ”Kung Lear”,
drottningen i ”Hamlet”, Aase i ”Per Gynt”, Nora
i ”Ett dockhem”, fru Alving i ”Gengångare”,
Hedvig i ”Vildanden”, fru Arvik i ”När det
unga vinet blommar”, prinsessan i ”Det var en
gång —”, Magda i ”Hemmet”, Cyprienne i ”Vi
skiljas” och Thora van Deeken. H. var från
1877 g.m. musikförläggaren Henrik H. (1848—
1926). G.Kg.
Henningsen. 1) Frants Peter Diderik H.,
dansk målare (1850—1908), företrädde 1880-talets
SU 13.
8 — Red. avsl. 18/s 49.
— 225 —
— 226 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
