Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herczeg, Ferenc - Herdabrev - Herdal, Harald - Herdaminne - Herdarnas tillbedjan - Herdecke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERDABREV __ _____
övers. ”Guldfiolen”, s.å.), ”Az élet kapuja” (s.å.),
vilka höjde honom till obestridd ställning som en
av den magyariska kulturvärldens
förgrundsgestalter. H. uppträdde även från 1895 flitigt som
rutinerad dramatiker, mestadels behandlande sociala
och patriotiskt historiska ämnen, ofta hållna i
konservativ anda. Samlade arbeten i 30 bd 1905. [Lff]E.
Herdabrev kallas i svenska kyrkan den skrivelse,
som en nyutnämnd biskop offentliggör, riktad
närmast till stiftet, vari han yttrar sig om kyrkliga
och teologiska tidsfrågor, framlägger sitt
arbetsprogram m.m. H. kunna förekomma även vid
andra tillfällen ehuru mera sällan. Den katolske
biskopen i Sverige utfärdar även vid sitt tillträde
av ämbetet h. och sedan årliga s.k. f a s t eh e
r-d abrev (se Fastebrev).
Herdal, Harald, dansk författare (f. 1900).
H. växte upp i ett arbetarhem i Köpenhamn. Efter
en kringflackande tillvaro i ungdomen, då H.
tidvis var arbetslös och
levde som vagabond,
debuterade han 1929
med ”Nyt Sind”, som
innehåller natur- och
kärleksdikter samt
sociala dikter. Den
sociala agitationen var
starkare i ”Nögne
Digte” (1933) liksom i
”Mennesket” (1937),
som dock även
rymmer vackra
naturbilder och en djup
känsla för medmänniskan,
under det att den
ero
tiska upplevelsen överväger i ”Eros og Döden”
(1931) och ”Tag disse digte, kære” (1948). En
materialistisk livsåskådning tolkas i ”Nye Digte”
(1944). Ett starkt socialt patos bär även upp H:s
naturalistiska romaner, vilka alla ha motiv från
hans personliga upplevelser i de hårda
barndoms-och ungdomsåren och ofta äro fyllda av hat emot
borgerskapet. ”Tirsdag” (1932) handlar om en
ung kvinnas inre räddning genom en erotisk
upplevelse. Den kollektiva romanen ”Man skal
jo leve” (1934) har ämne från Köpenhamn och
”En lidt almindelig Historie” (s.å.) från en
småstads borgarmiljö. I ”Lög” (1935) gör H. uppror
mot den traditionella uppfostran av ungdomen
Direkt självbiografiska äro ”Den förste Verden”
(1936) och ”Mens vi blir voksne” (1937). I ”En
Egn af Landet” (1939) liksom i ”Tusmörke”
(1943) riktar H. ett kraftigt angrepp mot den
förborgerligade socialdemokratien. Trilogien
”Barndom”, ”De unge Ar”, ”Læreår” (1944—46) är H:s
självbiogr. i romanform. Rena proletärskildringar
finnas i novellsaml. ”Bisser” (1933). Ett urval
av H:s novellistik utkom 1948 under titeln
”Bisser og andre fortællinger”. Ett urval av H:s
dikter, ”Dikter 1929—1949”, utkom 1949. Ren och fin
glädje över naturen och människan tolkar H. i
”Blomstrende Tjörne” (1941), en blandning av
prosa och poesi, där all agitation är borta. — Litt.:
J. Bomholt, ”Möderne Skribenter” (1933); E.
Frederiksen, ”Ung dansk Litteratur” (1945). I.Bzs.
Herdaminne, samling av personalhistoriska
uppgifter rörande prästerskapet inom ett stift (jfr
Stiftsmatrikel). — Bland svenska h. må nämnas:
Göteborgs stift: S. P. Bexell & J. G. Bexell
(2 bd, 1835), S. Pettersson & A. R. Litzén (1872)
och C. W. Skarstedt (1878—85, ny uppl. av K.
Norborg & S. öhrvall, 1941—48); Härnösands
stift: J. F. Biberg (3 bd, 1876—79, oavslutad) och
A. L. Bygden (4 bd, 1923—26); Kalmar stift:
N. I. Löfgren & A. Ahlqvist (1836—41, forts, av
P. Sjöbring, 1885), G. T. Karlberg (1909) och
B. Olsson (1947 ff.); Karlstads stift: J.
Ham-marin (3 bd, 1846—49); Linköpings stift:
J. I. Håhl (3 bd, 1846—53) och J. A. Westerlund
& J. A. Setterdahl, forts, av E. Meurling (1915
ff.); Lunds stift: S. Cavallin (5 bd, 1854—58)
och G. Carlquist (1943 ff.); Skara stift: J.
W. Warholm (2 bd, 1871—74), forts, av R. Hjorth
(1904), och L. A. Cederbom & C. O. Friberg
(2 bd, 1928—31); Strängnäs stift: N.
Aure-lius & J. E. Follén (2 bd, 1785—1817) och K.
A. Hagström (4 bd, 1896—1901); Uppsala
ärkestift: J. E. Fant & A. Th. Låstbom (3 bd,
1842—45, suppl. av J. H. Schröder, 1845), forts,
av L. Nyström (1893); Visby stift: O. W.
Lemke (1868, suppl. 1892); Västerås stift:
J. F. Muncktell (3 bd, 1843—46), P. A.
Ljungberg (2 bd, 1880—81) och G. Ekström (1939 ff.);
Växjö stift: C. O. Arcadius, J. A. Franzén &
E. A. Zetterquist, forts, av G. Virdestam (8 bd,
jämte 2 maskinskrivna reg.-bd av G. v. Heideken,
1921—43). Till h. kunna också räknas de
minnesteckningar över avlidna prästmän, som utges vid
stiftens prästmöten. — Likartade arbeten äro i
Danmark: S. V. Wiberg, ”Almindelig dansk
Præstehistorie” (3 bd, 1870—71, register 1873,
suppl. 1879), forts, av S. Elvius (1885—87 och
1914—15, oavslutad), M. Grohshennig & Th.
Hauch-Fausböll (1914—32); Finland: O. I.
Colliander (för hela Finland fr.o.m. 1700-talet)
i ”Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar”,
8 (1910—18), för odelade finska biskopsstiftet av
K. G. Leinberg (därst., I, 1895), för Viborg och
Borgå stift av M. Akiander (2 bd, 1868—69), för
Abo stift av C. H. Strandberg (2 bd, 1832—34)
och K. G. Leinberg (1903); Norge: A. C. Bang,
”Den norske Kirkes Geistlighed 1536—1600”
(1897), för Bergens stift av J. F. Lampe (2 bd,
1888—96), för Christiansands stift av A. Faye
(1867) och D. S. Thrap (1700-talet, 1899), för
Trondhjems stift av L. Daae (1863). — Jfr
Ecklesiastikmatrikel. W.N.
Herdarnas tillbedjan, i den kristna konsten en
framställning av julnatten med herdarna
knäbö-jande inför det nyfödda Jesusbarnet. Den
förekommer särdeles ofta både i skulptur och måleri
ända från den äldre medeltiden. Under den
senare medeltiden blev den mera realistisk. Under
1500-talet blev den en av de mest omtyckta
religiösa scenerna, varpå t.ex. Dürers konst ger
utmärkta prov.
HePdecke, stad i Westfalen, Tyskland, vid
banan Dortmund—Hagen; c:a 6,500 inv. H. är
bekant för ett ackumuleringskraftverk av betydande
dimensioner. Vattnet tages från floden Ruhr och
pumpas genom 4 högtryckstuber upp till ett på
en c:a 160 m hög platå anordnat, konstgjort
vattenmagasin om 1,6 mill. m3 volym. De fyra
synkronmaskinerna för pumpningen äro även
för
— 279 —
— 280 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
