Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermelin, 1. Olof (Skragge) - Hermelin, 2. Samuel Gustaf - Hermelinska kartverket - Hermelin, 3. Olof - Hermelin, 4. Sven - Hermelin, 5. Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMELIN
efteråt ha låtit nedhugga honom av förbittring
över hans skarpa stridsskrifter, enl. en annan
uppgift skall han ha levat i ett ryskt kloster åtm. till
1712. — H:s litterära kvarlåtenskap, som bl.a.
omfattar dikter, mest latinska, den största
”Heka-tompolis svionum”, finnes ännu till stor del i
behåll. Hans brev till S. Barck 1702—09 utgåvos
1913 av C. v. Rosen. P.S.
2) Samuel Gustaf H., den föreg:s sonson,
friherre, ämbetsman, geograf, industriidkare (1744—
1820), auskultant i Bergskollegium 1761,
bergmästare 1770, bergsråd 1781—1815. Efter en
studieresa 1782—84 genom Holstein, Tyskland,
Nederländerna och Frankrike till Nordamerika i
bergsvetenskapligt och kommersiellt syfte upptog
H. för att underlätta uppsökandet och
tillgodogörandet av Sveriges naturtillgångar de planer
på en geografisk beskrivning och kartläggning
av Sverige, som tidigare under 1700-talet
omhuldats av Daniel Tilas. För detta ändamål begärde
och erhöll H. 1797 K.m:ts tillstånd att under 15
år utge ”Försök till beskrifning öfver Sverige
i anseende till dess geografiska belägenhet och
mineralhistoria samt till folkmängd och näringar
med tabeller, ritningar och kartor”. Arbetet hade
påbörjats redan 1795
—96, då H. för egna
medel utsände flera
medarbetare till
Västerbotten, Lappmarken och Härjedalen.
Reseberättelser
avgå-vos, och fyra kartor
över Norrland jämte
en översiktskarta över
Sverige med
angränsande länder
upprättades el. utgåvos med
förlagsrätt 1796—97.
Detta var början till
Hermelinska
kartver
ket (se sp. 304), ehuru H. då ännu icke synes ha
avsett att utge ett fristående kartverk. Vid denna
tid började H. även sysselsätta sig med en för sin
tid gigantisk plan att söka skapa en bärkraftig
järnindustri på de lappländska malmfyndigheterna
liksom före honom Abraham Steinholtz och Jonas
Meldercreutz. Han inköpte Meldersteins nedlagda
bruk och anlade flera nya dylika i kustlandet.
För att trygga malmtransporterna upptogos mer
än hundra nybyggen och odlingar inåt
lappmarken, landsvägar, båtleder och lastageplatser
an-lades, och smeder, masmätare, bruksarbetare och
kolare inkallades från Bergslagen. Ekonomiska
motgångar tvingade emellertid H. att nedlägga
denna verksamhet, och han måste avträda sin
vidsträckta egendom till sina fordringsägare. Då
upprättandet av de geografiska beskrivningarna
visade sig kräva årslånga förarbeten i fält och
arkiv, beslöt H. att forcera kartarbetet och utge
ett fristående kartverk, omfattande Sverige och
Finland. Som främste medarbetare lyckades han
förvärva Carl Peter Hällström, vilken 1797
påbörjade kartläggningen av Finland, 1804 förelågo
kartorna över Svealand färdiga, utgivandet av
kartorna över Götaland avslutades 1818. 1810
hade H. på kartutgivningen åsamkat sig en förlust
av bortåt 20,000 rdr och måste avstå utgivandet
av kartverket till ett bolag, benämnt Geografiska
inrättningen, vars förste geograf Hällström blev.
Enl. planen för inrättningen skulle fortfarande
jämte kartorna geografiska beskrivningar utges.
Intill 1810 hade emellertid endast 5 sådana
utkommit, och därefter avstannade utgivandet.
Hermelinska kartverket, med titel
”Geografiske kartor öfver Swerige”, omfattar 33
kartblad i koppartryck i skalor mellan 1:42,ooo
och 1:2,000,000. Det geodetiska underlaget är
svagt. Bladen över Norrland och Finland äro
huvudsaki. grundade på äldre förefintliga kartor,
medan Svea- och Götalands-kartorna vila på
geometriska kartor ur offentliga saml., vilka H. fått
tillstånd att begagna. De sakna med några få
undantag höjdframställning. Hermelinska
kartverket är den första svenska rikskartan i
atlas-format, av stor betydelse på sin tid men nu blott
av historiskt värde. Förutom atlasverket utgav
H. bl.a. 1804 4 petrografiska kartor: över s.
delarna av Sverige och Norge, över Närke, över mell.
delen av Götaland och över Skåne. H.Rr.
3) Olof H., den föreg:s sonson, friherre,
forn-vän, författare, målare (1827—1913), ägnade sig
först åt det militära
yrket, sedan också åt
jordbruket. H.
utsändes som stipendiat av
Vitterhetsakad. och
gjorde värdefulla
uppteckningar om
forn-och folkminnen;
samtidigt utövade han
målaryrket och
utbildade sig konstnärligt
i hemlandet och i
Frankrike. Som
målare har H. trovärdigt
skildrat mellansvensk
natur. Som förf,
väck
te H. livlig anklang genom sångspelet ”Peder
Rank och hans fästmö” (1870, musik av Leverth),
följt av ”Jättens dotter” (1883) m.fl. E.W.
4) Sven David Alfred H., den föreg:s brorson,
friherre, militär, idrottsorganisatör (1856—1923),
officer 1876, överstelöjtnant vid Skånska husarreg.
1907, överste i armén 1911. H. ägnade sig först åt
hästsporten och ordnade på 1890-talet de populära
löpningarna på Lindarängen. Han var sedermera
verksam inom friidrotten, gymnastiken och
skid-idrotten, särsk. på det ekonomiska området. Han
var bl.a. en av initiativtagarna vid bildandet av
Centralföreningen för idrottens främjande (1899),
sekr. i Sveriges olympiska kommitté 1906—13,
stadionchef före och under Olympiska spelen 1912,
led. av Riksidrottsförbundets överstyrelse 1916—
23, ordf, i Svenska skidförbundet 1915—22, ordf,
i Idrottsplatskommittén 1920—21, organisatör och
ledare vid nordiska, svenska och olympiska spel
samt representerade Sverige vid talrika
kongresser, idrotts- och sportutställningar. H. var
verksam under idrottens genombrottsår i Sverige och
var en av Balcks förnämsta medhjälpare. O.Kgh.
5) Joseph H., den föreg:s kusin, friherre,
godsägare (1857—1938), slöt sig tidigt till den
organiserade nykterhetsrörelsen, inom vilken han
— 303 —
— 304 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
