Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermes (mytologi) - Hermes (tidskrift) - Hermes, Försäkringsbolaget - Hermes Trismegistos - Hermetik - Hermetikkindustriens laboratorium - Hermetisk - Hermetiska skrifterna - Hermetism - Hermine - Herminium - Herminoner - Hermione - Hermiones - Hermitage - Hermitageviner - Hermite, Charles - Hermod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMES
krönt med ett skäggigt huvud av H. (jfr Herm).
H. är den i högen boende vägguden, som
skyddar och leder alla färdmän och även (möjl.
emedan stenhögen urspr. var gravhög) har
förbindelse med dödsriket, dit han ledsagar de
avlidnas själar {H. psychopompos’). Därmed
sammanhänger måhända också hans egenskap av
sömn- och drömgud. Spänstig och kraftfull är
H. slutl. även gymnastikens gud, vars bild,
formad som idealtypen för en gymnastiskt tränad
yngling, uppställdes i gymnasier och palestror.
Den berömdaste statuariska bilden av H., funnen
i Olympia, är ett verk av Praxiteles. H.Sj.
Hermes, ”samling af afhandlingar”, tidskr.,
utgiven i Stockholm 1821, redigerad av C. J. L.
Almqvist och L. Hammarsköld. Endast 2 bd utkommo.
Bland medarbetarna märkas V. F. Palmblad och
F. B. v. Schwerin.
Hermes, Försäkringsbolaget, se
Försäkringsbolaget Hermes.
Hermes Trismegistos (grek., ”H., den 3 gånger
störste”, till tris, trefalt, och meg’istos, störst),
sengrekisk benämning för den egyptiske
guden Thot, betraktad som allt mänskligt
vetandes upphov. H. gällde som förf, av de
hermetiska skrifterna, en omfångsrik, senantik
litteratur med astrologiskt, medicinskt,
alkemis-tiskt, magiskt och i sht religiöst-filosofiskt
innehåll, röjande frändskap med gnosticismen. Av
dessa skrifter, vilkas tankar spela en betydande roll
i medeltidens mystik, äro åtskilliga bevarade på
grekiska, latin el. arabiska. Jfr Hermetisk. — Litt.:
R. Reitzenstein, ”Poimandres” (1904); J. Kroll,
”Die Lehren des H.” (1914). H.Sj.
HermetPk (se Hermetisk), 1) metoden att
konservera livsmedel genom att i samband med
sterilisering innesluta dem i lödda el. på annat sätt
hermetiskt tätade bleckbehållare (konservburkar);
2) den efter nämnda metod framställda
handelsvaran, särsk. om innehållet består av
fiskprodukter.
Hermetikkdndustriens laboratorium, Stavanger,
industrivetenskapligt forskningsinst., inrättat 1931.
H:s väsentliga uppgift är att tillhandagå den
norska fiskkonservindustrien med förbättrad
kontroll av råvaror, fabrikationsmetoder och
färdigprodukter samt med målforskning, bl.a. avseende
metodförbättringar. — Ett vetenskapligt
laboratorium som stöd för norsk konservindustri
diskuterades inom industrikretsar redan 1910; mera
bestämd form fingo planerna först 1917 i samband
med tillkomsten av De norske
hermetikkfabrik-kers landsforening s.å. Uppförandet av
institutsbyggnaden kunde dock påbörjas först 1929, varvid
finansieringen till inemot 50 °/o skedde genom
direkta bidrag från konservindustrien, medan
återstoden av kostnaderna, vilka totalt uppgingo till
c:a 500,000 nkr, tillskötos av norska staten.
Statsbidraget till driften uttages partiellt genom en
mindre exportavgift på konserver. — H. står
under ledning av en föreståndare samt i övrigt av
en styrelse om 5 personer, av vilka minst 3 skola
vara näringsidkare inom branschen. Styrelsen
utses för två år åt gången av K.m:t. A.Lg.
Herme’tisk (eg. med syftning på ett lufttätt
tillslutet glasrör, vars uppfinning tillskrevs Hermes
Trismegistos), lufttät.
Hermetiska skrifterna, se Hermes Trismegistos.
Hermetism’ (av grek. Hermes), numera mindre
vanlig benämning på alkemi, ockult vetenskap.
Jfr Hermes Trismegistos.
Hermi’ne, tysk furstinna (1887—1947), dotter till
furst Henrik XXII av Reuss. H. gifte sig 1907
med prins Johann Georg von Schönaich-Carolat
och efter dennes död 1922 med exkejsar Vilhelm
II, med vilken hon bodde i Doorn till dennes död
1941. Därefter slog hon sig ned i Tyskland, blev
i maj 1945 arresterad av ryska trupper och
tvingades sedan att uppehålla sig i Frankfurt a.d.O.
till sin död.
Hermin’ium, växtsläkte, se Honungsblomma.
Herminoner [-å’-] (lat. hermin’ones), enl.
Taci-tus en av de tre huvudgrupper, i vilka
fornger-manerna uppdelades och som uppkallats efter de
tre sönerna till Mannus, vilken i sin ordning var
son till den av Jorden födde guden Tuisto. Av
Plinius kallas de hermi’ones. Jfr Ingveoner och
Istveoner.
Hermi’one (lat.; grek. Hermion’é), grek myt.,
dotter till Menelaos och Helena, maka till
Neopto-lemos, som dödade H:s förste man, Orestes.
Hermi’ones, se Herminoner.
Hermitage [ärmita’z] (fra.), eremitage*.
Hermitageviner [ärmita’z-], röda och vita viner,
huvudsaki. odlade på berget 1’Hermitage i dep.
Dröme vid Rhöne. H. äro i kvalitet jämställda
med bordeaux- och bourgognevinerna, med fyllig
smak och fin bouquet.
Hermite [ärmitt’], Charles, fransk
matematiker (1822—1901), studerade vid Ecole
polytechni-que, där han sedan var lärare en tid; 1869—97 prof,
vid Paris univ. H:s arbeten kunna till stor del
karakteriseras som användningar av den högre
analysen på problem rörande algebra och talteori.
Särsk. har han i Frankrike utbrett kännedomen
om de funktionsteoretiska idéer, som utvecklats i
Tyskland av Weierstrass. Bl.a. har H. visat, att
lösningen till en femtegradsekvation (en sådan kan
ej alltid lösas medelst rotuttryck) alltid kan
uttryckas med vissa av den högre analysens
funktioner. H:s
betydelsefullaste resultat är
emellertid hans bevis
(1873) för att talet e
(de naturliga
logaritmernas bas) är
tran-scendent, d.v.s. ej kan
vara rot till någon
ekvation av ändligt
gradtal med
heltalskoeffi-cienter. Detta bevis,
senare förenklat av olika
forskare, blev
utgångspunkt för ett analogt
bevis (av Lindemann),
att även talet n är
transcendent. Efter H. ha bl.a. uppkallats ett slags
med de kvadratiska analoga former, där de
ingående storheterna även få antaga komplexa värden.
H:s ”Giuvres” (4 bd) ha samlats och utgivits av
franska vetenskapsakad. (1905—17). Hr.
Hermod (isl. Hermöär), nord, myt., en av
asagudarna, Odens son. Enl. Snorres Edda red han
på Odens häst Sleipner ned till Hel för att söka
— 307 —
— 308 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
