Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermod - Hermods korrespondensinstitut - Hermogenes - Hermon - Hermonthis - Hermopolis (Egypten) - Hermopolis (Grekland) - Hermos - Hermosillo - Hermoúpolis, Hermopolis - Hermundurer - Hernád - Herne - Herne Bay - Herner, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERNER
lösa ut Balder ur dödsriket. I den äldre Eddan
om-nämnes han blott en gång.
Hermods korrespondensinstitut, Sveriges äldsta
korrespondensskola, grundad 1898 i Malmö av
Hans (Svensson) H er mod (1860—1920),
om-bildad till ab. 1927 med Gustaf Carne som
verkst. dir. H. har numera avd. för
handelstek-nik, språk, teknologi, samhällskunskap, lantbruk,
konst och skolundervisning, den senare med bl.a.
fullständiga realskole- och gymnasiekurser.
Yrkesundervisningen är H:s mest omfattande, men
även skolkurserna samla stort deltagarantal. På
senare tid ha årl. o. 100 studenter och 200
realskole-elever avlagt examen efter studier vid H. — Våren
1941 inledde H. i Robertsfors ett försök med
korrespondensstudier för realexamen,
kombinerade med muntlig undervisning ett fåtal tim i veckan.
Enl. denna s.k. R o b e r t s f o r s-m e t o d, som
även använts av andra korrespondensinst.,
tillsättes en studieledare, som samlar alla elever på
samma ort kring sig och kompletterar
brevundervisningen. Skolor av denna typ, s.k. R
o-bertsfor s-skolor, tillvunno sig stor
popularitet och funnos tidigare på ett 60-tal orter.
Genom dem ha o. 650 elever tagit realexamen.
På gr. av förbättrade möjligheter att erhålla
statsstipendier för från statliga och
kommunala läroanstalter för avlägset boende elever har
Robertsfors-skolornas antal nu nedgått till 12.
Dyl. undervisning liksom examensläsning av olika
slag avslutas ofta med en termin vid H :s
muntliga preparandkurser i Malmö. För att
underlätta inackorderingen för ditresande lärjungar
driver H. ett eget elevhem. — Sedan 1931 äger
bolaget även Hermods handelsinstitut,
en handelsskola med muntlig undervisning, som
står under inspektion av överstyrelsen för
yrkesutbildning. — Sedan 1901 utger H. månadstidskr.
”Korrespondens”, som gratis går ut till
samtliga elever och har en medeluppl. på 265,000
—300,000 ex. Antalet inregistrerade
elevanmälningar sedan starten uppgår (sept. 1949) till
1,286,000. E.Bng.
Hermog’enes (lat.; grek. Hermo gen’es), grekisk
arkitekt (o. 200 f.Kr.), byggde Dionysostemplet på
Teos samt skapade Artemistemplet i Magnesia.
H. skall om dessa verk ha utgivit skrifter.
Hermon (hebr., helgedom), berg, bildande den
s.s.ö. delen av Antilibanon; 2,759 m ö.h., av
amo-réerna kallat S e n i r (5 Mos. 3:9), ofta omtalat i
GT, känt för sina skogar (Hes. 27:5) och som
hemvist för vilddjur (Höga Visan 4:8). H. var en
bekant kultort.
Hermon’this, grekernas namn på det
övreegyptiska Per-Montu (Montus hus), det nuv.
Erment, hemort för dyrkan av guden Montu, åt
vilken tjuren Buchis var helgad. En engelsk
expedition blottade 1928—29 tjurarnas gravar.
Hermop’olis, namn på två städer i det gamla
Egypten, i vilka guden Thot, av grekerna
identifierad med Hermes, dyrkades. H. Magna, det
stora H. (nuv. Aschmunen), huvudstad i 15:e
övreegyptiska nomos, hette i egyptisk tid
Khen-nu, ”de åtta(s stad)”, efter åtta där urspr.
dyrkade urgudar. H. Parva, det lilla H., är det nuv.
Damanhür.
Hermopolis, stad i Grekland, se Hermoüpolis.
Hermos, flod i Mindre Asien, se Gediz Chai.
Hermosillo [ärmås^liål, huvudstad i staten
Sonora* i Mexico.
Hermoüpolis [-mo’p-], Hermopolis, stad på
ön Syros och huvudstad i nomos Kykladerna,
Grekland; 21,150 inv. (1938). H. har betydande
handel och sjöfart.
Hermundu’rer (lat. hermundu’ri), germansk stam,
om vars ursprungliga boplatser i det inre av
Tyskland knappast full klarhet kan vinnas.
Man har ofta antagit, att de bott i
Thü-ringen. I samband med de romersk-germanska
krigen omkr. vår tideräknings början
förflyttade en romersk fältherre en del av folket
till landet kring Böhmerwald och Moldaus källor.
Endast denna del av folket omtalas i
fortsättningen. H. voro medl. av Marbods germankoalition;
under sin kung Vibilius spelade de under tiden
19 e.Kr.—o. 50 en betydande roll. De tyckas i
allm. ha stått i gott förhållande till romarna; 58
utkämpade de ett segerrikt krig mot chatternas
ro-marfientliga stam. Tacitus omtalar dem som av
gammalt vänligt sinnade mot Rom samt som
talrika och kärkomna gäster i prov. Rhaetiens
huvudstad. Den livliga handel mellan h. och romare,
som han omtalar, bestyrkes dock ej av
arkeologiska fynd. Efter år 200 omtalas ej vidare h. — Litt.:
S. Bolin, ”Fynden av romerska mynt i det fria
Germanien” (1926). B.
Hernåd [här’-], flod i Slovakien och Ungern, 190
km lång, upprinner på Låga Tatra, flyter först åt ö.
sedan åt s. och mynnar vid Onod i Sajo (biflod
till Theiss).
Herne, stad i Westfalen i Tyskland, inom
Ruhrområdet, mellan Bochum och
Recklinghau-sen; 93,262 inv. (1939). H. är slutpunkt för
Dortmund—Ems-kanalen. Stor stenkolsbrytning;
kemisk- och maskinindustri, tillverkning av
järnkonstruktioner, linbanor m.m.
Herne Bay [ha’n bei’], stad och badort i Kent,
England, n.ö. om Canterbury; 16,140 inv. (1938).
Herner, Sven, teolog (f. 22/e 1865), fil. dr i
Lund 1893, teol. kand. 1898, doc. i exegetik 1899,
e.o. prof. 1902, teol. dr
1907, ord. prof. 1909—
30. H. är en av
ban-brytarna i Sverige för
modern bibelforskning
med en förmedlande
ståndpunkt mellan en
ensidigt litterärkritisk
och en extremt
reli-gionshistorisk skola.
Hans huvudintresse
har varit att utforska
den israelitiskt-judiska
religionens egenart.
Även på det rent
filologiska området har
H. utfört betydelsefulla textkritiska
undersökningar, präglade av måttfullhet och sans. Förutom
fackvetenskapliga arbeten, ss. ”Syntax der
Zahl-wörter im Alten Testament” (1893), ”Den
mosaiska tiden” (2 bd, 1899—1900), ”Verbesserungen zu
Mandelkerns grosser Konkordanz” (1909),
”Gamla testamentets religion” (1927), ”Första
Moseboken” (1931), har H. även utg.
populärvetenskap
— 309 —
— 310 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
