Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herner, Sven - Hernia - Herniaria - Herniker - Herning - Herniotomi - Hernlund, 1. Carl Ferdinand - Hernlund, 2. Hugo - Hernlund, 3. Vilhelm - Hernmarck, Carl - Hèrnod, Torsten - Hernqvist, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERNIA
liga arbeten och skolböcker, ss. ”Israels historia i
kort sammandrag” (1907, flera senare uppl.),
”Israel” (1922), ”Israels historia, Jesu liv och Bibeln”
(1929, flera senare uppl.) samt ”Bibeln.... med
förklaringar” (3 bd, 1931—40). H. har även varit
led. av Kyrkomötet och tillhörde redaktionen för
”Kristendomen och vår tid”. G.Bsm.
Her’nia, med., se Bråck.
Hernia’ria, släkte av fam. nejlikväxter med 20
arter, huvudsaki. i Mellaneuropa och
Medelhavsländerna. I Sverige förekommer på torra backar
H. glabra, k n y 11 i n g, en liten, glatt,
nedliggan-de, gulgrön ört med små, oskaftade blad och
gulgröna blommor i huvudlika knippen från
bladvecken.
Hemi’ker (lat. HeBnici, ”klippinvånare”),
forn-italiskt folk, bosatt kring Trerus (Sacco) i
La-tium, s.ö. om Rom. Enl. traditionen trädde H.
redan 486 f.Kr. i förbund med Rom. Efter ett
uppror under 2:a samnitkriget underkuvades de
definitivt 306 f.Kr. Deras mest betydande stad
var Anagnia (Anagni).
Herning, stad i Ringköbing Amt, mellersta
Jylland, mellan Ringköbing och Silkeborg; 16,285 inv.
(1945). Järnvägsknutpunkt; textil- och
maskinindustri, mejerier och slakteri. Stad 1913.
Herniotomi’, bråckoperation (se Bråck).
Hernlund. 1) Carl Ferdinand H., målare
(1837—1902), utbildades hos P. D. Holm och
under studieresor till Düsseldorf, Karlsruhe och
Paris. H. skildrade med kärlek och lyrisk värme
motiv från Kolmården, östgötaslätten och trakten
kring Kalmar.
2) Carl Hugo H., skolman (1848—1914),
fil. kand. 1875, fil. dr 1882, e.o. amanuens vid
Riksarkivet 1875—80, tf. byråchef i
Ecklesiastik-dep. 1882, rektor i Visby 1883—84, vid Nya
elementarskolan i Stockholm 1884—1914. Under
H:s ledning ersattes den fria flyttningen med
klassläsning, försöktes en nyspråklig
gymnasie-linje, omorganiserades realskolan och inrättades
en praktisk avslutningsklass, experiment, som i
viss mån avsatt spår i 1904 års läroverksreform.
För sina pedagogiska idéer samt åsikter i
allmänkulturella frågor verkade H. genom ett
livligt skriftställarskap samt som stadsfullmäktig
i Stockholm 1889—1903 och 1905—11 och som
riksdagsman 1910—II. H., som politiskt var
synnerligen verksam, var en av de ledande i
Svenska nationalföreningen och en av stiftarna av
Allmänna valmansförbundet. 1888—90 samt 1904
—06 tillhörde H. överstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor, sistn. år som ordf. Utom
läseböcker för skolbruk utgav H.
pedagogikhistoriska urkunder och avh., t.ex. ”Bidrag till den
svenska skollagstiftningens historia 1718—60”
(dr-avh., 1882, med ”öfversigter och öfriga
bilagor”, 1892) och ”J. P. Lefrén och de
pedagogiska reformplanerna i Sverige på 1820-talet”
(1899). E.Bng.
3) Carl August Vilhelm H., den föreg:s son,
ämbetsman och politiker (f. 10/2 1888), fil. lic. 1912,
geodet vid Rikets allmänna kartverk 1910,
observatör 1912, arbetschef 1930, överdir. och chef
1937, byrådir. i Lantmäteristyrelsen 1917—30. H.
har verksamt bidragit till fotogrammetriens
infö
rande som en praktisk arbetsmetod vid det svenska
kartväsendet.
Hemmarck, Carl Gustaf Michaél,
konsthistoriker och museiman (f. 27/i2 1901), fil. dr 1934,
sedan 1929 anställd vid Nationalmuseum, sedan
1946 som 1 :e intendent. H., som framför allt
ägnat sig åt studiet av konsthantverk, har
ordnat flera stora utställningar, bl.a. ”Rörstrand
under tre århundraden” (1943; tills, med B.
Gyl-lensvärd). Bland hans skrifter märkas ”Georg
Desmarées” (1933), ”Barock, senbarock och
gustaviansk stil” (i ”Svenskt silversmide 1520—1850”,
1941—45), ”Marieberg” (1946) och ”Kunglig prakt
från barock och rokoko” (1948; tills, med T.
Lenk & Å. Setterwall). A.
Hèrnod, Torsten Robert, industriman (f.
W10 1885), 1903—10 anställd vid Kramfors ab.,
1912—19 kamrer vid Holmsunds ab., disponent
där 1919 och verkst.
dir. 1921. I Munksunds
ab. och härtill anslutna
företag var H. verkst.
dir. 1926—29 och i det
sistn. år bildade
Svenska cellulosabolaget till
1947. H. var ordf, i
Sveriges allmänna
exportförening 1938—45 och
tillhör
bolagsstyrelserna för en mängd
svenska företag i sin
egenskap av driven
organisatör och skicklig
förhandlare. Bl.a. är
H. led. av SILA:s styrelse och var en av de
drivande krafterna vid detta företags tillkomst. —
H. är led. av Ingenjörsvetenskapsakad. sedan
1943- A.Lg.
Hernqvist, Peter, veterinär (1726—1808), fil.
mag. i Greifswald 1756, blev sedan i Uppsala en
av Linnés mest värderade lärjungar och
medarbetare. Vid denna tid hade i Frankrike Bourgelat
nått europeisk
ryktbarhet för sitt
banbrytande arbete för
veterinärvetenskapen och i
Lyon upprättat
världens första
veterinärskola. På Linnés
rekommendation erhöll
H. ett statsstipendium
för studier vid
Lyon-skolan, där han
vista-tades 3 år. De mera
tillämpade ämnena av
veterinärvetenskapen
studerade han hos
berömda fackmän samt
praktisk utbildning vid de kirurgiska sjukhusen.
H. stod sålunda väl rustad att realisera sina planer
på upprättandet av en veterinärskola i hemlandet.
Där möttes han emellertid av idel motigheter och
oförståelse, och först efter otaliga strider, mödor och
uppoffringar lyckades han bryta hindren och. nå
det hägrande målet. 1775 blev den första
veterinärskolan en verklighet, i det att prebendegården
Brogården vid Skara uppläts för ändamålet med
— 311 —
— 312 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
