Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herodotos från Halikarnassos - Heroer - Herofilos - Heroid - Heroika, ”heroiska” medel - Heroin, diacetylmorfin - Heroisk - Heroiska åldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEROER
(”Histories
apodex-is”) i 9 böcker, är
frukten av hans
reseliv men har
utformats i Aten
under omedelbart
intryck av tidens
stora händelse,
perserkrigen. I
anslutning till den
joniska
forskartra-ditionen (t.ex.
He-kataios) vill H. ge
en allsidig
framställning av sina
rön om världens
skapnad och
folkens öden, om
gudarna, naturen och
människorna, men stoffet är samlat under en
enhetlig synpunkt, motsatsen mellan hellenerna
och barbarerna, d.v.s. de österländska folk, som
kommit att uppgå i perserriket;
världshistoriens kulmen blir Orientens nederlag i
perserkrigen, som skildras med en bestämd tendens
att förhärliga Atens insats och tyda till det
bästa den omstridda roll, som spelats av
Pe-rikles’ ätt alkmeoniderna. Verkets ram hålles
emellertid, avsiktligt, ytterst elastisk. Egna
iakttagelser och betraktelser (historie i trängre
mening) omväxla med hörsägner (log’oi), vilka
återges i flödande ymnighet med enastående
be-rättarhumör. Som iakttagare är H. vaken,
skarpsynt och omättligt nyfiken, vilket ger t.ex. de
etnografiska partierna av verket mycket högt
källvärde; av vad han hört berättas i andra
hand, meddelar han programmässigt likt och
olikt, som han funnit roligt el. tänkvärt, vilket
ofta missuppfattats som naiv lättrogenhet. Ett
älsklingstema är relativiteten i alla mänskliga
sedvänjor, även de religiösa. Här röjes
inflytande från sofistiken, liksom över huvud i den
nyktra, ibland cyniska rationalism, som i H:s
starkt personliga livssyn förenas med bävan och
undran inför makternas dunkla spel i tillvaron.
Bäggedera härflyta ur en mörkt pessimistisk
grundstämning: för människolivets vansklighet
och fåfänglighet reagerar Sofokles’ vän i
tragisk anda. — Genom föreningen av
vetenskapliga ambitioner och konstnärlig helhetssyn gör
H. skäl för hedersnamnet ”historiens fader”.
Innehållets rikedom och stilens otvungna behag
ha gjort hans verk läst och nyttjat genom alla
tider. Den hävdvunna, ännu dominerande bilden
av kampen mellan Hellas och östern är i sista
hand skapad av H., och en mångfald av hans
berättelser ha ingått i allmänna medvetandet
(t.ex. Solon och konung Kroisos). — Uppl. av
C. Hude (2 bd, 1908), A. H. Sayce (1883), R. W.
Macan (4 bd, 1895—1908, engelsk kommentar),
H. Stein (5 bd, 1856—62, flera senare uppl.,
tysk kommentar). H:s 2:a bok utg. med
mönstergill saklig kommentar av A. Wiedemann (1890).
övers, av C. Lindskog (2 bd, 1920). — Litt.: W.
Aly, ”Volksmärchen, Sage und Novelle bei H.
und seinen Zeitgenossen” (1921); E. Howald,
”lonische Geschichtsschreibung” (i ”Hermes”,
1923); T. R. Glover, ”H.” (1924); M. Pohlenz,
”H.” (1937). I-H.
Heroer [-å’-] (sv. plur. till grek, heros, se
Hero), grek, myt., i historisk tid beteckning dels
för sagotidens hjältar (så först hos Hesiodos,
som även använder benämningen ”halvgudar”,
hemith’eoi), dels för mäktiga döda
(stadsgrund-läggare, krigare, lagstiftare m.fl.) med offentlig
kult, stundom även för spöken och gengångare.
Homeros nyttjar ordet heros i betydelsen
”herreman”, hjälte, även om levande. I senantik tid
betecknas döda utan åtskillnad som h., så även
lägre gudaväsen. I en del fall äro h. äldre,
förbleknade gudomligheter. H. troddes verka ur
sina gravar på de orter, där dessa lågo; deras
kraft var bunden vid kroppsliga kvarlevor
(reliker) liksom de kristna helgonens, som ofta
efterträtt antika h.; kulten, knuten vid graven,
visar dödskultens äldre former. Hästen,
herreståndets symbol, och ormen, en åskådningsform
för själen, äro h:s attribut. H.Sj.
Herof’ilos, grekisk läkare (början av 3:e årh.
f.Kr.), var en av de första och förnämsta läkare,
som tillhörde den av ptoleméerna grundade
alexandrinska skolan i Egypten (jfr Erasistratos). Han
är den förste, som systematiskt genomforskat
människokroppen, och den förste, som givit en riktig
framställning av bl.a. nervsystemet. H:s arbeten,
som endast till ringa del finnas kvar i original,
omfatta alla områden av läkarvetenskapen. I
sin omfattande läkarverksamhet slöt han sig
hu-vudsakl. till Hippokrates’ skola. T.Hn.
Heroi’d (av grek, heros, hjälte), ”hjältebrev”, ett
elegiskt, sentimentalt versbrev, som tänkes
utväxlat mellan namngivna, mytisk-heroiska el. fritt
uppfunna korrespondenter. Mönstret är antikt
(Ovidius’ ”Heroides”), och genren odlades under
renässansen och barocken. Med
1700-talssentimen-taliteten upplevde h. en efterblomstring och fann
utövare i bl.a. Fontenelle och Dorat.
Heroika [-å’-], ”heroiska” medel, särsk.
starkt verkande läkemedel, för vilka s.k.
maximaldos lagligen fastställts. Internationell
överenskommelse har träffats (Bryssel 1902 och 1925) om
ensartad beteckning och styrka för alla i
farma-kopéerna upptagna h.
Heroi’n, C17H17NO(OCOCH3)2,
diacetylmor-f i n, vitt pulver, som erhålles genom att
behandla morfin med acetylklorid. Då den fria
basen är så gott som olöslig i vatten, användes
nästan uteslutande det klorvätesura saltet,
diace-tylmorfinhydroklorid, ett vitt, kristalliniskt, i
vatten lättlösligt pulver med bitter smak. H. har
morfinets smärtstillande och hypnotiska
egenskaper endast i ringa grad men är till sin allmänna
giftverkan starkare än morfin. Det användes i
doser på några mg för att lindra hostretning vid
katarrer i luftvägarna. Redan en kort tids bruk
av detsamma kan leda till ökat begär efter detta
medel, vilket benämnes h e r o i n i s m.
Heroinis-men har på de senaste åren fått en stor utbredning
i flera länder, och h. tävlar nu med alkohol,
kokain och opium som förhärjande folkgift. J.H.
Heroisk [-å’-] (av grek, heros, hjälte), hjältelik,
hjältemodig, upphöjd, högsinnad, hjälte-. — H
e-r o i s m’, hjältemod.
Heroiska åldern, se Världsåldrar.
— 315 —
— 316 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
