Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heroiskt landskap - Hérold, Louis Joseph Ferdinand - Hérold, Ferdinand - Herold, Vilhelm - Heron från Alexandria - Herondas - Herons brunn - Herons formel - Herons kula, Herons ångkula - Heroon - Heros - Herostratisk - Herostratos - Herou, Carl Josef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEROU
Heroiskt landskap, konsthist., ett storslaget, om
den s.k. heroiska tidsåldern påminnande landskap
med antika ruiner, bryggor, akvedukter o.d., gärna
mot en bergig bakgrund. I nyare tid upptogs h.
särsk. av N. Poussin och Claude Lorrain samt fick
en ny blomstring genom 1800-talets romantiska
rörelse.
Hérold [eråld’], Louis Joseph
Ferdinand, fransk tonsättare (1791—1833), mottog som
elev i Pariskonservatoriet Rompriset för
komposition, for efter studietiden i Rom till Neapel, där
hans första opera uppfördes (1815). H. skrev tills,
med Boieldieu ”Charles de France” (1816) och
komponerade sedan en mängd operor, opéra-comiquer
och baletter. Först 1831 slog han igenom med
”Zampa”, ett tidstypiskt, hyperromantiskt verk
med en fullkomligt otrolig handling. ”Chronique
du règne de Charles IX” (1832) anses vara ett
utmärkt prov på fransk opéra-comique. I H:s
rytmiskt och melodiskt effektfulla musik spåras
inflytande från såväl Rossini som Weber. — Litt.:
M. B. Jouvin, ”H.” (1868); A. Pougin, ”H.”
(1906). G.Hsm.
Hérold [eråld’], André Ferdinand, fransk
poet (f. 1865). H:s vers är känslig, vek och
distingerad. Han plägar inregistreras bland
sym-bolisterna. H. har utg. talrika diktsaml. och
dramatiska arbeten, bl.a. ”La légende de Sainte
Liberata”, mysterium (1889), ”Floriane et
Persig-nant”, drama (1894), ”Intermède pastoral” (1897),
”Images tendres et merveilleuses” (s.å.), ”Au
hasard des chemins” (1900), ”La route fleurie”
(1911), ”Guillaume le petit” (1919).
Hérold [-ål], Vilhelm Kristoffer, dansk
operasångare, tenor (1865—1937), utbildad hos Jerndorff
och Rosenfeld i Köpenhamn samt i Paris,
debuterade 1893 med stor framgång på Det Kgl.
Teater, där han var engagerad till 1915 och vars
dir. han var 1922—24. H. ägde en stämma av stor
skönhet och styrka och var även som skådespelare
konstnärligt fulländad. Han firade också triumfer
på tyska operascener, i London och Stockholm.
På senare år verkade H. som konsertsångare och
lärare, privat och vid operaskolan. H. var även
framstående som skulptör. G.Hsm.
Heron från Alexandria, grekisk
matematiker och fysiker. Man har ej säkert lyckats
fastställa, under vilket årh. H. levde;
gissningarna sträcka sig från 150 f.Kr. till 250 e.Kr.;
sannolikheten synes dock tala för o. 100 e.Kr.
H:s rika produktion torde ha omfattat åtm. ett
dussin arbeten, avseende geometri, stereometri,
lantmäteri, matematik, optik, pneumatik,
maskinlära m.m., men finns endast fragmentariskt
bevarad i avskrifter. I ett av dessa arbeten,
”Diopt-ra”, beskrives ett vinkelmätningsinstrument, en
föregångare till teodoliten. Här
återfinnes även den bekanta
he-ronska formeln för beräkning av
en triangels yta enbart med hjälp
av sidorna. H. har även beräknat
närmevärden på kvadrat- och
kubikrötter samt angivit
principerna för lösning av
andragradsek-vationer. Bland de fysikaliska
instrument och experiment, som H.
beskrivit, återfinnas ”ångkulan”,
Herons ångkula.
Herons
brunn.
Herons
kula.
H:s brunn och H:s kula. H:s
ångkula (se fig.) utgör i princip en
reak-tionsturbin. När ångan utströmmar ur
de krökta munstyckena, uppstår en
reaktionseffekt, som sätter kulan i
rotation. H:s brunn (se fig.) består av
en övre och en nedre behållare, A och
B, av vilka enbart den övre till en
början är fylld med vatten.
Rörförbindningar äro anordnade enl. fig. Om man
i skålen a häller en liten kvantitet
vatten, sättes kärlet B under tryck på gr.
av vattenpelaren i röret b.
övertrycket fortplantar sig via det tomma röret
c till behållaren A, varvid en
vatten
stråle skjuter upp genom röret d. Det avrinnande
vattnet uppsamlas i skålen a och nedrinner
genom b till kärlet B. Apparaten fungerar endast
tills vattnet i A förbrukats. H:s kula (se fig.)
består av ett med vatten delvis fyllt kärl C,
försett med en tät kork och ett häri insatt stigrör
R. Sedan man blåst in luft genom R
och härigenom i någon mån
komprimerat luften ovanför vätskeytan, verkar
apparaten under en kort stund som
en fontän. Nu nämnda instrument torde
H. själv ha avsett endast som
intressanta leksaker el. trolleriapparater,
ägnade att förvåna samtiden. Bland H:s
mera allvarligt menade konstruktioner
märkes en brandpump, vilken t.o.m.
var försedd med luftklocka. — Litt.: ”Heronis
opera” (5 bd, 1899—1914), utg. av W. Schmidt. A.Lg.
Heron’das, grekisk diktare (o. 250 f.Kr.), förf,
till en samling dramatiska ögonblicksbilder ur
samtidens vardagsliv (mimjamber), vittnande om
livlig iakttagelseförmåga och synnerligen
illusionslös människouppfattning. Jämlikt tidens estetiska
program imiterar H. i språkform (jonisk dial.) och
versmått (koljamber) en sedan länge utdöd
konstart, den arkaiska epokens agitations- och
smäde-visa. H:s verk blev icke bevarat genom
medeltiden men ett papyrusex. av en antik uppl.
återfanns 1891. Uppl.: O. Crusius (5 ed. 1914). I.H.
Herons brunn, se Heron.
Herons formel, matem., se Planimetri.
Herons kula, Herons ångkula, se Heron.
Hero’on (grek.), i antiken benämning på
byggnad el. annan på särskilt sätt utmärkt plats, där
en heros (se Heroer) erhöll kult.
Heros (grek.), se Hero och Heroer.
Herostra’tisk, se Herostratos.
Heros’tratos satte 356 f.Kr. Artemistemplet i
sin födelsestad Efesos i brand för att vinna
namnkunnighet, därav uttrycket ”herostratisk”
om namnkunnighet av mindre hedrande slag.
Herou [-ro’], Carl Josef Nicanor,
operasångare, baryton (f. ®/io 1884), elev vid
konser-vatoriet i Stockholm 1905—09, debuterade på
Kungl. teatern som Escamillo i ”Carmen”,
Daland i ”Flygande holländaren” och Amonasro i
”Aida”, anställd där 1909—34, gästspel i Berlin
1912, sångstudier i Milano 1914. H. har utfört
ett 60-tal roller, bl.a. Telramund i ”Lohengrin”,
Beckmesser i ”Mästersångarna”, Wolfram von
Eschenbach i ”Tannhäuser”, Alberich i
”Nibel-ungens ring”, Arnljot, Greve Luna i ”Trubaduren”,
— 3U —
— 318 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
