Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herou, Carl Josef - Héroult, Paul - Herpes - Herpestes - Herpestoidea - Herpetologi - Herr - Herr, Lucien - Herr Abboten - Herrberga (Härberga) - Herrborum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÉROULT
Rigoletto, Jago i ”Othello”, Scarpia i ”Tosca”
och Tonio i ”Pajazzo”. G.Hsm.
Héroult [ero’], Paul, fransk metallurg (1863
—1914), fil. dr, specialist på
elektrometallur-gi, särsk. aluminiumframställning. H. konstruerade
på 1890-talet den första elektriska smältugnen med
vertikala elektroder. Hans ugnskonstruktion (H
é-roults ugn) är alltjämt den mest använda (se
Elektriska ugnar). H. anlade och var störste
delägare i Kortfors elektrostålverk i Sverige.
Herpes (av grek, hePpein, krypa), hudutslag,
bestående av ofta gruppformigt anordnade små
blåsor med en omgivande inflammerad röd
rand. En vanligt förekommande herpessjukdom
är h. zoster el. bältros*. En annan mycket
vanlig form är den s.k. h. simplex, som
uppträder i form av små blåsformiga utslag på
läpparna, kring munnen el. näsan, vidare kring
stolgångs-öppningen el. på könsdelarna. Munherpes
förekommer särsk. i samband med vissa febrar, förkylning
med snuva, lung- och hjärnhinneinflammation,
influensa, malaria, blodförgiftning men även vid
mag- och tarmkatarrer med feber, sällan däremot
vid tyfus. I samband med indigestioner i
mag-och tarmkanalen uppträder ibland en h. på
tungspetsen. Herpesblåsor recidivera lätt. De äro
mycket godartade. Ofta äro de förenade med
lymf-körtelsvullnad i den kroppsregion, där blåsorna
sitta. H. på könsdelarna är ibland svår att skilja
från andra utslag, t.ex. syfilis. Innehållet i
her-pesblåsan låter sig ympa på djur. Dess
sjukdoms-alstrare torde vara mycket spridd bland såväl
människor som djur. Den antages förekomma
latent men bringas till aktivitet, om kroppens
allmäntillstånd lider i samband med ovan nämnda
sjukdomar. Ympämnet har en särskild förkärlek
för nervvävnaden och huden. Det slår lätt an på
hornhinnan hos kanin, sprider sig därifrån
märkligt nog in i nervsystemet och åstadkommer ofta
dödande hjärninflammation hos detta djur. Man
antog tidigare, att sömnsjukan framkallades av h:s
sjukdomsalstrare. Denna uppfattning har
övergivits. H:s egentliga natur är i övrigt icke utredd.
— Ang. h. tonsu’rans se Revorm. S.Ir.
Herpes’tes, rovdjurssläkte, se Manguster.
Herpestoi’dea, grupp av ordn. rovdjur*.
Herpetologi’ (till grek, herpeton’, kräldjur, och
log’os, lära), läran om kräldjuren.
Herr, se Herre.
Herr [ärr], L u c i e n, fransk filosof (1864—
1926). H. var född i Elsass och genomgick École
normale supérieure, där han från 1888 verkade
som bibliotekarie. I denna egenskap utövade han
ett stort inflytande, mindre kanske genom att
förvandla detta bibi, för Frankrikes främsta
humanistiska intelligens till en av landets mångsidigaste
och, vad utländsk litteratur och vetenskap
beträffar, rikast försedda samlingar, än genom den
intellektuella noblessen hos hans starka, mångsidigt
bildade och osjälviska personlighet. Från tidiga
år socialist var H. den andliga kraften i
dreyfu-sardernas propaganda och hans bibliotek
generalkvarteret ej blott under Dreyfusstriden utan
sedermera för den socialistiska och radikala
intelligens, som samlats kring J. Jaurès, Ch. Péguy och
L. Blum. Upptagen av sitt dagliga arbete utövade
H. i obemärkthet på generationer av Frankrikes
intelligens, ej minst på
sin närmaste vän
Jaurès, ett inflytande som
få andra. Hans
vetenskapliga produktion är
tunnsådd men av högt
värde; senast har H:s
vän och kamrat sedan
studieåren C. Andler i
”La vie de L. H.”
(1932) vittnat om
denne polyhistors
överlägsna begåvning och
hans muntligt
framställda men aldrig på
papperet nedsatta åsikters och filosofiska
teoriers genomträngande skärpa. Genom sina
tyska och ryska förbindelser utövade han åren före
i:a världskriget ett stort inflytande. — Under
en följd av år var han redaktionssekr. i den
betydande ”Revue de Paris” och senare medarbetare
i ”Revue critique” och utrikesred. i den av Jaurès
tills, med H. grundade ”L’Humanité”. Bland H:s
skrifter märkes ”Le progrès intellectuel et
l’af-franchissement”. 1932 utkom ”Choix d’écrits”
(2 bd). G.Lw.
Herr Abboten, se Skämtan om abbotar.
Herrberga, före 1928 Härberg a, socken i
Vifolka hd i Östergötland och församling i
Normlösa, Herrberga, Vallerstads och Järstads
pastorat i Gullbergs och Bobergs kontrakt av
Linköpings stift, ö. om Skänninge; ii,«7 km2, därav
11,43 land; 319 inv. (1949; 28 inv. pr km2). H.
genomflytes av Svartån och är i allm. välodlad
slättbygd, skogrik i s. delen. Åkern utgör 61 °/o
av landarealen, skogsmarken 24%. Knutsbro och
öjebro elkraftverk på tillsammans 6,500 hk
tillhöra ab. Knutsbro kraftstation. Egendomar:
Forsa, Mellankarleby Norrgård, öjebro Aspegård
och Knutsbro. En runsten står vid kyrkan. Denna,
som kallas Fredrika, byggdes 1796—97 och har
torn med lanterninförsedd huv. En järnbeslagen
dörr stammar från uoo-talet, ett förnämligt
altarskåp från Hamburg är från o. 1425, altartavlan
av P. Hörberg är målad 1798. — Namnet skrevs
1322 harbiærghum (dativ); fr.o.m. 1407 uppträda
stavningar med e eller 0: i Herberga sokn m.m.
Förleden är äldst sannol. har, stengrund, klippor
(jfr Hardeberga), senare leden är plur. av fsv.
bergh med biformen biærgh. P.;Er.
Herrborum, gods i S:t Anna sn i
Östergötland, vid en flik av Tränöfjärden, omfattar med
underlydande i Skällviks sn 1,926 ha, därav 351
åker, med ett taxeringsvärde av 577,000 kr; till
huvudgården höra 823 ha, därav 183 åker. Corps de
logiset består av två envånings stenhus, förenade
med en mellanbyggnad. H. tillhörde på 1380-talet
Bo Jonsson Grip, 1559—1642 ätten Banér, senare
ätterna Posse och Gyllenstierna och från 1812
Mörner. Nu äges H. av grevinnan Louise
Mont-gomery (f. Mörner). — Namnet skrevs 1375
herborwm. Det är kanske bildat till hærra,
förnäm man, frälseman, och en sms. Borum, vari
inginge gen. plur. av bodh, primitiv bostad,
fäbod, och rum, röjning. H. skulle då ha ställts
i mots. till Borum i grannsocknen Mogata. Se
— 319 —
— 320 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
