Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - de Herrera, 2. Francesco (de mozo, målare och arkitekt) - Herresta, Herrestad (Södermanland) - Herrestad (Göteborgs och Bohus län) - Herrestad (Skåne) - Herrestad (Östergötland) - Herrestad (Småland) - Herrestad (Södermanland) - Herrestads härad - Herresäte - Herrevadsbro - Herrevadskloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERREVADSKLOSTER
triumf” (Pradomuseet) m.fl. Med Pilarkatedralen i
Zaragoza skapade han Spaniens första barockkyrka.
Herresta, Herrestad, gods i Toresunds sn
i Södermanland, vid en smal förgrening av
Gripsholmsviken 8 km n.n.ö. om Mariefred,
omfattar 900 ha, därav 240 åker, med ett
taxeringsvärde av 294,700 kr. Huvudbyggnaden av sten
i två våningar med sex flyglar uppfördes 1718
och rymmer dyrbara inventarier och konstsaml.
H. tillhörde på 1700-talet bl.a. släkten örnefeldt
och 1810—1917 Grevesmühl. Nuv. ägare är
agronom H. Paus. — Namnet skrevs 1379 i
Ha-rista, 1404 i Hæristom. Det kan innehålla gen.
Hæra av ett mansnamn Hæri, eg. den gråhårige
(jfr Herrestad, sp. 325); om övergången av a
till i framför s se J. Sahlgren i ”Namn och
bygd”, 1920, sid. 176. Senare leden är plur.
stadhir, ställe, gård, av stadh, plats. P.;Er.
Herrestad, socken i Lane hd i Göteborgs och
Bohus län och församling i Skredsviks,
Herrestads och Högås pastorat i Älvsyssels n.
kontrakt av Göteborgs stift, v. om Uddevalla; 93,84
km2, därav 91,24 land; 1,191 inv. (1949; 13 inv.
pr km2). H. har öppen jordbruksbygd ned mot
Havstens- och Byfjordarna men är bergigt i
n.ö. Åkern utgör 21 °/o av landarealen,
skogsmarken 37°/o. Egendomar: Stora Fröland och
Kurveröd. Bland de talrika fornlämningarna
märkas ett stort järnåldersgravfält vid
prästgården och bygdeborgar, en benämnd ”Kronbergs
slott”. Kyrkan av gråsten är från 1826 med
torn i v. från 1848; den restaurerades 1923. —
Namnet, från början givet åt kyrkbyn, skrevs
o. 1330 Heregstader, 1399 Hærixstada (kyrka).
Förleden är ett något svårbestämt personnamn,
möjl. ett Hæringr, besl. med Hære, varom se
följ. art. Senare leden är plur. stadhir, boplats,
gård, av stadh, plats. Se Hj. Lindroth, ”Bohusläns
härads- och sockennamn”, 1918, sid. 74. I.Mg;Er.
Herrestad, socknar i Skåne, se Stora Herrestad
och östra Herrestad.
Herrestad, socken i Dals hd i Östergötland
och församling i örberga, Nässja, Herrestads
och Källstads pastorat i Dals och Lysings
kontrakt av Linköpings stift, närmast n. om
Tå-kern; 14,73 km2, därav ii,oe land; 312 inv. (1949;
28 inv. pr km2). H. är bördig, skoglös
slättbygd med åkern utgörande 81 °/o av landarealen.
Egendom: Prästgården. Kyrkans långhus med
absidförsett lägre och smalare kor samt möjl.
även sakristian stamma från noo-talets förra hälft;
tornet byggdes o. 1200. Senmedeltida kryssvalv.
Trol. från 1100-talet äro en biskopsstol i bysantinsk
stil och en rikt smidesbeslagen dörr; en pietågrupp
och ett rikt broderat antependium äro båda
1400-talsarbeten. Kyrkan är, jämte delar av Vreta
kloster, den äldsta i stiftet. — Namnet, som från
början avsåg kyrkbyn, skrevs 1208 de Hærastadhum.
Förleden är trol. gen. av ett mansman Hære, urspr.
med bet. den gråhårige; efterleden är plur. stadhir,
ställe, gård, av stadh, plats (se J. Sahlgren i
”Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Östergötlands
län”, 5, 1948, sid. 81). P.;Er.
Herrestad, egendom i Marbäcks sn i n.
Småland, strax ö. om sjön Ralången, omfattar 308
ha, därav 121 åker, med ett taxeringsvärde av
142,600 kr. Huvudbyggnaden är av tegel i två
våningar med frontespis. Tills, med
egendomarna Askeryd, Bordsjö, Katrineholm och Äng, alla
i Jönköpings län, utgör H. sedan 1826 ett
fideikommiss för grevliga ätten Bonde af Björnö.
Det samlades av ”den blinde excellensen” G.
Trolle-Bonde och omfattar 32 2/s mantal med
5,942 ha, därav 905 åker. Nuv. innehavare är
hovstallmästaren greve C. G. Bonde af Björnö.
— Namnet skrevs 1399 i Hardstadha. Det är
bildat till det fsv. mansnamnet Hardh, fvnord.
Hprör, samt plur. stadhir, ställe, gård, av stadh,
plats (se M. Lundgren, ”Svenska personnamn
från medeltiden”, 1892—1934, sid. 97). P.;Er.
Herrestad, gods i Södermanland, se Herresta.
Herrestads härad i Skåne, Malmöhus län, kring
och n. om Ystad, omfattar socknarna Bjäresjö,
Hedeskoga, öja, St. Köpinge, St. Herrestad,
Bor-rie, Bromma, Sövestad, Högestad och Baldringe;
177,43 km2, därav 172,80 land; 6,220 inv. (1949).
H. ingår i Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads
domsaga (tingsställe Ystad), Ystads fögderi,
Ljunits och Herrestads samt Ingelstads kontrakt av
Lunds stift. — Namnet är givet efter Stora
Herrestads* sn, där tingsplatsen av gammalt torde
ha varit belägen (se J. Sahlgren i ”Namn och
bygd”, 1920, sid. 56). Det skrevs 1303
Heruit-stadheheret. P.;Er.
Herresäte, se Herrgård.
Herrevadsbro, fordom befintlig bro över
Kol-bäcksån, strax s. om järnvägsstationen i Kolbäck,
Västmanland, är främst bekant genom den seger
Birger Jarl 1251 vann över folkungarnas parti.
I slaget skola även tyskar ha deltagit; det nya
stridsskicket med ryttarhärar var tydligen på väg
att även i Sverige avlösa det gamla nordiska.
Herrevadskloster, gods i Riseberga sn i Skåne,
på n. sidan av Rönneå strax n. om Ljungbyhed,
omfattar 369 ha, därav 128 åker samt vidsträckta
betesmarker, med ett taxeringsvärde av 530,000 kr
(tills, med Nybo). Omkr. 1144 grundade
ärkebiskop Eskil här ett munkkloster av
cisterciens-orden, jämte augustinklostret i Dalby den
skånska landsbygdens äldsta och ett av dess rikaste
kloster. Det indrogs 1565 och överlämnades till
Steen Bille på Vanås, vars systerson Tycho
Brahe här iakttog den nya stjärnan i Cassiopeia.
Efter den svenska erövringen tillhörde H. en tid
ätten Königsmarck men blev efter Karl XI :s
reduktion kronogods (bl.a. översteboställe).
Sedan 1902 är en remontdepå och sedan 1925 även
en dressyranstalt förlagd till H. Slottets
mittbyggnad är i sitt nuv. skick från 1745, de två
flyglarna i empirstil blevo färdiga 1817.
Klosterbyggnaderna voro ansenliga och upptogo bl.a.
en del av det nutida slottet; en källare vid ö.
flygeln bevarar ännu något av dormitoriet (i
dess närhet medeltida gravstenar). Den vackra
kyrkan av sandsten, grundlagd 1158, var c:a 55
m lång, treskeppig och försedd med korsarmar.
Den begagnades även efter reformationen men
blev liksom den övriga anläggningen svårt
skadad i kriget på 1670-talet och nedrevs på Karl
XI:s befallning. Vetenskapliga grävningar 1939
gåvo intressanta resultat (jfr P. Haller,
”Bondeliv i Riseberga och lägerliv på Ljungbyhed”,
1944). Den s.k. Kungseken i Klosterängen har
en stamomkrets vid brösthöjd av 7,08 m. —
Nam
— 325 —
— 326 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
