Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herschel, 3. Sir John - Herscheleffekt - Herse - Hersent, Louis - Herserud - Hersfeld - Hersholt, Jean - Hersleb, Peder - Herslow, 1. Carl - Herslow, 2. Ernst - Herslöf - Herstal - Herstmonceux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERSTMONCEUX
uppfann flera kopieringsmetoder, t.ex.
blåkopieringen. W.N.;K.S.
Herscheleffekt [ha’Jal-], fotogr., efter
engelsmannen J. F. W. Herschel uppkallad
bleknings-effekt, som kraftigt rött ljus utövar ant. på en
latent silverbild (exponerad men ej framkallad)
el. på en på klorsilverpapper utkopierad men ej
fixerad silverbild.
Herse, norsk-isländsk beteckning för en
gammal-norsk hövdingavärdighet. Den politiska och
administrativa innebörden av denna i litteraturen
allmänt förekommande titel har erbjudit stora
svårigheter att bestämma. Det tidigare antagna
sambandet mellan h. och häradsindelningen har
visat sig ohållbart. H.-titelns lokala anknytning
anger ett åldrigt ursprung, och någon direkt
övergång i medeltidens länsadministration kan ej
spåras. Värdigheten gick i arv inom vissa ätter
och har icke förekommit i de norska kolonilanden.
— Litt.: G. Storm i ”Norsk historisk tidsskr.”,
2:4 (1884); S. Tunberg, ”Studier rörande
Skandinaviens äldsta politiska indelning” (1911); E.
Bull i ”Scandia”, 3 (1930). E.Lö.
Hersent [ärsaU], Louis, fransk målare (1777
—1860), anslöt sig till den klassicerande riktningen
och utförde kompositioner med antika motiv men
övergick småningom till en idealiserad realism i
sina bibliska genrer. Intressant genom ämnesval
är den 1848 förstörda målningen ”Gustav Vasas
avsked”. H. var uppskattad som porträttör.
Herserud, del av Lidingö*.
Hersfeld [-t], stad i Hessen-Nassau i Tyskland,
vid Fulda 50 km s.s.ö. om Kassel; 15,467 inv.
(1939). H., som blev stad 1184, växte upp kring
ett 742 grundat benediktinkloster och var
huvudort för det därunder lydande riksomedelbara
ab-botstiftet till 1648, då detta tilldelades
Hessen-Kassel, som redan tidigare haft inflytande över
stiftet. Stiftskyrkan, nu i ruiner, var en ståtlig
byggnad från 1000—noo-talen; stadskyrkan är i
sengotik, rådhuset i 1500-talsrenässans. H.’ är
badort med salthaltiga hälsokällor samt har
läder- och textilindustri, tillverkning av maskiner
och apparater. P.
Hersholt [ha’Jalt], Jean, dansk-amerikansk
filmskådespelare (f. 1886). H. debuterade 1904
på Dagmarteatret i Köpenhamn, var sedan
engagerad där och turnerade även i Europa i
Ibsen-och Strindberg-roller. H. filmade redan 1906 i
Danmark, men hans filmkarriär har varit förlagd
till USA, dit han kom 1913 för att spela i en
dansk pjäs i San Francisco. Han har medverkat
i andraplansroller i över 500 filmer och gjorde
sig känd som en skicklig karaktärsskådespelare.
Sin första egentliga huvudroll fick han i
”Doktorn, kom genast!”, filmen om femlingarna (1936).
Andra ledande roller hade H. i Garbo-filmerna
”Susan Lenox” och ”Grand Hotel” samt ”Män
i vitt”. H., som även gjort sig känd för sin
omfattande välgörenhet, är sedan 1945 president
i The Academy of Motion Picture Arts and
Sciences. B.Hgn.
Hersleb, Peder, dansk teolog (1689—1757),
biskop i Köpenhamn över Själlands stift 1738,
framstående administratör och predikant.
Herslow. 1) Carl Christian Peter H.,
tidnings-och kommunalman, politiker (1836—1933), fil. dr i
Lund 1859, lektor i Malmö 1865—74. 1870 grundade
H. ”Sydsvenska dagbladet”, med vilket 1871
”Snällposten” förenades. H. kvarstod som red. till 1907
och satte under denna tid sin personliga prägel
på tidn., som under hans ledning snart blev
ett av landsortens inflytelserikaste tidningsorgan.
Inom
kommunalpolitiken utövade H. länge
ett dominerande
inflytande och var 1891—
1904 stadsfullmäktiges
ordf. H. tillhörde A.k.
1877—86 och 1888—93
och var där
Bevillningsutskottets ordf.
1891 och talman 1892
—93. I riksdagen
hävdade H. skickligt sin
moderat-liberala
åskådning och var 1891
den frihandelsvänliga
centerns ledare. Han
bidrog till att härordningsförslaget 1891
förkastades av A.k. H:s krafter togos i anspråk för en
mängd statliga utredningskommittéer, framför allt
betr, finans- och bankfrågor. För Skånes
näringsliv gjorde han en uppskattad insats bl.a. som ordf,
i Skånes enskilda bank 1893—1910. T.Er.
2) Ernst Georg Carlsson H., den föreg:s
son, industri- och bankman (f. 24/n 1884),
utexaminerad från Tekniska högsk. 1907, anställd
som kemist vid Svenska sockerfabriks ab:s
raffinaderi i Lund 1909,
disponent vid
Staffans-torps sockerfabrik
1913—19, överingenjör
där 1919 och v. verkst.
dir. 1926. H. blev 1930
verkst. dir. i
Skandinaviska banken ab.
med placering som
chef för dess
Malmö-kontor. Efter
Kreu-gerkraschen 1933 blev
han chef för
bankens Stockholms-kon-tor, i vilken
ställning han kvarstod
till 1946, då han avgick och blev ordf, i
Skandinaviska bankens centralstyrelse i Malmö. H.
var ordf, i Svenska bankföreningen 1944—46 och
tillhör styrelsen i ett 30-tal aktiebolag, bl.a. som
ordf, i ab. Custos, Holmens bruk och fabriks
ab., ab. Iföverken, Kockums mekaniska
verkstads ab., ab. Landsverk, Sjöförsäkrings ab.
Öresund, Skånska cement ab. samt som led. i
Bolidens gruv ab., Hellefors bruks ab., Svenska
sockerfabriks ab. och Trafik ab.
Grängesberg-Oxelösund. O.L.
Herslöf, socken i Malmöhus län, se Härslöv.
Herstal [ärstall’], n.ö. förstad till Liége, Belgien,
vid Maas; 27,260 inv. (1948). Kolgruvor, vapen-,
bil- och cykelindustri.
Herstmonceux [hastmansjo’], slott i Sussex i
England, 10 km n.n.ö. om Eastbourne, i vilket det
nya brittiska centralobservatoriet håller på att
inrättas. Det skall ersätta Greenwich-observatoriet,
— 337 —
— 338 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
