Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertzberg-Beyron, Brita - von Hertzberg, Ewald Friedrich - Hertzberg, Rafael - Hertzberg, Ebbe - Hertzberg, Johan - Hertzman-Ericson, Gurli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTZBERG
i ”Lohengrin”, Eva i ”Mästersångarna”, Sieglinde
i ”Valkyrian”, Isolde i ”Tristan och Isolde”,
grevinnan i ”Figaros bröllop”, Margareta i ”Faust”,
Micaela i ”Carmen”, Aida, Tosca, Tatjana i
”Eugen Onegin”, Katerina Ismailova, Jenufa, Kersti
i ”Kronbruden”, Judith och Birgitta samt Felicias i
”Lycksalighetens ö”. H:s spelglädje och
temperament ha också fått fullödigt uttryck i en rad
operettroller. — Redan vid debuten fängslade
H. med sin rena, ljusa sopran och dramatiska
begåvning. Hon mognade snabbt både som
sångerska och som
skådespelerska och var
under 1930- och
40-ta-len teaterns ledande
dramatiska sopran.
Hennes rollgestaltning
har präglats av en
alltmer inträngande
analys, som tills, med
en besjälad innerlighet
och lyrisk nobless
gjort särsk. hennes
Wagner-hjältinnor till
sublima prestationer.
Med samma
skakande intensitet har hon
tolkat Isoldes lidelse och Sieglindes svärmiska
kärlek som Elisabets och Elsas svala renhet. Vid
sidan av Wagner-partierna märkes särsk. den
äkt-nordiska Kersti, en gestalt, som med åren alltmer
fördjupats och förädlats. — G. 1) 1927—29 m.
kantor H. Hellerstedt; 2) 1932 m. hovsångare
Einar Beyron. G.Hsm.
von Hertzberg [här’tsbärk], Ewald
Friedrich, från 1786 greve, preussisk statsman (1725
—95), var från 1750-talets mitt en av Preussens
ledande statsmän och stod särsk. under Fredrik
II:s senare år denne mycket nära. I ett flertal
skrifter försvarade H. Preussens fredsbrott 1756.
Vid
fredsförhandlingarna 1762—63 spelade
han en betydande roll,
1772 sökte han
historiskt bevisa Preussens
rätt till polska
områden. Under Fredrik
Vilhelm II steg H:s
inflytande till att
börja med än ytterligare.
Hans politik avsåg
vänskap med England,
skarp opposition mot
Österrike och dess
allierade Frankrike.
Preussens mot detta
se
nare riktade ingripande i Nederländerna 1787 var
H:s verk. I fråga om den polska politiken råkade
dock H. 1790 i motsättning mot konungen, och ett
mot denne skarpt kritiskt brev från H., som kom
till konungens kännedom, medförde 1791 H:s
avsked i onåd. H. var även en lärd och
vetenskapligt intresserad man och från 1786 kurator för
Akademie der Wissenschaften. — Litt.: Biogr.
av A. Th. Preuss (1902). P.S.
Hertzberg, R a f a e 1, finländsk författare och
tidningsman (1845-—96), medarbetare i ”Helsing-
fors dagblad” o.a. tidn. 1875—9°, utgav åtskilliga
arbeten ur Finlands kulturhistoria, blev 1889 fil.
dr (”Vidskepelsen i Finland på 1600-talet”).
Påverkad av Topelius publicerade H. tre diktsaml.,
historiska berättelser och sagor för barn. Större
betydelse äga hans talrika övers, och bearb. av
finsk o.a. folkpoesi. Han utgav 1875 en för
ungdomen avsedd svensk prosaversion av ”Kalevala”
och 1884 en fri och förkortad metrisk övers. H.Sm.
Hertzberg, Ebbe Carsten Horneman, norsk
nationalekonom, rättshistoriker och politiker (1847
—1912), prof, i
nationalekonomi och
statistik vid Kristiania
univ. 1877—86,
innehade sedan personligt
statsstipendium för
vetenskaplig forskning,
statsråd i
Schwei-gaards aprilministär
1884, dir. i
Hypoteks-banken 1903—08,
riksarkivarie från 1906.
H., som var högerman
och frihandlare, drogs
småningom åt vänster
i unionsfrågan och åt
höger i tullfrågan. Som ordf, i 1903 års
tulltariffkommitté spelade han en stor roll för Norges
brytning med frihandelssystemet 1905. H.
utövade ett omfattande nationalekonomiskt,
rätts-historiskt och politisk-historiskt författarskap.
Hans huvudarbete var det ”Glossarium”, som
ingick i ”Norges gamle love”, 5 (1895). St.C.
Hertzberg, Johan, norsk skolman (f. 1872),
cand. mag. 1897, lärare vid Frogner skole i
Oslo 1897—1923, rektor vid Stabekks kommunale
höiere almenskole 1923—42; censor i
språkhis-torisk ämbetsexamen 1908—38, led. av styrelsen
för den norska sektionen av New Education
Fellowship 1922—36, ordf, i den norska
Carne-giekommittén för undersökning av
examensväsen-det, ordf, i Pedagogisk samfund 1905—06 och
1915—16, stiftare av och ordf, i
Björnsonfor-bundet 1917—32. H. är en av banbrytarna för
reformpedagogiska idéer i Norge och har lett
åtskilliga försök vid skolan i Stabekk. H. har
bl.a. utg. skoluppl. av norska förf, i 31 bd. E.Bng.
Hertzman-Ericson, Gurli, f. Hertzman,
författarinna (f. 3/ii 1879). H., som är född i
Göteborg, studerade först konst för Georg Pauli och
därefter språk i England, där hon som elev vid
Cambridge Training
College tog intryck av
radikala sociala idéer.
H. debuterade 1903
med ”Från mor till
barn. Sagor för stora
och små” och slog
igenom med
stockholms-romanen ”Huset med
vindskuporna” (1923).
Av hennes produktion,
som kännetecknas av
måttfull realism och
fin psykologisk blick,
kunna nämnas ”Av
— 347 —
— 348 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
