Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hesselberg, Theodor - Hesselblad, Elisabeth - Hesselbom, Otto - Hesselby - Hesselbyholm - Hesselgren, Kerstin - Hesse-Lilienberg, Davida - Hesselius, släkt - Hesselius, 1. Andreas (präst)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HESSELBLAD
Hesselagergaard.
på organisationsarbeten nedlagt sin största kraft
på arbeten inom den teoretiska meteorologien.
Han var 1935—46 president i Internationella
meteorologiska organisationen. Bland hans skrifter
märkas ”Die Grössenordnung der
meteorolo-gischen Elemente” (1914; tills, med A. Friedmann)
och ”Untersuchungen über die Gesetze der
aus-geglichenen Bewegungen in der Atmosphäre”
(1928). Under senare år har H. sysslat med
klimatproblem, t.ex. ”Säkulare Schwankungen des
Klimas von Norwegen” (1940—44! jämte B. J.
Birkeland), behandlande temp., nederbörd,
lufttryck och luftfuktighet. [H.Kr]C.J.Ö.
Hesselblad, Maria Elisabeth,
generalabbedissa (f. 4/g 1870), bosatt i Rom. Efter skolgång
i Falun utvandrade H. 1888 till USA och
verkade där som sjuksköterska. På 1890-talet övergick
hon till katolicismen, företog 1903 en vallfärd
till Rom, kvarstannade där och avlade
klosterlöftet samt blev generalabbedissa för de av henne
stiftade birgittaklostren, av vilka det första
grundades av henne i Rom 1911 (se Birgittasystrar).
Hesselbom, Johan Otto, målare (1848—1913),
utövade först som hantverkare målaryrket och
gick så i Evang. fosterlandsstiftelsens tjänst. Hans
varma kärlek till naturen, som han på ett religiöst
sätt uppfattade, förde honom till konstnärliga
uppgifter, vartill han genom studier vid Konsthögsk.
1888—95 sökte utbildning. Det storslagna i
Sveriges natur återgav han gärna genom motiv från
Dalsland, hans födelsebygd. ”Vårt land” i
Nationalmuseum, Stockholm, är typisk för hans konst,
vilken väckte uppmärksamhet också i utlandet,
särsk. genom utställningar i Venedig och Wien.
H:s konst utmärker sig genom den storslagna
panoramaartade utsikten över landskapet. Den är
typisk för nittiotalets nationalromantik. Mot
slutet av sitt liv var H. bosatt i Säffle i Värmland,
varifrån han hämtat flera motiv. — Bild se sp.
366. E. kV.
Hesselby, gods, se Hässelby.
Hesselbyholm, gods, se Hässelbyholm.
Hesselgren, Kerstin, socialpolitiker (f. 4/i
1872), föreståndarinna vid den hushållsskola, som
upprättats av Sällskapet för folkundervisningens
befrämjande 1897—1906, var efter utbildning vid
Bedford College i London bostadsinspektris i
Stockholm 1906—09, skolköksinspektris vid
Stockholms folkskolor 1909—13 och yrkesinspektris
(den första i Sverige) 1912—34. H. utvecklade sig
till en av Sveriges främsta socialpolitiska experter
och deltog flitigt i det internationella
socialpolitiska arbetet. Hon medverkade 1919 som
sakkunnig i Internationella arbetsorganisationens 1 :a
konferens i Washington samt vid de följ, i
Genève som expert 1923 och 1927—33 och som
sakkunnig vid Nat. förb:s församling 1928 och 1930,
suppleant i den svenska delegationen 1931—32 och
delegat 1933—35 samt 1937—38. I det svenska
sociala utredningsarbetet har H. tagit livlig del.
Hon var sålunda ordf, för 1926 års
moderskaps-försäkringssakkunniga och tillhörde 1929 års
ar-betsfredsdelegation och 1930 års
sjukförsäkrings-sakkunniga samt var 1935—38 ordf, i
kvinnoar-betskommittén, avsedd för utredning av frågan
om gift kvinnas rätt till statstjänst. Under 2
årtionden spelade H. en ledande roll inom den
svenska kvinnorörelsen. Hon var 1922-—30 ordf,
i Svenska frisinnade
kvinnors riksförbund,
därefter i Svenska
kvinnors
vänsterförbund och blev 1931
ordf, i Svenska
kvinnors nationalförbund.
H. var den första
kvinnan i svenska
riksdagen; led. av F.k.
som frisinnad vilde
1921—34 och av A.k.
som repr. för
Folkpartiet 1937—44 (v.
ordf, i 2:a
lagutskottet 1939—40). H. har
i många år deltagit i det socialpolitiska
före-läsningsarbetet. S.Br.
Hesse-Lilienberg, Signe Davida Augusta,
operasångerska, sopran (f. 29/i 1877), elev av J.
Günther och Signe Hebbe, avlade
musiklärarexamen 1901, debuterade 1904 på Kungl. teatern
i Stockholm, där hon var anställd till 1909. Hon
erhöll Litteris et artibus 1923. H., som även
varit framgångsrik konsertsångerska, hade en
uttrycksfull, välskolad stämma och spelade
tem-peramentsfullt och intelligent. Roller: Zerlina i
”Don Juan”, Susanna i ”Figaros bröllop”,
Mar-cellina i ”Fidelio”, Gilda i ”Rigoletto”, Mignon,
Julia i ”Romeo och Julia”, Madame Butterfly
m.fl. — 1910 g.m. häradshövding Erik
Lilien-berg. G.Hsm.
HesseTius, släkt, stammande från kyrkoherden
i Folkärna, Dalarne, Andreas Olai H. (1644—
1700).
1) A n d r e a s H., präst (1677—1733), fü- mag.
i Uppsala 1707, förordnades av sin frände J.
Swedberg 1711 till präst vid svenska församlingarna i
Amerika, kyrkoherde i Christina i Nya Sverige
1712—23, missionär bland sekteristerna,
kyrkoher
— 363 —
— 364 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
