Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hessen-Nassau - von Hessenstein, Fredrik Vilhelm - Hesser, Carl - Hessess - Hessians - von Hessing, Friedrich - Hessisk fluga - Hessit, tellursilver - Hess’ lag - Hessle, Christian - Hessleby - Hesslén, Gunnar - Hessler, Carl Gustaf - Hessler, Emil - Hessler, Carl Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HESSENSTEIN
växta högslätter, ö. delen upptas av det hessiska
berglandet, med utlöpare från Spessart, Höhe
Rhön, Vogelsberg samt Thüringerwald och är
företrädesvis uppbyggt av triasbergarter; har
också talrika basaltkäglor. Mellan dessa båda
delar ligger den under tertiärtiden uppkomna
hessiska gravsänkan, av stor betydelse för
samfärdseln mellan n. och s. Tyskland. S. delen av H.
avvattnas till Rhen, n. delen till Weser. Klimatet
är milt. Rhen- och Main-slätterna ha 9—io°
års-medeltemp. Årsmedelnederbörden är i dalarna
550—700 mm, i bergen 850—1,000 mm. — H. är
fruktbart, och lantbruket utnyttjar 51 °/o av
arealen. H. är Preussens skogrikaste prov. (40 °/’o av
arealen). Åkerbruket är betydande på slätterna
och i dalarna. Störst är odlingen av råg, havre
och potatis; därefter komma vete, korn,
sockerbetor, tobak m.m. Fruktodlingen är betydande
i Mains, Kinzigs, Lahns och Werras floddalar.
Vinodlingen är av stor betydelse, särsk. på
Tau-nus’ s. sluttning, i Rhen-, Main-, Kinzig- och
Lahn-dalarna. Skogsbruket är betydande.
Järnmalm förekommer i Lahn- och Dill-dalarna, vid
Gelnhausen och Bieber, stenkol i Bückebergen,
brunkol vid Kassel, Meissner och Hornberg,
kalisalt m.m. Ett stort antal mineralkällor finnas,
mest kring Taunus och Lahn. Väl kända äro
Wiesbaden, Ems och Selters. Industrien, som är
koncentrerad i Kassel, Frankfurt a.M., Hanau,
Schmalkalden, Eschwege och Fulda, är betydande
(järn-, maskin-, kemisk, textil-, tobaks- och
läderindustri). — Ang. H:s historia se Hessen och
Nassau. [O.S.]A.Er.
von Hessenstein [-ftåin], Fredrik Vilhelm,
furste, militär (1735—1808). Son till konung
Fredrik I av Sverige och Hedvig Taube gjorde H. en
snabb militär karriär, blev generallöjtnant vid 24
års ålder, general 1770. Vid revolutionen 1772
erbjöd Gustav III H. näst under sig överbefälet i
Stockholm, men H. vägrade; han hölls därför
arresterad under de kritiska dagarna. I nov. 1772
upphöjd till romersk riksfurste, svensk
fältmarskalk 1773, utnämndes han till riksråd samt
generalguvernör i Pommern och kansler för
Greifs-walds univ. 1776. 1785 förklarades H. för svensk
furste. P.Nm.
Hesser, August Carl Hilding, anatom (1879
—1936), med. dr 1914, prosektor 1911 och prof, vid
Karolinska inst. 1925. H:s gradualavh., ”Der
Bin-degewebsapparat und die glatte Muskulatur der
Orbita beim Menschen”, klarlade flera frågor
rörande ögonhålornas anatomi och belyste
exoftal-musproblemet vid Basedows sjukdom*. Främst
arbetade H. med att klarlägga en del
ställnings-och rörelseproblem.
Hessess, mus., den med två kromatiska
halvtons-steg sänkta tonen h; betecknas med bb framför h.
I tempererad stämning kan hessess enharmoniskt
förväxlas med a, i melodisk stämning blir hessess
två pytagoreiska kommata (se Komma) lägre,
d.v.s. 48 Cent el. nära W tonsteg lägre.
Hess’ians, benämning på relativt lätta och
glesa jutevävnader i tvåskaft, använda till säckar
o.a. emballage.
von Hessing, Friedrich, tysk ortoped (1838
—1918), var urspr. hantverkare men sysselsatte
sig samtidigt med människokroppens
rörelseme
kanism, vilket ledde till konstruerandet av ett
flertal apparater för behandling av
kroppsdeformite-ter, benbrott, ledinflammationer etc. Principen i
”hessingtekniken” var att fullst. avlasta den sjuka
kroppsdelen med hjälp av bandage av olika slag,
gjorda efter gipsavgjutningar på patienten. 1868
grundade H. en stor ortopedisk klinik i Göggingen
nära Augsburg, till vilken sedermera anknötos ett
flertal filialer. A.Ch.
Hessisk fluga, art av fam. gallmyggor*.
Hessi’t, tellursilver, miner., silvertellurid,
Ag2Te, förekommer i reguljära kristaller bl.a. i
Transsylvanien.
Hess’ lag, se Termokemi.
Hessle, Christian Waldemar,
fiskeritjänste-man (f. 17/s 1890), fil. dr 1917, doc. i zoologi
vid Uppsala univ. 1918—21, fiskeriintendent i
österhavets distrikt 1930—41, blev 1938 extra
föredragande och 1941 byrådir. på fiskeribyrån
i Lantbruksstyrelsen samt 1948 byråchef i
Fiske-ristyrelsen. H. företog 1917—18 tills, med S.
Bock en forskningsresa till Fidji-, Gilbert- och
Marshallöarna m.fl. ögrupper i Stilla havet. Han
har haft en del sakkunniguppdrag rörande
fiskerinäringen och utg. ett flertal skrifter berörande
zoologi, fiske och fiskeribiologi. N.Rn.
Hessleby, sn i Jönköpings län, se Hässleby.
Hesslén, Gunnar August, statsvetenskapsman
(f. 5/e 1894), fil. dr vid Uppsala univ. 1927, doc.
i statskunskap där s.å., vid Göteborgs högsk.
1938, adjunkt vid Högre latinlärov. å Norrmalm
i Stockholm 1931 och lektor i historia med
sam-hällslära och geografi vid latinlärov. i Göteborg
1937, föreståndare för Socialinst. i Göteborg 1944
—46. Bland H:s skrifter märkas ”Det svenska
kommittéväsendet intill år 1905” (dr-avh., 1927)
och ”Riksdagens revisorer” (i samlingsverket
”Sveriges riksdag”, 1935). F.Lth.
Hessler, Carl Gustaf, skådespelare,
teaterdirektör (1816—99), började sin teaterbana 1833
som elev vid C. Wildners sällskap men övergick
snart till Kungl. teaterns elevskola, var senare
anställd vid olika scener, bl.a. vid Mindre
teatern i Stockholm 1845—46, till dess han sistn.
år bildade eget sällskap. Med detta vann han
under närmare 20 år stora konstnärliga
framgångar, tack vare en förnämlig repertoar och
en fullödig ensemble. H. invigde 1856
Ladugårds-landsteatern (senare Folkteatern). 1868—69 var
han anställd hos E. Caspér, 1871—74 hos C. J.
Fröberg och 1877 vid Djurgårdsteatern, varefter
han lämnade scenen. H:s personliga
konstnärliga gärning omspänner roller som Hamlet, Carl
och Franz Moor i ”Rövarbandet” och
häradshövding Jäger i ”Järnbäraren”. — 1842 g.m.
skådespelerskan Amanda Widerberg. A.L.
Hessler, Gustaf Emil, musikpedagog (f. 23/a
1873). H. blev 1894 klarinettist i hovkapellet,
avlade 1897 militär musikdirektörsexamen vid
Mu-sikkonservatoriet, där han 1904—38 verkade som
lärare (1928 tilldelad prof:s titel), samt var 1904
—26 musikdirektör vid Svea livgarde.
Hessler, Carl Arvid Gunnar,
statsvetenskapsman (f. W2 1907), fil. dr vid Göteborgs
högsk. 1937, doc. i statskunskap där s.å., prof.
Skytteanus i statskunskap och vältalighet vid Upp-
— 371 —
— 372 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
