Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hierta, 3. Lars Johan - Hierta-Retzius, 4. Anna - Hierta-Retziusstiftelsen - Hiertas minne - Hietaniemi - HIF - Higashi-Kuni, Naruhiko - Higgins, Edward - Highbrow - High Church - High Commissioner - High Court of Justice - High Court of Justiciary - Highest fashion - Highgate - Highland Park - Highlands, The - High life - Highmore, Joseph - High Point - High school
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIERTA-RETZIUSSTIFTELSEN
katastrof. Djupt nedstämd och bruten av olyckan
lämnade H. detta år ”Aftonbladet” i andra händer.
— H:s energi och arbetsförmåga räckte till även
för andra värv. Han var vår förste store
bokförläggare, han var industriman, grosshandlare,
skeppsredare och kommunalman. Hans ekonomiska
förstånd skapade honom tidigt en oberoende ställning,
och vid sin död var han en rik man. Hans änka,
Vilhelmina Fröding, donerade av hans
efterlämnade förmögenhet 100,000 kr till upprättandet av en
professur i nationalekonomi vid Stockholms högsk.
samt 400,000 kr till fond för Stiftelsen Lars
Hier-tas minne*. — Litt.: H. Wieselgren, ”L. J. H.”
(1880); L. Hierta, ”Riksdagsmotioner och
anföranden” (4 bd, 1913—18) samt ”Självbiografi”, utg.
av G. A. Aldén (1926); J. Göransson, ”Aftonbladet
som politisk tidning 1830—1835” (1937)- K.W.
4) Anna H.-R e t z i u s, den föreg:s dotter,
filantrop och uppfostrare (1841—1924), se Retzius.
Hierta-Retziusstiftelsen med namn efter
donatorerna prof. G. Retzius och hans maka Anna
Hierta-Retzius innefattar: 1) En fond (stiftad
1904) för främjandet av vetenskaplig, främst
biologisk forskning i Sverige; fonden uppgick 1947
till c:a 600,000 kr. 2) En stipendiefond (stiftad
1914—26) för att understödja vetenskapliga el.
sociala företag; denna fond uppgick 1947 till c:a
2,130,000 kr. Av avkastningen utdelas f.n. c:a
30,000 kr årl. i stipendier. Svenska vetenskapsakad.
förvaltar båda fonderna. [S.N.]K.Gw.
Hiertas minne, se Stiftelsen Lars Hiertas minne.
Hi’etaniemi, socken i Torneå tingslag i
Norrbottens län och pastorat i Norrbottens n.
kontrakt av Luleå stift, vid Torne älv; 770,54 km2,
därav 703,24 land; 2,620 inv. (1949; knappt 4 inv.
pr km2). Huvudbygden ligger i Tornedalen;
västerut breda sig småbergiga skogsvidder (intill c:a
275 m ö.h.) med långsmala sjöar, ss. Puostijärvi
(97 m ö.h.) och på västgränsen Miekojärvi (100
m), den sistn. med avlopp genom Sangis älv.
Åkern utgör 1,8 °/o av landarealen, ängen 4% och
skogsmarken 79%. I Hedenäset vid
statsbanelin-jen Karungi—övertorneå finns provinsialläkare;
vid Puostijoki ligger Ekfors elkraftverk. Kyrkan
av trä är en centralanläggning från 1746;
klockstapel. — Namnet skrevs vid mitten av 1500-talet
Heijt(h)animj, fr.o.m. 1559 Hetaniemij m.m. Det
är finskt och betyder Sandnäset; de äldsta
skrivningarna ha ansetts tyda på att förleden
innehåller äldre fsv. heidh, hed; ovisst. Se K. B.
Wiklund i ”Norrbotten”, 2 (1930), sid. 338. P.;Er.
HIF, förk. för Hälsingborgs idrottsförening.
Higashi-Kuni [-Ji-ko-], N a r u h i k o, japansk
prins, general (f. 1887), son till prins Kuni, fick
rang av kejserlig prins genom giftermål med en
dotter till kejsar Meiji. H. uppehöll sig för studier
i Frankrike 1920—26 och gjorde i övrigt en militär
karriär. I början av 2:a världskriget blev han
medl. av högsta krigsrådet. Efter Japans
kapitulation 1945 var han aug.—okt. s.å. premiär- och
krigsminister i en övergångsregering.
Higgins [-nz], Edward John, engelsk
salva-tionist (1864—1947), Frälsningsarméns stabschef
1919, av Höga rådet vald till Frälsningsarméns
general 1929; avgick 1934. H. inledde en ny epok
i Frälsningsarméns historia, som ej längre
sammanföll med familjen Booths. Han var dess förste
Edward J. Higgins.
valde general och
inskränkte sin egen makt.
Highbrow [-[hai’-brau]-] {+[hai’-
brau]+} (eng., till high,
hög, och brow,
ögonbryn, bildl.: min,
uppsyn; eg. person med
uppdragna ögonbryn,
med högdragen min),
en i USA i början av
1900-talet bildad
beteckning för en person,
som anlägger strängt
intellektuella
synpunkter på politiska,
sociala och estetiska
spörsmål och företeelser.
Termen, som slog igenom i England efter i:a
världskriget och som sedan upptagits i andra språk,
bl.a. svenskan, har vanl. en nedsättande innebörd,
”intelligenssnobb”, överlägsen person med
akademiska maner. Motsats: lowbrow [lau’brau]. E.
High Church [hai’ ca’c], engelsk högkyrka,
riktning inom anglikanska kyrkan (se Storbritannien,
religiösa förhållanden); jfr Högkyrklig.
High Commissioner [häi’ kamij’na] (eng.), se
Commissioner.
High Court of Justice [hai’ kå’t avv jns’tis],
se England, rättsväsen, sp. 706.
High Court of Justiciary [hai’ kå’t avv jBStiJ’iori],
se Skottland, rättsväsen.
Highest fashion [hai’ist fäj’an] (eng.), högsta
modet, högst modernt.
Highgate [häi’git], högt belägen del av n.
London, urspr. en by utanför staden, numera förstad
med bl.a. vackra parker.
Highland Park [häi’land pa’k], stad i USA, se
Detroit.
Highlands, The H. [Öa häi’landz], engelska
namnet på skotska högländerna. — Highlander
[haidanda], (skotsk) högländare.
High life [hai’ låi’f] (eng., eg. högt liv), fint och
förnämt el. högt levnadssätt; (livet i) den fina el.
förnäma världen, (livet i) mondäna kretsar, i
överförd bet.: festligt, muntert.
Highmore [häi’må], J o s e p h, engelsk målare
(1692—1780), verksam i London. H. var särsk.
uppskattad som porträttör och målade en stor del
av sina bemärkta samtida landsmän. Som
genremålare förväxlas han ofta med Hogarth. H.
sysslade även med konstteoretiskt skriftställeri.
High Point [häi’ påi’nt], industristad i North
Carolina, USA, c:a 30 km s.ö. om Winston-Salem;
38,495 inv. (1940).
High school [häi’ sko’l] (eng., ”högskola”), i
USA den närmaste påbyggnaden på folkskolan
och ung. motsv. realskolan i Sverige. I stort sett
sammanfaller den med vad man i USA kallar
secondary education. Traditionellt är h. en 4-årig
påbyggnad på en 7- el. 8-årig folkskola, men
numera är den ofta 6-årig, grundad på 6-årig
folkskola. I senare fallet kan den vara av tre olika
slag: 1) åtskilda junior h. och senior h.,
omfattande vardera 3 år el. 2, resp. 4 år; 2) odelade
5- el. 6-åriga h., s.k. senior-junior h.; 3) en
kompromiss mellan de två föreg. typerna.
Föregångare till h. voro de s.k. latin grammar schools,
— 419 —
— 420 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
