Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Himmelbjerget - Himmelhoch jauchzend, zum Tode betrübt - Himmelrike - Himmelrikets nycklar - Himmelsbrev - Himmelsekvator - Himmelsfärd - Himmelsglob - Himmelska riket - Himmelskartor - Himmelskroppar - Himmelsmekanik - Himmelsmeridian - Himmelspol - Himmelsros - Himmelssfär - Himmelstoss - Himmerfjärden - Himmerland - Himmeta - Himmler, Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIMMLER
(126 m över Julsö). Högre punkter, på 157 och
162 m, något längre s. ut äro föga framträdande
i terrängen. På punkt 147 (Kollen) ett 24 m
högt utsiktstorn. H. ansågs före 1847 vara
Danmarks högsta punkt (jfr Ejer Bavnehöj).
Himm’elhoch jauchzend, zum Tode betrübt [-hå/
jau’ztsant tsomm tå’da batry’pt], med forts.:
glück-lich allein ist die Seele, die liebt, ”himmelshögt
jublande, till döden bedrövad, lycklig är endast den
själ, som älskar”, bevingat ord ur Klärchens sång
i Goethes ”Egmont” (1788).
Himmelrike, se Guds rike.
Himmelrikets nycklar, uttryck, som hänför sig
till Matt. 16:19, enl. vilket Jesus anförtror Petrus
h. Om med ”himmelriket” menas himlen, det
kommande salighetsriket, skulle Petrus’ befogenhet få
tolkas som väktarens vid himlens port med
paralleller i t.ex. grekisk och babylonisk religion och så
som folktron föreställer sig honom. Betyder det
däremot snarare församling, blir Petrus ledare och
förvaltare av densamma med rätt att avgöra i
tvister (jfr Binde- och lösenyckel samt Petrus).
Av vissa forskare anses Matt. 16:19 som senare
tillägg. S.N.
Himmelsbrev, ett skrivet el. tryckt brev, som
ger sig ut för att vara återgivet efter ett från
himmelen nedkommet och av Gud el. Jesus
författat brev. Det utlovar skydd mot vapen, sjukdom,
eldsvåda o.a. olyckor, om man dagligen läser, hör
el. bär på sig h., men det fordrar också oftast
utövandet av vissa kristliga dygder, särsk.
helgandet av sabbaten. Begreppet och bruket av h. går
tillbaka till Orienten. H. har ännu i nyaste tid
haft stor användning som skyddsamulett i krig.
Ett slags föregångare till h. är ett brev, som Jesus
föregives ha skrivit till kung Abgar av Edessa
och som under tidig kristen tid användes som
skyddsamulett. — Litt.: A. Hellwig, ”Weltkrieg
und Aberglaube” (1916); R. Stübe, ”Der
Himmels-brief” (1918). v.Sw.
Himmelsekvator, se Ekvator.
Himmelsfärd. Föreställningen om ett
kroppsligt upptagande till himlen förekom ofta i äldre
tid. Enl. 2 Kon. 2:11 blev Elia upptagen till
himlen; de apokryfiska skrifterna Jesaja h. och Mose
h. berätta om dessas h. Hanoks bok berättar
om Hanoks h. Även i fråga om
grekisk-romerska heroer förekomma berättelser om h.
Berättelsen om Jesu h. förekommer i Luk. 24:51 (h.
sker från Betania uppståndelsedagen), Apg. 1:9 (h.
sker 40 dagar efter uppståndelsen), Mark. 16:19
(h. sker i Galiléen uppståndelsedagen). Jfr Kristi
himmelsfärdsdag. i5/s firar katolska kyrkan
jungfru Marias h., den största festen till hennes ära.
— Litt.: A. D. Martin, ”The ascension of Christi”
(i ”Expositor”, ser. 8, bd 16, 1918). S.N.
Himmelsglob, se Stjärnglob.
Himmelska riket, västerländsk term för Kina.
Kineserna kallade i forntiden hela riket (i mots.
till feodalstaterna) Tien-hia, ”vad som är under
himmelen”, och kejsaren Tien-tsi, ”Himmelens son”;
någon term motsv. H. finnes ej.
Himmelskartor, se Fotografiska himmelskartan
och Stjärnkartor.
Himmelskroppar, se Himlakroppar.
Himmelsmekanik, astr., se Celest mekanik.
Himmelsmeridian, astr., se Meridian.
Himmelspol, namn på de båda punkter, i vilka
himmels- el. världsaxeln träffar himmelssfären.
Den norra h. är belägen något mer än i° från den
s.k. polstjärnan (a i Lilla björnen), den södra h. är
osynlig på alla orter n. om ekvatorn. Jfr Precession.
Himmelsros, bot., se Klätt.
Himmelssfär, en skenbar sfär, i vars medelpunkt
observatören befinner sig och på vars yta
himlakropparna synas projicierade. H., som av
horisonten* delas i två hälfter, en övre synlig (jfr
Himlavalvet) och en undre osynlig, förefaller, på
gr. av jordens rotation, skenbart vrida sig (från ö.
mot v.) kring den diameter, himmels- el.
världsaxeln, som är parallell med jordens rotationsaxel,
ett varv på ett stjärndygn. Himlakropparna
komma därför under dygnet att röra sig i cirklar,
parallella med himmelsekvatorn. Denna skenbara
rörelse kallas den dagliga rörelsen. H. användes för
att fastställa de riktningar, i vilka himlakropparna
synas, d.v.s. för att definiera deras koordinater (se
Astronomiska koordinater). M.
Himm’elstoss [-Jtås], namnet på en hänsynslös
och rå underofficer i E. M. Remarques roman
”Im Westen nichts Neues”.
Himmerfjärden, fjärd i Södermanland mellan
Mörkö och Södertörn. Genom H. går farleden
Södertälje—Landsort.
Himmerland, landskap i Aalborg Amt, n.ö.
Jylland, mellan Limfjorden i n. och Mariager Fjord i s.
Himm’eta, socken i Åkerbo hd i Västmanlands
län och församling i Medåkers och Himmeta
pastorat i Arboga kontrakt av Västerås stift, v. om
Köping; 47,39 km2, därav 47,13 land; 640 inv. (1949;
14 inv. pr km2). H., som genomflytes av
Arboga-åns tillflöde Lillån, är omväxlande slättbygd och
kuperade skogstrakter. Åkern utgör 39 °/o av
landarealen, skogsmarken 51 °/o. Egendom: Gässlinge.
Kyrkan av gråsten är medeltida med stjärnvalv
från 1400-talets slut; medeltida valv- och
väggmålningar. Torn och kor ha tillkommit i nyare
tid. Kyrkogården har stiglucka från 1400-talet.
— Namnet tillkom från början kyrkbyn och skrevs
1346 parochia himittum (dat. plur.). Förleden är
möjl. att härleda ur roten "him med bet. skimrande,
ljus, vilket då skulle syfta på den öppna bygden
kring den ås, på vilken kyrkan ligger. Senare
leden är trol. svagtonsform av ätt, fsv. æt, vilket som
besl. med äga har grundbet. det som någon äger,
egendom, sekundärt gård och trakt. Se T. Bucht
i ”Namn och bygd”, 1945, sid. 109 ff. P.;Er.
Himmler, Heinrich, tysk nationalsocialistisk
politiker (1900—45), född i Bayern av
ämbets-mannasläkt, blev officersaspirant 1916,
underlöjtnant i dec. 1917 och tjänstgjorde som sådan
under 1 :a världskrigets slutskede, dock ej i
stridslinjen. Efter vapenstilleståndet begav sig
H. till München, bedrev där studier i skilda
ämnen, avlade 1922 agronomexamen och hade en
tid anställning vid en konstgödselfabrik. Det
upprörda politiska läget i Bayern tilldrog sig
hans huvudintresse. Han tog livlig del i de
avdankade officerarnas konspirationer mot
Ver-saillesfreden och Weimarförfattningen, var med
i striderna mot den bayerska
kommunistregeringen och tjänstgjorde i nov. 1923 som
fanbä
— 457 —
— 458 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
