- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 13. Hedeby - Högblad /
473-474

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hintze, 1. Otto - Hintze, 2. Hedwig, f. Guggenheim - von Hintze, Paul - Hintze, Bertel - Hiob - Hiortdahl, Thorstein - Hiorter, Olof - Hiort-Lorenzen, Hans Rudolf - HIPO - Hippa - Hipparchos från Nicœa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HIPPARCHOS

den främste kännaren av Preussens historia,
vilken han enl. Rankes förebild källkritiskt
bearbetat. Efter i :a världskrigets slut ägnade sig H.
huvudsaki. åt europeisk författningshistoria. Bland
hans skrifter märkas ”Das Königtum Wilhelms
von Holland” (1885), ”Die preussische
Seiden-industrie im 18. Jahrhundert und ihre
Begrün-dung durch Friedrich den Grossen” (1892; jämte
G. Schmoller), ”Historische und politische
Auf-sätze” (4 bd, 1908—09), ”Die Hohenzollern und
ihr Werk” (1915). H:s avhandlingar ha postumt
utgivits av F. Hartung i ”Staat und Verfassung”
(1941), ”Zur Theorie der Geschichte” (1942),
”Geist und Epochen der preussischen Geschichte”
(1943). E.H.W.

2) H e d w i g H., f. Guggenheim, den
föreg:s hustru, historiker (f. 1884), privatdoc. i
Berlin 1928, avskedad 1933 av rasskäl, var
lärjunge till den franske revolutionshistorikern
Au-lard, har huvudsaki. behandlat det moderna
Frankrikes historia och utg. ”Staatseinheit und
Föderalismus im alten Frankreich und in der
Revolution” (1928), vari hon på ett fruktbärande
sätt fört de Tocquevilles forskningar om dessa
frågor vidare.

von Hintze, Paul (adlad 1908), tysk
sjömili-tär, diplomat (1864—1941), marinattaché i de
skandinaviska länderna 1903—05, sändebud i Mexico
1911—14, i Kina 1914—17, i Norge 1917—18. Juli
—okt. 1918 var H. utrikesminister; hans
bemödanden att förhandlingsvägen uppnå en dräglig
fred strandade på Stora högkvarteret, som ville
snabbt avgörande och vapenstillestånd. H., som
därefter blev utrikesministeriets representant i
Stora högkvarteret, sökte i det längsta förhindra
kejsarens abdikation. Th.

Hintze, Bertel Olof, finländsk
konsthistoriker (f. 1901), bedrev studier i Helsingfors, där
han 1926 disputerade på en avh. över den finske
1800-talsmålaren R. W. Ekman. Han blev 1928
intendent vid Konsthallen i Helsingfors. Hans
största arbete är ”Modern konst”, 1—2 (1928—30),
en av de fylligaste översikterna över europeisk
konstutveckling under tiden 1850—1920-talets slut,
som utkommit på svenska. Vidare märkas en
monogr. över K. E. Jansson (1926),
”Helsingfors univ:s porträttsamling” (1927) samt en
monogr. över Albert Edelfelt (3 bd, 1942—44). S.Sm.

Hiob, se Job.

Hiortdahl [jo’rt-], T horstein Hallager,
norsk kemist (1839—1926), prof, i kemi i Oslo 1872.
Bland H:s arbeten märkas särsk. kristallografiska
undersökningar över kristallformens beroende av
den kemiska sammansättningen. Han utgav en
mycket använd lärobok i kemi (2 bd, 1870, 5 opl. 1893).

Hiorter [jo’-], Olof Petrus, astronom (1696—
1750), efter många års ekonomiskt betryck
astronom hos greve A. G. Oxenstierna på Tidö 1732,
doc. och slutl. (1746) astronomie observatör i
Uppsala. Bland H:s skrifter märkas
polhöjdsbestäm-ningar för flera orter i Sverige och astronomiska
observationer (bl.a. över den av honom 1743
upp-täckta stora kometen), publicerade i
Vetenskaps-akad:s och Vetenskapssocietetens i Uppsala
handlingar, vidare astronomiska och nautiska kalendrar
samt almanackor (1734—50). H. var den förste,
som påvisade sambandet mellan uppträdandet av

Rumsamaryllis (Hippeastruni).
Foto A. Fors.

norrsken och variationen hos magnetnålen (1747).
H:s till Uppsala observatorium donerade
bibliotek omfattar allt det viktigaste av den
astronomiska litteraturen intill 1750. — Litt.: Biogr. av
N. V. E. Nordenmark (i ”Vetenskapsakad:s
årsbok”, 1942). [W.N.]M.

Hiort-Lorenzen [jo’rt-], Hans Rudolf,
journalist och genealog, se Lorenzen.

HIPO (kortnamn för ty. Hilfspolizei), poliskår,
upprättad av tyska ockupationsmakten i Danmark
efter upplösningen av det danska polisväsendet
i sept. 1944. H. omfattade åtskilliga medl. av
Schalburgkåren och Sommerkåren samt bestod
till den tyska kapitulationen i maj 1945. Dess
huvuduppgift var att bekämpa den danska
motståndsrörelsen. H. var främst verksam i
Köpenhamn men hade utanför huvudstaden o. 30 smärre
lokalavd.

Hippa, släkte av fam. sandkräftor*.

Hippar’chos [-k-], se Hippias, sp. 476. Jfr
Hippark.

HipparAhos [-k-] (grek. Hipp’archos) från
N i c æ a, grekisk astronom (o. 150 f.Kr.), en
av forntidens största astronomer. De av H.,
huvudsaki. på Rhodos, anställda
observationerna ledde till bl.a. upptäckten av precessionen.
En i stjärnbilden Skorpionen 134
uppflammande ny stjärna gav H. anledning att
upprätta en st järnkatalog, delvis bevarad i Ptolemaios’
”Almagest”. Banbrytande äro också H:s arbeten
inom den astronomiska geografien
(ortsbestämning genom längd och bredd, månförmörkelsernas
användande till ortsbestämningar) och
trigonomet-rien (trigonometriska tabeller). Av H:s många

— 473 —

— 474 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 8 22:23:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-13/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free