Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hitchcock, Albert - Hitchcock, Alfred - Hiteren - Hitis - Hitler, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HITLER
anställd vid U.S. Department of Agriculture 1901,
chefsbotanist där 1928, därjämte prof, vid George
Washington Univ., Washington, 1931. H.
hemförde omfattande växtsamlingar från resor till
Mellan- och Sydamerika, Europa, Syd- och
Östafrika, Östasien och Hawaii. Han utgav ”A
text-book of grasses” (1914) m.fl. arbeten om
gräsens systematik, särsk. publicerade i
”Contri-butions from the U.S. National Herbarium”,
och ”Methods of descriptive systematic botany”
(1925). A.Hr.
Hitchcock [hic’kåk], Alfred, engelsk
filmregissör (f. 1899), studerade först till ingenjör,
anställdes vid en annonsbyrå och kom därifrån
till filmen, först som reklamman, sedan som
regiassistent. Debuten som filmregissör ägde
rum 1925 med ”Lustgården”. Den första i
Sverige visade H.-filmen var ”Cirkusboxaren” (med
Carl Brisson). Större internationell
uppmärksamhet väckte H. med den första engelska
ljudfilmen, ”Blackmail” (1929), och ”The man who
knew too much” (1934), båda censurförbjudna
i Sverige. Sitt stora internationella genombrott
gjorde H. 1935 med den välgjorda och
spännande kriminalfilmen ”De 39 stegen” (med
Robert Donat). Sedan har H. i en lång rad filmer,
de flesta inspelade i USA, dit H. överflyttade
1939, befäst sitt rykte som en av samtidens främsta
filmregissörer. Bland hans övriga filmer märkas
”Spioner i hälarna”, ”Ung och oskyldig”, ”En
dam försvinner”, ”Rebecca”,
”Utrikeskorrespondenten”, ”Illdåd planeras”, ”Sabotör”, ”Livbåt”,
Ingrid Bergman-filmerna ”Trollbunden” och
”No-torius” samt ”Repet”. 1948 återvände H. till
England för att inspela ”Under Capricorn” (med
Ingrid Bergman). H:s specialitet har varit
kriminalfilmen, den s.k. thrillern, och den
rafflande äventyrsfilmen. Hans filmer ha en starkt
realistisk ton, dock icke utan humor. De äro
fria från amerikansk sentimentalitet, men desto
mer finnas där makabra detaljer och grella
effekter. B.Hgn.
Hit’eren, ö i Norge, se Hitra.
Hitis, kommun i Äbo-Björneborgs län,
Finland, i skärgården s.v. om Hangö udd; no km2,
1,369 inv. (1946; 12 inv. pr km2), svensktalande.
Åkern upptar 3 km2 (3 % av arealen),
skogsmarken 57 km2. I s. H. finnas örö
kustbefästningar.
Hitler, Adolf, Tyska rikets ledare och
rikskansler (2% 1889—3% 1945), född i Braunau,
Österrike, son till tulltjänstemannen Alois
Schickl-gruber-Hitler, som föddes utanför äktenskapet av
en bondkvinna Maria Anna Schicklgruber, 1842
g.m. en vagabonderande mjölnargesäll Johan
Georg Hitler; denne ansågs och erkände sig
1877 vara barnets far. Med sin far flyttade H.
tidigt från Braunau och växte upp i trakten av
Linz, vild i sina lekar, trotsig mot fader och
lärare, ojämn och ej framgångsrik i sina
studier. Enl. H:s egen uppgift gjorde en skrift
om fransk-tyska kriget 1870—71 så outplånliga
intryck på honom, att det blev hans största inre
upplevelse; han började svärma för allt, som
hängde samman med krig och militärväsen. H:s
planer för egen del gingo dock åt annat håll:
han ville bli målare. Sedan fadern dött, fick
Adolf Hitler.
H. av modern tillåtelse att följa sih önskan.
Han lämnade skolan 1905, begav sig 1907 till
Wien, studerade konst och sökte två gånger
inträde vid konstakademien men avvisades.
Emellertid dog H:s mor 1908, och snart stod H. utan
existensmedel. Han kvarblev i Wien, sjönk ned
i dess undre värld, försörjde sig med tillfälliga
arbeten av olika slag, dekorerade möbler, sålde
egna oljetavlor och akvareller, bodde på
ung-karlshotell och levde tidtals i ren misär. Redan
under sin tid i Wien började H. syssla med
politik och utlade gärna sina politiska funderingar.
Om sina meningars absoluta riktighet torde han
aldrig ha hyst minsta tvivel. Han opponerade
mot den bestående auktoriteten, mot den
österrikiska staten, dess kejsardynasti och
representation. Tjänstemannasonen, som levde i misär,
fattade ett intensivt hat mot de ”marxistiska”
läror, som han stötte på i sin dåv. omgivning,
alldeles särskilt inom dennas övre skikt, de
organiserade yrkesarbetarna. Den tysk-österrikiska
landsortsbon blev i Wien, där dubbelmonarkiens
alla nationaliteter trängdes, en tysk nationalist,
som såg ned på övriga folkslag, icke minst
judarna, samt en stortysk, för vilken Tyska riket
var det verkliga fäderneslandet. Dit begav sig
H. 1913, då han lämnade Wien och slog sig ned
i München, där han under torftiga villkor
försörjde sig som affischmålare. Vid krigsutbrottet
1914 ingick H. som frivillig i tyska armén,
tjänstgjorde under kriget vid västfronten som
ordon-nans och blev korpral. Tydligen hade han här
kommit i sin rätta miljö, och han trivdes med
förhållandena i fält. Den tidigare dekisfiguren
visade sig som soldat rådig och tapper; i aug.
1918 belönades han med Järnkorset av 1 :a klass.
I okt. s.å. blev H. gasförgiftad och upplevde
den tyska kapitulationen på ett soldatlasarett.
Efter utskrivningen härifrån begav han sig till
Bayern och anslöt sig till sitt gamla regemente.
Under den bayerska rådsrepubliken vistades han
i München och var efter dess fall i maj 1919
verksam som antikommunistisk angivare. För H.
liksom så många andra avdankade officerare och
knektar var kriget icke slut och icke förlorat i
fält. I verkligheten gjorde tyska patrioter
alltjämt fronttjänst i öppna fejder mot polacker i
Oberschlesien 1919—21, i passivt motstånd mot
— 509 —
— 510 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
