Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälpskolväsen - Hjälpspråk - Hjälpsådd - Hjälptelefon - Hjälpverb - Hjälpvärd - Hjälsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄLPSPRÅK
klass förordas i senaste bestämmelser på området
(k.k. 2% 1942). Hjälpklass får sålunda upprättas,
när antalet psykiskt efterblivna barn inom en
skolenhet uppgår till 10, och ny dyl. avd. för
varje påbörjat 15-tal barn. Där hjälpklass icke kan
anordnas, får hjälpundervisning meddelas
i räkning och modersmål, dock högst 4 tim pr
vecka för barn i klasserna 1—4. Svagt begåvade
men icke direkt hjälpklassmässiga barn kunna
överföras till extraklass, medan barn med
defekter av olika slag, t.ex. skriv- och
lässvårigheter, kunna överföras till annan
specialklass*. — Vårterminen 1947 utgjorde antalet
barn i hjälpklass 6,245, varav 5,473 kommo på
städernas del. På landsbygden funnos endast 64
hjälpklasser mot 405 i städerna, där det
procentuella antalet barn i hjälpklass utgjorde 2,9%
mot 0,2 °/o på landsbygden och 1,1 för landet som
helhet. Vid samma tidpunkt funnos inga
extra-klasser på landsbygden mot 146 sådana i städerna
med sammanlagt 3,019 elever.
Hjälpklasser ha till uppgift dels att
befria de vanliga folkskolklasserna från den
hämmande och störande inverkan på
undervisningsarbetet, som de efterblivna (i allm. debila) barnen
utöva, dels också att ge dessa barn en efter deras
utveckling och behov spec. anpassad uppfostran
och undervisning och därmed göra dem i
möjligaste mån samhällsdugliga. Tidigare brukade
man till hjälpklass överföra barn, som vid 2:a
skolårets slut icke inhämtat 1 :a klassens kurs.
Numera sker överföringen vanl. efter
planmässiga iakttagelser av vederbörande lärare i
folkskolan samt läkar- och intelligensundersökning
med för ändamålet särsk. utarbetade prov
(intelligenstest). Mycket viktigt är, att överföringen
sker så tidigt som möjligt. Antalet barn i behov
av hjälpklassundervisning anses utgöra 5—9 %
av samtliga. De äro varandra sinsemellan mycket
olika, varför undervisningen måste i möjligaste
mån individualiseras och hjälpklasserna göras
jämförelsevis små. Vid hjälpklassundervisningen
tillämpas särskilda läroplaner, vilka skänka stort
utrymme åt praktiska uppgifter, manuella
sysselsättningar och sinnesövningar.
För ungdomar, som omhändertagits inom h.,
äro eftervård och yrkesutbildning av särskild
betydelse. I flera större städer bli de
omhändertagna av skolans el. barnavårdsnämndens
kuratorer. I Stockholm ha även lovande försök
gjorts att ge hjälpklassmässiga barn
yrkesutbildning. För kvinnliga elever ha Södra KFUK
och Hjälpklassernas skyddsförening anordnat
kurser i husligt arbete, sömnad och vävnad vid
Torborgskolan, som är ansluten till Stockholms
lärlings- och yrkesskolor. För manliga elever
har Stockholms stadsmission anordnat kurser i
snickeri, skrädderi och jordbruksarbete vid
barnhemmet Boxtorp, Stjärnhov.
Till en början funnos knappast några
möjligheter till specialutbildning för h:s lärare. 1920
beviljade riksdagen ett mindre anslag till
utbild-ningskurser, och sedan utvidgades detta stöd, så
att de till en början av olika
lärarsammanslut-ningar ordnade kurserna periodvis fortgått i
statlig regi. 1932 års seminariesakkunniga, som även
fingo i uppdrag att göra en utredning om h.,
föreslogo vissa åtgärder, bl.a. för
lärarutbildningens förbättrande, men dessa ledde av
stats-finansiella skäl icke till resultat. De förslag, som
framlades av 1940 års skolutredning, ledde
emellertid bl.a. till inrättande av en befattning som
hjälpskolekonsulent 1941 (senare förenad med
in-spektörstjänsten för sinnesslöundervisningen) och
till att bestämmelser för h. utfärdades samt att
lärarutbildningen tillgodosågs genom årliga
kurser. Lärare, som vill deltaga i dessa, erhåller
nu tjänstledighet med B-avdrag. Som
kompensation för den psykiskt mera påfrestande
tjänstgöringen inom h. erhålla dessa lärare
nedsättning av arbetstiden med 4 tim pr vecka. — 1920
bildades ett för Danmark, Finland, Norge och
Sverige gemensamt Nordiskt hjälpskol
e-förbund, som sedan 1923 utger kvartalstidskr.
”Hjälpskolan”. Före 2:a världskriget anordnades
vart 3:e år nordiska hjälpskolmöten, och dessa
ha efter kriget återupptagits (Helsingör 1946,
Helsingfors 1949). — Litt.: N. Lundahl, ”Om
hjälpklassarbetet i landsorten” (i ”Småskolan”,
1915); ”Arbetet i hjälpskolan” (1926);
”Enzyklo-pädisches Handbuch des Hilfschulwesens” (1934);
”Betänkande med utredning och förslag ang.
åtgärder för särskild undervisning och
utbildning av psykiskt efterblivna i barn- och
ungdomsåren, avgivet av 1932 års
seminariesakkunniga” (i SOU, 1936:31); 1946 års hjälp- och
särklassutredning, ”Utbildning av lärare för
utveck-lingshämmade och svårfostrade barn jämte
förslag till inrättande av ett Statens
speciallä-rarinst.” (i SOU, 1947:69); A. Norén, ”Den
fortsatta omvårdnaden om hjälpskolans elever” (i
”Människa och miljö”, 2, 1947); S.
Elgenström-Borgström, ”Hjälpskolan 25 år” (i
”Hjälpskolan”, 1948). [HS d]É.Bng.
Hjälpspråk, se Världsspråk.
Hjälpsådd, lantbr., se Eftersådd och Hjälpkultur.
Hjälptelefon, ett system för att utnyttja
befintliga telefonapparater utefter landsvägarna till hjälp
för vägfarande vid olycksfall o.d. Enl.
överenskommelse mellan KAK och Motormännens
riksförbund, telegrafverket samt lämpligt belägna
telefonabonnenter ha de senare åtagit sig att, om de
bli anmodade därom, hjälpa till med att pr telefon
tillkalla läkare, ambulans, bärgningsbil, brandkår,
polis e.d. En blåvit skylt med ett T, omgivet av
en ring, anger, åt vilket håll närmaste
hjälp-station är att söka. Organisationen infördes 1938
med början i Skåne och har därefter genomförts
utefter stora landsvägen Malmö—Stockholm samt
på en del andra sträckor. C.T.S.
Hjälpverb, verb, som jämte huvudverbet bildar
sammansatta former el. omskrivningar av detta,
t.ex. bliva el. bli, varda, som bilda passivformer,
hava el. ha, som ha temporal karaktär, skola, som
uttrycker futurum el. har modala betydelser, vara
med presentisk el. perfektiv betydelse, böra, få,
kunna, må, som beteckna olika modifikationer av
verbets innebörd. Flera av dessa uppträda också i
annan användning, t.ex. bliva, förbliva, få, erhålla,
hava, äga, kunna, ha kännedom om, o.s.v.
Hjälpvärd, zool., se Mellanvärd.
Hjälsta, socken i Lagunda hd i Uppland,
Uppsala län, och församling i Hjälsta, Fittja, Holms
och Kulla pastorat i Lagunda och Hagunda
kon
— 551 —
— 552 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
