Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärnnerver, kranialnerver - Hjärnprolaps - Hjärnpunktion - Hjärnsinus - Hjärnsjukdomar - Hjärnskakning - Hjärnskål - Hjärnslag - Hjärnsvullnad - Hjärnsvulst - Hjärntrusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄRNPROLAPS
Hjärnnervernas utgång på hjärnbasen.
der synintryck från ögats näthinna till hjärnan. —
III. ögats rörelsenerv, n. oculomoto’rius,
innerverar 4 av ögonbulbens 6 muskler och ger
således impulser till de flesta av ögats rörelser. Särskilda
nervtrådar i densamma påverka pupillrörelserna och
ackommodationen. — IV. ögats vridnerv, n.
trochlea’ris, innerverar den övre sneda
ögonmuskeln-V. Trillingnerven, n. trigem’inus, som
omedelbart utanför hjärnan delar sig i 3 huvudgrenar,
är ansiktets känselnerv. I den undre grenen gå
även rörelsenerver till tuggmuskulaturen. De
an-siktssmärtor*, som gå under namn
trigeminusneu-ralgi, utgå från denna nerv. — VI. ögats u t å
t-förande rörelsenerv, n. abdu’cens, går
till ögonbulbens yttre, raka muskel (se Abducens).
— VII. Ansiktets rörelsenerv,
ansikts-nerven*, n. facialis, innerverar ansiktets mimiska
muskulatur. Om chorda tym’pani se d.o. — VIII.
Hörselnerven, n. acusticus, leder nervtrådar
från hörsel- och jämviktsorgan (se Acusticus). —
IX. T u n g-s valgnerven, n.
glosso-pharyng’-eus, är den viktigaste smaknerven och upptar
smakintryck från de större smakpapillerna på
tungryggen. Den är dessutom rörelsenerv för vissa
svalgmuskler. Slutl. förmedlar den viktiga kärlreflexer
(från sinus caro’ticus). — X. L u n g-m agnerven,
den ”vittströvande” nerven, n. vag’us, innerverar
först struphuvudets muskler och är således av
betydelse för talet, går sedan ned i bröstkorgen,
där den bl.a. avger grenar till hjärtmuskulatur
och lungor (se Andning, sp. 995) och förgrenar
sig slutl. i buken, där den innerverar så gott som
alla organ. — XI. B i n e r v e n, n. accesso’rius, är
rörelsenerv för några av halsens muskler. — XII.
Tungans rörelsenerv, n. hypoglostus,
strålar från tungans undersida in i
tungmuskulaturen. [T.Hn]A-U.
Hjärnprola’ps, se Hjärnbråck.
Hjärnpunktion, se Hjärntryck.
Hjärnsinus, de venösa blodrummen i hårda
hjärnhinnan*. En övre, längsgående h., sinus
sa-gitta’lis supePior, förlöper, där falx cePebri utgår
från den hårda hjärnhinnan, och upptager blod från
hjärnhemisfärerna, en rad h., sinus re’ctus, går till
lillhjärntältets tak och får blod från centrala
hjärn-partier. Dessa h. sammanflyta till tvärgående h.,
sinus transveBsi, i hjärntältets basalfästen, vilka
övergå i S-formade h., sinus sigmoide’i, som på båda
sidor förlöpa utmed klippbenet, för att så lämna
hjärnskålen och fortsätta som halsvener. I h.
kunna livet hotande blodproppar uppstå, framför allt i
de S-formade h. vid öroninflammationer. T.Hn.
Hjärnsjukdomar, se Hjärnabscess, Hjärnanemi,
Hjärnatrofi, Hjärnblödning, Hjärnbråck o.s.v.
Hjärnskakning, commo’tio cer’ebri, en rubbning
av hjärnans funktioner, som uppträder efter häftiga
stötar mot skallen. H:s förnämsta symtom är
medvetandets upphörande i samma ögonblick, som
slaget träffar huvudet. Utmärkande för h:s
med-vetslöshetstillstånd är vidare, att det efter en
kortare tid upphör utan att efterlämna några svårare
symtom i form av förlamningar el. annat.
Kvarstå sådana fenomen, sedan medvetandet återvänt,
föreligga en komplicerande söndertrasning av
hjärnsubstansen el. hjärnnerverna, blödningar,
skallbrott etc. I rena h.-fall, som gå till döden,
finner man inga som helst tecken på skador på
hjärnans celler el. vävnader. Bakom h:s symtom
ligga även retnings- och förlamningstillstånd i
hjärnans blodkärl. I lätta fall återvänder
medvetandet redan inom de första minuterna. Patienten
känner sig vimmelkantig, ser ”stjärnor”, klagar
över yrsel, öronsusning. Vid svårare fall av h. är
medvetslösheten synnerligen djup och varar i
timmar intill ett par dygn. Patienten ligger
fullständigt slapp och reaktionslös med långsam el. ibland
synnerligen hastig och liten puls, oregelbunden,
stönande och snarkande andning. Uppvaknandet
sker småningom. Varar medvetslösheten över ett
dygn, ökas riskerna, att patienten aldrig mera
vaknar upp igen. De flesta av dessa fall äro
komplicerade av svårare skador på hjärnan el. skallen.
Efter h. kvarstå ofta länge olikartade nervösa
symtom, ss. huvudvärk, oförmåga till tankearbete
el. koncentration samt en stark trötthetskänsla,
jämte minnesförlust i sht för olyckstillfället men
även för upplevelser längre el. kortare tillbaka i
patientens liv. Efter h. bör patienten under
tillräckligt lång tid få tillfälle att iakttaga vila och
ett skonsamt levnadssätt. S.Ir.
Hjärnskål, se Kranium.
Hjärnslag, med., se Slaganfall.
Hjärnsvullnad, förändring av hjärnvävnadernas
kolloidala tillstånd, som medför, att hjärnan
sväller. Hjärnvolymen är i överraskande grad
beroende på osmotiska förhållanden i blodet. Intages en
koncentrerad koksaltlösning el. införes den direkt
i blodet, resorberas vatten ur hjärnan, så att den
formligen skrumpnar. Då huvudvärk efter
alkoholexcess (”kopparslagare”) innebär en för stark
avsöndring av cerebrospinalvätska, är det
förklarligt, att man rent instinktivt vid detta tillstånd
brukar förtära starkt saltade rätter. Vid tillförsel
av stora mängder vatten upptar hjärnan detta i
stor utsräckning och sväller. H. kan uppträda i
samband med skilda sjukdomar, hjärnskakning,
hjärnsvulst, och leda till alarmerande symtom av
förhöjt hjärntryck*. S.Ir.
Hjärnsvulst, se Hjärntumör.
Hjämtrusten, eng. Brain Trust, president F. D.
Roosevelts benämning på de nationalekonomer
och finansmän utanför kabinettet, som voro hans
rådgivare vid ansträngningarna att genom stats-
— 575 —
— 576 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
