Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärntrusten - Hjärntryck, intrakraniellt tryck - Hjärntumör - Hjärnuppmjukning, encefalomalaci
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄRNUPPMJUKNING
ingripanden och sociala reformer häva
depressionen i USA 1933 ff. (jfr Nya given). Mest känd
var prof. Raymond Moley.
Hjärntryck, intrakraniellt tryck.
Hjärnskålens innehåll, hjärna, ryggmärg och
cerebrospinalvätska, står under ett visst tryck,
då blodet strömmar in i den slutna
hjärnka-vitetens blodkärl. H. regleras normalt
därigenom, att cerebrospinalvätskan avflyter dels i de
stora blodådersutvidgningarna, som ligga
omedelbart under skallens ben i hjässregionen, och dels
genom avflöde av cerebrospinalvätska längs
nervstammarna från hjärnan och ryggmärgen. Det
normala h. spelar roll för hjärnvätskans
cirkulation kring nervsystemet. H. mätes genom
införandet av tunna kanyler ant. i hjärnhinnornas rum
(hjärnpunktion) el. också genom
suboccipitalpunk-tion samt lumbalpunktion*. Förhöjt h. spelar
stor roll vid olika sjukdomar, ss. hjärntumör
och hjärnhinneinflammation. De trånga kanaler
och springor, varigenom cerebrospinalvätskan
cirkulerar från hjärnkamrarna ut i hjärnhinnornas
rum, tillstoppas lätt vid olika sjukdomar genom
pressning el. inflammatorisk sammanlödning.
Detta medför alltid stockning av cerebrospinalvätska
framför hindret med ty åtföljande förhöjt h., ett
tillstånd, som kallas hjärnvattusot*. Vid starkare
förhöjt h. lider blodtillförseln till hjärnan.
Dessutom åstadkommas svåra symtom, huvudvärk,
svindel, kräkningar, förlångsamning av de
psykiska förmögenheterna samt staspapill med
småningom inträffande blindhet. Särsk. med hänsyn till
sistn. risk måste förhöjt h. alltid behandlas.
Kroniska former fordra öppnande av skallen för
avlastning av trycket (palliativ trepanation). S.Ir.
Hjärntumör. I hjärnan utveckla sig ofta
svulster av olika slag, ant. från hjärnan själv el. dess
hinnor. I sht kunna från hjärnans stödjevävnad
el. den s.k. gliavävnaden svulster uppkomma.
Dessa s.k. g 1 i o m utgöra ung. hälften av alla h.
De äro också de mest elakartade, emedan de växa
kräftartat igenom hjärnans vävnader och kunna,
ofta på endast några mån., nå betydande storlek.
Andra gliom växa långsammare. De svulster, som
utveckla sig från hinnorna, de s.k. m e n i n g e
o-m e n, äro i allm. godartade. De växa långsamt
och tränga undan hjärnsubstansen utan att ofreda
den. De kunna i undantagsfall under årens lopp
nå en betydande storlek och bli intill gåsäggstora,
innan de ge alarmerande symtom. En h:s symtom
betingas av den pressning den utövar på innehållet
i skallens rum med dess oeftergivliga benväggar.
Detta resulterar i ett ökat hjärntryck, som
framkallar h:s allmänna symtom: huvudvärk,
kräkningar, svindel, synrubbningar, ögonmuskelförlamning,
psykiska symtom, som småningom utveckla sig till
slöhet och medvetslöshet. Genom den förstöring
av hjärnans vävnader, som svulsten framkallar på
det ställe, där den växer, uppstå s.k. lokalsymtom.
Hjärntryckets farligaste allmänsymtom är, att
cerebrospinalvätskan pressas ut i sht i ögats botten.
Den härigenom uppkomna svullnaden av
synnerven, den s.k. staspapillen, leder till atrofi el.
undergång av synnervtrådarna, vilket medför
blindhet. Vanligt retningssymtom är epilepsi*, ofta av
Jacksontyp. Alltefter tumörens läge i hjärnan
utveckla sig olikartade förlamningstillstånd. Tumö-
su »3- — 577 —
19 — Red. avsl. 8/s 49.
Hjärntumör (gliom), frilagd vid trepanation.
rer i lillhjärnan ge balansrubbningar och ataxi,
tumörer i hörselnerven (acusticus-tumörer)
svindelanfall och dövhet. Läget av en h. kan i regel
fastställas genom röntgenundersökning (se
Röntgendiagnostik) och ibland genom
elektroencefa-lografi. Om h. icke avlägsnas med operation, är
patienten dömd till en plågsam död.
Operationstekniken av h. har glädjande nog på senare år
haft en storartad utveckling. Den pessimistiska
inställning, man länge haft betr, möjligheten att
behandla h., är icke längre berättigad. Särsk. den
amerikanske hjärnkirurgen Cushing har förbättrat
operationsmetoderna. I en statistik över 2,000
av honom själv opererade h. visade han en
dödlighetsprocent efter operationen på mindre än
10%. H. äro sällan påverkbara med
röntgenbehandling. I de fall, där tumören icke kan
avlägsnas vid operation, avlägsnas ett stycke av
benbetäckningen över hjärnan (palliativ trepanation),
oftast i högra tinningtrakten, för att avlasta
hjärn-trycket och därmed rädda patientens syn. Viktigt
är för framgångsrik operation, att lidandet
upptäckes i tid. Då h. kan ge mycket växlande
sjukdomsbild, kan den vara svår att skilja från andra
hjärnsjukdomar. S.Ir.
Hjärnuppmjukning, emollitSo cer’ebri, e n c e
falo m a 1 a c i, form av slaganfall, som framkallas
genom tilltäppning av pulsåder i hjärnan, ant.
genom kramp i densamma el. förändringar i
kärlväggen (åderförkalkning) el. slutl. genom med
blodströmmen ditsläpat material (blodpropp),
em-boli’a cerebri. H. av dessa orsaker är den vanligaste
formen av slaganfall. Genom tilltäppningen av
blodkärlet kommer icke blod fram, vilket leder till
celldöd i det avstängda hjärnområdet. Så uppstår
en uppmjukningshärd, som, om den är stor,
omvandlas till hålrum el. cysta. Vanlig orsak är,
utom förkalkning i hjärnans pulsåder, förhöjt
blodtryck (se Hjärnblödning). En blodpropp kan
utveckla sig lokalt på stället för
förkalkningspro-cesser i hjärnans blodkärl, el. också kan den
slungas upp i hjärnan från t.ex. hjärtat. Den senare
formen för slaganfall är mycket vanlig hos unga
människor med hjärtsjukdom. H:s symtom äro
desamma som hjärnblödningens. De äro dock vid
mindre härdar icke så våldsamma. Ofta är vid
slaganfallets insättande medvetandet ostört. Den
sjuke märker endast en förlamning, som börjar
småningom i armen el. benet. Den kan utveckla sig
till fullständig halvsidig förlamning, hemiplegi. Det
— 578 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
