Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtgifter - Hjärtgrop - Hjärthinneinflammation - Hjärthypertrofi - Hjärtinfarkt - Hjärtinkompensatino, hjärtinsufficiens - Hjärtkammare - Hjärtkatetrisering - Hjärtklaffar - Hjärtklappning - Hjärtkollaps - Hjärtkramp - Hjärtlanda - Hjärtlidande - Hjärtljud, hjärttoner - Hjärtmur - Hjärtmusslor - Hjärtnerver - Hjärtröta - Hjärtsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄRTGROP_______________________________________
terna. Stark giftverkan på hjärtat utöva
alkaloi-derna carpain och akonitin, ävensom kaliumsalter
i obetydligt högre koncentration än blodets. —
Många gifter, h. i vidare mening, angripa hjärtat
jämsides med andra organ, t.ex. många
bakterie-toxiner, morfin, koffein, nikotin, kloroform,
alkohol, atropin, pilokarpin, kokain, adrenalin, veronal
o.a. sömnmedel, talrika metallsalter (koppar,
kvicksilver m.fl.), fosfor och många andra. J .G.A.
Hjärtgrop, se Maggrop.
Hjärthinneinflammation, se Hjärtsjukdomar, sp.
590.
Hjärthypertrofi’, se Hjärtsjukdomar, sp. 588.
Hjärtinfarkt, se Hjärtsjukdomar, sp. 590.
Hjärtinkompensation, hjärtinsufficiens,
se Hjärtsjukdomar, sp. 588.
Hjärtkammare, se Hjärta.
Hjärtkatetrise’ring, med., införande av en
ka-teter i hjärtat. Katetern införes vanl. genom en
ven i armbågen till övre hålvenen och vidare
till höger hjärtförmak och höger hjärtkammare,
ev. även till lungartären. H. möjliggör bl.a.
tryckmätningar i och undersökning av blodprov från
olika delar av hjärtat och har blivit en viktig
metod, särsk. för undersökning av medfödda
hjärtfel.
Hjärtklaffar, se Hjärta, sp. 582.
Hjärtklappning, se Hjärtsjukdomar, sp. 592.
Hjärtkollaps, se Hjärtsjukdomar, sp. 589.
Hjärtkramp, se Hjärtsjukdomar, sp. 590.
Hjärtlanda, socken i Västra hd i Småland,
Jönköpings län, och församling i Hultsjö,
Skep-perstads och Hjärtlanda pastorat i Västra hds
kontrakt av Växjö stift, närmast s. om Sävsjö;
24,53 km2, därav 22,98 land; 177 inv. (1949; 8 inv.
pr km2). Vidsträckta mossmarker finnas i s.v.,
där H. når fram till S. stambanan; f.ö. ganska
kuperade skogstrakter (intill c:a 275 m ö.h.).
Åkern utgör 15% av landarealen, skogsmarken
56%. Avfolkningen är mycket kännbar: 1870
bodde här 432 personer. Egendom Älgabäck.
Den tornlösa absidkyrkan av sten är från
1100-talets mitt och har plant innertak av trä;
klockstapel. — Namnet skrevs 1287 de hiartlandum
(dat. plur.). Förra leden är en form av hjort
(jfr Hjärtum), senare leden är plur. av land,
vilket dels har antagits betyda land, område i
allm., dels, särsk. i v. Sverige, visats betyda land
vid vatten, strandmark. I H. finnas flera smärre
sjöar och dessutom sankmarker, som tidigare
trol. också varit sjöar. P.;Er.
Hjärtlidande, se Hjärtsjukdomar.
Hjärtljud, hjärttoner, se Hjärta, sp. 584.
Hjärtmur, bjälklagsbärande innermur i en
byggnad, parallell med dennas långsida. Så länge
byggnader i flera våningar uppfördes uteslutande
av sten och trä, var h. så gott som nödvändig,
om byggnadens bredd överskred 6 ä 8 m; i
moderna byggnader, där åtm. vissa bjälkar utföras
i armerad betong el. av järn, upplöses den ofta,
jämte övriga bjälklagsbärande innermurar, i
pe-lar- och balkkonstruktioner, varigenom stora
utrymmen, omfattande byggnadens hela bredd,
kunna åstadkommas. [G.W.WJA.Lg.
Hjärtmusslor, Cardi’idae, fam. av ordn. musslor.
H. ha mer el. mindre hjärtlika, likstora skal, vanl.
försedda med strålformigt utgående ribbor från
den inrullade skalbucklan. Låset har på varje sida
2 huvudtänder samt en främre och en bakre
sido-tand. Sifonerna äro korta; den långa cylindriska,
oftast knäformigt böjda foten användes som
hopporgan. Hit hör släktet Car’dium, omfattande talrika
fossila och levande arter, fördelade på många
undersläkten (jfr Cardiumbanken och Cardiumlera).
Flera arter finnas vid svenska västkusten, ss. den
taggiga C. echina’tum och C. edu’le. Den senare går
ända upp i Bottniska viken. Bägge arterna äro
ätliga. O.Cn.
Hjärtnerver, se Hjärta, sp. 584.
Hjärtröta, se Betsjukdomar.
Hjärtsjukdomar, indelas i sjukdomar i hjärtats
muskler (myocaPdium’), i dess klaffar samt
i hj ärtsäcken. Därtill komma som en
särskild grupp de medfödda hjärtfelen, av
vilka de viktigaste äro de, som bestå i en
bristfällig utveckling av skiljeväggarna mellan
hjärt-rummen, och de, som te sig som missbildningar
av olika slag i de från hjärtat gående stora
kärlen. Varje långvarigare ansträngning av
hjärtat leder till förökning av hjärtmuskelns mängd,
s.k. hjärthypertrofi. Atleter och
sportsmän få på gr. av kroppsansträngningen tyngre
hjärtan än andra (sporthjärta). Ett hypertrofiskt
hjärta presterar i början mera arbete för att
fylla ökade funktionella anspråk. Denna form av
arbetshjärthypertrofi måste betraktas som en
normal och nyttig anpassning. Ofta uppträder den
på gr. av cirkulationssvårigheter. En mycket
vanlig form härav är det ökade motstånd inom
pulsådersystemet, som kallas för högt blodtryck* (a
r-t e r i e 11 hypertoni). En annan består i
förändringar i hjärtats inre, särsk. i klaffarna,
hjärtfelen, som på det ena el. andra sättet förorsaka
hinder för blodströmmens passage genom hjärtat.
I det längsta anpassar sig hjärtat efter varje
cir-kulationshinder. Detta tillstånd kallas
kompensation. Om det hypertrofiska hjärtat länge kan
övervinna ett hinder, följer dock, om detta är
permanent el. tilltager, med naturnödvändighet ett
uttröttnings- och överansträngningstillstånd med
degeneration i hjärtmuskeln. Då kan hjärtat icke
längre sammandraga sig ordentligt. Följden blir
hjärtutvidgning (hjärtdilatation). Denna
uppträder såväl vid primära muskellidanden som
ock vid hjärtfelen. Hjärtats storlek bestämmes
dels med den yttre undersökningen, dels och
framför allt med röntgenfotografering. När hjärtats
reservkraft är uttömd, behärskar detta icke längre
blodströmmen, utan denna dämmes upp framför
hjärtat i de stora blodådrorna
(hjärtinsufficiens, hjärtinkompensation). Denna
uppdämning sprider sig ut mot kroppens
periferi med förlångsammad strömning och
stock-ning av blodmassan, särsk. i kroppens stora
blodreservoarer i levern, mjälten och huden,
vilket framkallar lever- och mjältsvullnad och
ger åt huden en mörk, blå färg (cyanos).
Vid hjärtinkompensation plågas patienten av
smärtor el. tryck över hjärtat, andnöd och
hjärtklappning, särsk. i samband med ansträngning (gång i
trappor etc.), efter sinnesrörelser el. efter måltider,
och över huvud ökade trötthetssymtom samt dålig
sömn. Alla dessa besvär kunna emellertid även
framkallas av rent nervösa orsaker, vilket mången
— 587 —
- 588 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
