Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hobbes, Thomas - Hobbs, William Herbert - Hobby - Hoberget - Hobergsgubben, Hoburgsgubben - Hobhouse, John Cam - Hobhouse, Leonard - Hoboe - Hoboken (Belgien) - Hoboken (New Jersey) - Hoborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOBORG
of nature” (1928); Z. Lubienski, ”Die Grundlagen
des ethisch-politischen Systems von H.” (1932); A.
Nyman, ”H:s uppfattning av kunskapen” (i hans
”Från Platon till Einstein”, 1933). F.Bdt.
Hobbs [håbz], William Herbert,
amerikansk geolog (f. 1864), 1899—T9°6 prof, i
mineralogi och petrografi i Madison, 1906—34 i Ann
Arbor; 1886—1906 var H. även anställd vid USA:s
geologiska undersökning. — H. behandlar
huvudsaki. den allmänna och dynamiska geologien, ofta
frågor, som stå i samband med klimatologien och
meteorologien, vilket fört honom till
undersökningar på Grönland, dit han ledde expeditioner
1926—30. Bland hans
på stor
kombinationsförmåga och originell
problemställning rika
arbeten märkas ”Earth
features and their
mea-ning” (1912), ”Earth
evolution and its
fa-cial expression” (1921),
”The glacial
anticyclo-nes” (1926) och
”Ex-ploring about the
North pole of the
winds” (1930). Mera
geografisk karaktär ha
”Cruises along by-ways
of the Pacific” (1923), ”Explorers of the
Antarc-tic” (1941) och ”Fortress islands of the Pacific”
(1945). [K.A.G.]G.R.
Hobby [håbb’i] (eng., plur. hobbies, av meng.
hobin, liten ridhäst, eg. kortform till Robin, Robert;
käpphäst, även bildligt), ”käpphäst”;
älsklingssysselsättning, särsk. sådan på lediga stunder; vurm.
Hoberget, se Hoburgen.
Hobergsgubben, Hoburgsgubben, enl.
sägnen en jätte i Hoburgen* på Gotland. En fattig
bonde bjöd H. till fadder men ängslades för H:s
matlust. En slug dräng avstyrde besöket genom
att berätta, att också Jungfru Maria och Sankte
Per och som musikant ”trumslagarn” (åskan)
bjudits. Då vågade H. ej komma men fyllde som
faddergåva en säck med silver: ”Ingalunda vill
jag vara den sämste”, sade H. — Sägnen, som
träffas i hela Norden, har spritts som folkbok.
Hobhouse [håb’haus], John C a m, litteratör
och politiker, se Broughton.
Hobhouse [håb’häus], Leonard Trelawny,
engelsk filosof, sociolog och socialpolitiker (1864
—1929), studerade i Oxford och var univ.-lärare
i filosofi 1890—97, deltog redan som student i
arbetarrörelsen och skrev 1893 ”The labour
move-ment” (med företal av R. B. Haldane), pläderande
för en intim förbindelse mellan kooperation och
fackföreningsväsen. 1897—1902 var H. ständig
medarbetare i ”Manchester Guardian”, bekämpade
där före och under boerkriget J. Chamberlains
imperialism. Där angav H. även riktlinjerna för
den ”nyliberalism”, som önskade en aktiv
socialpolitik (H:s programskrift ”Democracy and
reac-tion”, 1909; i sv. övers, finns ”Liberalismen”, 1913).
1902 flyttade H. till London, bildade Sociological
Society 1903, var 1907—10 red. för ”Sociological
Review” och en kort tid politisk red. i ”The
Tri-bune”. H. kallades 1907 till den nyinrättade Martin
White-professuren i sociologi vid Londons univ.
Fr.o.m. 1911 var H. ordf, i styrelsen för
”Manchester Guardian”. Under x:a världskriget
arbetade han för samförståndsfred. Hans artiklar
citerades över hela världen som uttryck för den
besinningsfulla engelska opinionen. Efter kriget
var H. ordf, i flera avtalskommissioner och åtnjöt
anseende som den skickligaste och mest
opartiske av alla engelska förlikningsmän. Jämte
Balfour o.a. grundade H. 1925 British Institute
of Philosophical Studies med syfte att främja de
filosofiska intressena hos det praktiska livets män;
det utger kvartalstidskr. ”Journal of Philosophical
Studies”, fr.o.m. april
1931 kallad
”Philoso-phy”. — H. företräder
en av Spencer, Comte,
Mill och
nyhegelia-nerna påverkad men
mot dem alla på
viktiga punkter kritisk
ut-vecklingsfilosofi. Genom sin opposition
mot Green och
Brad-ley i ”The theory of
knowledge” (1896, 3
ed. 1921) banade H.
väg för neorealismen,
vars extrema former
han dock ogillade. Utvecklingen består enl. H.
däri, att det andliga element, den tendens till
sammanhang och harmoni, som kan spåras i all
verklighet, även den fysiska, blir herre över sina
villkor och på det högsta hittills uppnådda stadiet
självmedvetet och avsiktligt bestämmer rörelsens
riktning. I ”Mind in evolution” (1901, 3 ed. 1926)
söker H. genom jämförande djurpsykologiska
iakttagelser fastställa utvecklingsstadierna fram till
människan, och i ”Morals in evolution” (2 bd,
1906, 3 ed. 1915) fullföljes undersökningen av
människans intellektuella, sociala och moraliska
utveckling. Grundbegreppen i H:s teori belysas
ingående i ”Development and purpose” (1913, 2
rev. ed. 1927). Slutl. har H. i ”The metaphysical
theory of the State” (1918, ny ed. 1926; med skarp
polemik mot Bosanquet), ”The rational good”
(1921), ”The elements of social justice” (s.å.)
och ”Social development, its nature and
condi-tions” (1924), tillsammans kallade ”The principles
of sociology”, framställt sin etik, socialfilosofi och
sociologi. Självbiogr. i ”Contemporary British
philosophy”, 1 (1924). — Litt.: Biogr. av J. A.
Hobson & M. Ginsberg (1931; med bibliogr. och
ett urval av H:s tidn.-art.); ”H. memorial lectures,
1930—1940” (1948). E.An.
Hob’oe, mus., se Oboe.
Hoboken [hå’båkan], stad i Belgien vid Schelde
strax s.v. om Antwerpen; 31,725 inv. (1947). H.
är ett betydande industriellt centrum och har bl.a.
skeppsvarv och maskinindustri.
Hoboken [håu’baukon], industri- och hamnstad i
New Jersey, USA, på v. sidan av Hudson River,
förstad till New York, förbunden med Manhattan
genom färjor och tunnlar; 50,115 inv. (1940; 68,166
1920). H. har sammanväxt med Jersey City 1 s
och Weehawken i n. Jfr New York.
Hoborg, se Hoburgen.
— 601 —
— 602 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
