Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hobro - Hobson, John Atkinson - Hobson, Laura - Hoburgen, Hoborg, Hoburg, Hoberget - Hoburgsmarmor - Hoby (socknar) - Hoby (Danmark) - Hoc anno - Hoccleve, Thomas - Hoc est - Hoch - Hochberg, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOBRO
Hoburgsgubben. Se även bild 3 å pl. vid Gotland.
Hobro’, stad i Randers Amt, ö. Jylland; 24 km
n.v. om staden Randers och längst inne i Mariager
Fjord; 7,699 inv. (1945). H. ligger på en
landtunga, som skjuter ut åt n. och avskiljer en mindre
del av fjorden, den s.k. Vestrefjord. Hamnen,
anlagd 1834, har nu ett djup av 5,7 m. Maskin- och
spritfabriker, bryggeri, gjuteri, slakteri m.m. H:s
äldsta kända stadsprivilegier äro från 15Ö0, men
staden är betydligt äldre, åtm. från början av
1400-talet.
Hobson [håbsn], John Atkinson, engelsk
nationalekonom (1858—1940), föreläsare vid
Oxford Univ. 1887—97. H. utgav ett mycket stort
antal arbeten, bland vilka må nämnas ”The
evolution of modern capitalism” (1894, 4 ed. 1928),
”Economics of distribution” (1900), ”A modern
outlook” (1910), ”Wealth and life” (1929),
”Po-verty in plenty” (1931; sv. övers, ”överproduktion
och underkonsumtion”, 1932), ”Democracy and a
changing civilization” (1934) och ”Property and
improperty” (1937). Han sysslade framför allt
med fördelningens problem och söker uppvisa,
hur den ojämna inkomstfördelningen ger upphov
till en kapitalbildning, som vida överträffar vad
näringslivet behöver, så länge massornas köpkraft
icke medger en väsentligt höjd konsumtion. H:s
teorier ha mötts med stark kritik, även om
åtskilliga forskare numera äro inne på likartade
tankegångar. Jfr Konjunktur. [T.Er]C.Wr.
Hobson [håbsn], Laura Zametkin,
amerikansk författarinna. H., som debuterade 1941
med ”A dog of his own”, har blivit beaktad
för ett par samtidsromaner, ”The trespassers”
(1943; sv. övers. ”Icke önskvärd”, 1944), där
H. behandlar flyktingproblemet i en handling,
som är förlagd till Österrike och USA efter
det förra landets förening med Tyskland
under Hitler, och ”Gentleman’s agreement” (1947;
sv. övers. ”Tyst överenskommelse”, 1948), en
studie i amerikansk antisemitism; den senare
romanen har filmats. I sina samtidsskildringar
flätar H. på ett fyndigt sätt in komplicerade
kärleksupplevelser. E.
Hoburgen, Hoborg, Hoburg, Hoberget,
”den höga borgen”, en komplex av klintar el.
”bur-gar” på Gotlands sydligaste udde. H., som har en
längd av c:a 750 m och en bredd av i allm. c:a
150 m, består av 4 burgar, av vilka den sydligaste
el. egentliga H. kallas Storburg. De 3 andra
sammanhänga i ö. men äro skilda åt i v. Storburg
når 35,2 m ö.h. H. är uppbyggd av sandsten
(underst), oolit, revkalk och krinoidkalk. Den sistn.
har brutits som ”hoburgsmarmor” (bl.a. till
Riksdagshuset i Stockholm). Ancylussjön och
Litorina-havet ha på v.-sidan utbildat bl.a. en berömd rauk,
Hoburgsgubben (jfr Hobergsgubben), samt
åtskilliga grottor. Vid H. är belägen H o b o r g s
f y r p 1 a t s med mistsignalstation, vidare en
Svenska sällskapet för räddning av skeppsbrutna tillhörig
livbåts- och raketapparatstation. Utanför Hoborgs
rev är förlagd en lys- och ljudboj. J.C.;E.Hg.
Hoburgsmarmor, se Gotlandsmarmor.
Hoby, socknar, se Bräkne-Hoby, Västra Hoby
och östra Hoby.
Hoby, by i Gloslunde sn, Lolland,
Danmark. I H. påträffades 1920 en rikt utrustad
grav från 1 :a årh. e.Kr. Gravgodset består dels
av importerade romerska silver- och bronskärl,
dels av inhemska föremål. Främst märkas två
reliefprydda silverbägare, den ena visande scener
ur ”Hiaden” (Priamos’ besök hos Akilles), den
andra två episoder ur sägnen om Filoktetes.
Båda bägarna äro signerade av en grekisk
konstnär men säkerligen tillverkade i Italien vid tiden
omkr. Kr.f. På båda bägarna finnes inristat
ägarnamnet Silius, vilket namn satts i samband
med C. Silius, som åren 14—21 var legat i
Germania superior. Ung. samtida med
silverbägarna äro bronskärlen: ett fat, en kanna, en
vinskopa, en situla och en bricka, samtliga
tillverkade i Capua. Bland gravens inhemska
föremål märkas sju fibulor, två guldringar, tre
lerkärl, beslag till ett dryckeshorn samt handtaget
till en liten silverbägare av romerskt ursprung.
Hobyfyndet är ett av de rikaste gravfynd, som
någonsin påträffats i Norden, och samtidigt
Nordeuropas förnämsta fynd av romerska
importföremål. — Litt.: K. Friis Johansen, ”Hoby-Fundet”
(i ”Nordiske Fortidsminder”, 2, 1923). M.Pn.
Hoc anno (lat.), förk. h.a., (i) detta år.
Hoccleve [håk’liv], Thomas, förf., se Occleve.
Hoc est (lat., det är), förk. h.e., det vill säga.
Hoch [hå/] (ty., eg. högt), leve! hurra!
Hochberg [hå’zbärk], tysk medeltida ätt, en
sidolinje av huset Zähringen. Namnet
återupptogs, när Luise Geyer v. Geyersberg (1768—1820),
morganatisk gemål till Karl Fredrik av Baden,
1796 blev riksgrevinna av H. Hennes äldste son,
— 603 —
— 604 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
