Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holck, ätt - Holck, Henrik - Holckenhavn - Holcocneme - Holcus - Holden, Andreas - Holden, Edward - Holdingbolag - Holdsworth, Sir William - Hold-up - Hole - Holgabrud - Holger Danske - Holger Karlsson - Holgert Målare - Holiday - Holinshed, Raphael - Holism - Holitscher, Arthur - Holjeån - Holk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLCK
Holck, gammal sönderjydsk adelsätt, känd
sedan 1300-talet, fortlevde med en grevlig linje
H o 1 c k-W interfeldt, en grevlig linje H. och
en friherrlig linje Holck til Holckenhavn.
En medl. av ätten, Sten H. (d. 1704; dråpligt
skildrad av J. C. Barfod i ”Märkvärdigheter
rörande skånska adeln”, 1925), introducerades på
svenska riddarhuset 1664; hans gren utdog trol. 1717.
Henrik H., 1633 tysk riksgreve, dansk
krigare (1599—1633), deltog 1622—23 i hertig
Kristians av Braunschweig fälttåg, därpå i
dansk-ne-dersaxiska kriget och sändes 1628 med danska
hjälptrupper till Stralsund, i vars försvar han tog
en verksam del. 1630 gick H. som överste i
kejsarens tjänst och trädde i nära personligt
förhållande till Wallenstein. Sedan denne åter
övertagit befälet, avancerade H. 1632, förde vid Lützen
de kejserligas ena flygel, blev i dec. fältmarskalk
och besatte 1633 större delen av Sachsen men
bortrycktes strax därpå av pesten. P.S.
Holckenhavn [-hau’n], gård och slott i Danmark,
beläget på Fyn s. om Nyborg. Slottet, ett av de
ståtligaste i landet, är med sina fyra längor och
torn rätt väl bevarat; det visar
renässansarkitektur från 1500-talets slut och 1600-talets början.
Från 1672 har H. varit baroni inom ätten Holck
(nu upphävt).
Holcocne’me, insektsläkte, se Poppelbladstekel.
Holcus, bot., se Mjuktåtelsläktet.
Holden, Andreas Hansen, norsk-svensk
industrimän (f. 28/10 1871), examinerades från
Chalmers tekniska inst. 1894. Efter studieresor i
Europa och USA var H. 1895—97 ingenjör vid
Skottfors pappersbruk, vid Långeds pappersbruk
till 1908 och vid Skellefteå trämassefabrik till
1916. Sistn. år blev H. delägare i och disponent
för Gemla fabrikers ab., Diö, som under hans
energiska ledning utvecklats till en ledande
ställning inom möbelbranschen.
Holden [håuldan], Edward Singleton,
amerikansk astronom (1864—1914), nedlade stora
förtjänster vid grundandet av Lickobservatoriet
i Kalifornien, vars dir. han var 1886—98. Bland
H:s skrifter märkas bl.a. en biogr. över W.
Her-schel (1881).
Holdingbolag [håu’ldiij-] (eng. holding company),
benämning på sådana förvaltningsbolag, som ha
till uppgift att lägga flera företag under
gemensam förvaltning men med bibehållande av deras
självständighet utåt. Se även Financial trusts.
Holdsworth [häu’ldzQat>], Sir William Searle,
engelsk rättslärd (1871—1944), jur. dr 1904, prof,
i statsrätt vid Londons univ. 1903—08, föreläsare
i engelsk rätt i Oxford 1910—22, prof, i engelsk
rätt där från 1922, Kings counsel 1920, adlad
1929, jur. heders-dr bl.a. i Uppsala 1932.
Förenande djup lärdom och historisk skolning med
praktisk juridisk utbildning var H. den engelsktalande
världens på sin tid främste rättshistoriker och
utgav det grundläggande arbetet ”A history of
Eng-lish law” (3 bd, 1903—09, 3 ed., 12 bd, 1922—38)
samt vidare ”Law of succession, testamentary and
intestate” (1899) och ”Sources and literature of
English law” (1925). K.
Hold-up [hau’ld upp’] (amer.-eng.), överfall, rån.
Hole, samhälle i Malungs* sn i Dalarne.
Holgabrud, se Torgerd Holgabrud.
— 651 —
Holger Danske (fra. Ogier le Danois), hjälte i
flera franska chansons de geste och danska sägner
(jfr Bergtagen). Det synes vara ett faktum, att en
nordisk hjälte med detta namn levat i Frankrike
på Karl den stores tid, men man vet ingenting
närmare om honom. Sagan om H. blev först
bekant i Norden genom ”Karlamagnus’ saga” (se
Karolingiska sagor); ur den har en norsk
visdiktare hämtat ämnet för visan om H. och Burman,
vilken hastigt blev populär över hela Norden och
t.ex. gav ämne till en valvmålning i Floda kyrka
i Södermanland liksom även till målade
halländska bonader och broderade skånska ”agedynor”.
En på 1400-talet tillkommen prosaroman om H.
bearbetades av Christiern Pedersen i början av
1500-talet; den utkom under titeln ”Olger Danskes
Krönike” (1534) och blev en i Danmark mycket
omtyckt folkbok. Dansk folksägen låter H. sova
i ett valv under Kronborgs slott för att en
gång i högsta nöd rädda Danmark från
undergång. vSw.
Holger Karlsson, riddare, se Gera 1).
Holgert Målare, se Hansson, Holger(t).
Holiday [hålUidéi] (eng., eg. helgdag), fridag.
Jfr Bank holiday.
Holinshed [hålTinJed] (Hollingshed), R a p h
a-e 1, engelsk krönikeförfattare (d. o. 1580), utgav
”Chronicles of England, Scotland, and Ireland”
(2 bd, 1578; kritisk ed. 6 bd, 1807—08). Arbetet
utgjorde en källa för de elisabetanska
dramatikerna; Shakespeare har därifrån hämtat materialet
till de flesta av sina historiska skådespel, liksom
ämnet till ”Macbeth”, ”King Lear” och (delvis)
”Cymbeline”. — Litt.: W. G. Boswell-Stone,
”Shak-spere’s H.” (1896).
Holism’ (av grek. hol’os, hel), inom biologi,
psykologi och sociologi en metod, som använder
helheten som förklaringsprincip, och i etiken åsikten,
att sociala helheter, t.ex. familj, stat och särsk.
mänskligheten, äro självändamål. H. är ofta
synonymt med universalism och t o t a 1 i s m.
Jfr Gestaltpsykologi.
Holitscher [hå’-], Arthur, tysk-ungersk
författare (f. 1869). H. framträdde 1893 med
novell-saml. ”Leidende Menschen” och har sedan,
påverkad av fransk symbolism och under fortgående
radikalisering i livsåskådningen, utg. ett stort
antal resestudier, romaner och novellsaml. samt
omsider med romanen ”Es geschah in Moskau”
(1929) oförbehållsamt bekänt sig till sovjet-idealet.
Sin egen utveckling har H. beskrivit i
”Lebens-geschichte eines Rebellen” (2 bd, 1924—28).
Efter Hitlers makttillträde 1933 bosatte sig H.
i Paris. Lff.
Holjeån, se Ivösjön.
Holk. 1) För hålbyggande fåglar, ss. knipa,
skrak, stare, mesar m.fl., avsett konstgjort bo. H.
kan hopspikas av bräder som en låda med för
den avsedda fågelarten passande dimensioner men
göres bäst av en ihålig el. urborrad naturlig
trädstam med tak samt ett efter fågelns storlek
avpassat ingångshål på sidan. Sittpinne utanför bör
ej finnas. Även h. av plåt el. pressad massa
förekomma och ha visat sig användbara. H. uppsättas
på träden på ung. 3—4 m höjd med ingångshålet
åt ö. el. s. och så, att de luta något framåt. F.A.Bn.
2) Bot., se Blomställning, sp. 242.
— 652 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
