Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holstein, 7. Louis - Holstein, 8. Ludvig - Holstein, 9. Bent (till Holsteinborg) - Holsteinare - Holsteinborg - Holsteinervagn, holsteinare - Holstein-Gottorp - Holsteinska partiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLSTEINARE
gi och hans
oförmåga att göra en
bestående insats i
riksdagsarbetet
bidrogo till att förringa
det betydande
politiska inflytande, som
han en tid vunnit.
1901 och 1908 vägrade
han inträda i
ministären och framträdde
först 1909 åter på den
politiska arenan, då
striden mellan J. C.
Christensens och Neer-
gaards Venstre-grupper var som hetast. Han lyckades
med Höjres hjälp genomföra försvarslagarna av
1909. Kort tid därefter undandrog J. C.
Christen-sen H. sitt stöd. H. kom efter en konflikt med
Höj-re i minoritet i Folketinget och föll efter ett
radikalt misstroendevotum. Härmed gjorde
parlamentarismen i hela sin utsträckning sitt intåg i dansk
politik. A.O.
8) Ludvig Detlef H., brorson till H.5),
greve, författare (1864—1943). H. blev cand.
phil. 1884 och var från 1918 till sin död litterär
konsulent i Gyldendals Forlag, Köpenhamn. H.,
som hade lärt av äldre dansk lyrik, Chr. Winther
och H. Drachmann, framstod med sin debutsaml.
”Digte” (1895) som en av de främsta bland de
nya danska diktarna under 1890-talet. I sin
tekniskt säkra diktning tolkade han med ungdomlig
sensibilitet sina tankar, känslor och drömmar.
Han befäste sin ställning med kärleksdramat
”Tove” (1898). Efter en lång paus framträdde
H. under i:a världskriget med en ny diktsaml.
och en delvis ny teknik och nya motiv; Joh. V.
Jensen hade i viss mån påverkat honom. Det
var det själländska landskapet, äppelblomstiden,
de sköna unga kvinnorna, den friska, försynta
erotiken han i konkreta och graciösa verser
besjöng i ”Löv” (1915), ”Mos og Muld” (1917),
och ”Æbletid” (1920); ”Hymner og Viser” (1922)
är ett urval ur de två sistn. saml. 1929 utgav
H. ”Naturlyrik i Udvalg”. I den
livsåskådnings-debatt, som uppstod i Danmark efter i:a
världskriget, deltog H. med dikter och essäer, där han
vände sig mot en transcendent tro och tolkade
sin panteistiska, vid jorden knutna livskänsla
(”Den grönne Mark”, 1925, ”Jehi”, 1929). H.,
som 1929 utgav en antologi nyare dansk poesi
under titeln ”Dansk Natur i Digt og Sang”,
publicerade 1942 diktsaml. ”Spredte Blade”;
postumt utkom 1943 ”Et Minde”, som innehåller
dikter och essäer. H. räknas som en av de
yppersta lyrikerna i modern dansk diktning. —
Litt.: E. Frandsen, ”L. H.” (1931). E.
9) Bent H., sonson till H.5), greve till
Holsteinborg, politiker (1881—1945), diplomat
1907—14, overretssagförer 1914, medl. av
Folketinget 1920—35. H:s hypernationella och
tyskfientliga inställning tog sig uttryck i våldsamma
angrepp på ministären Zahle. 1919 arbetade han
för att få 3:e zonen av Slesvig ansluten till
Danmark. Efter att i Folketinget som konservativ
och från 1922 som partilös våldsamt ha angripit
Venstre, inträdde H. 1932 i LS och anslöt sig till
Venstre. 1934 lämnade han detta parti för att
ansluta sig till Valdemar Thomsens oavhängiga
bondeparti. Icke heller där kunde H. finna sig
till rätta, och vid valen 1935 blev han ej återvald.
Under 2:a världskriget uppträdde han som varm
försvarare av den tyska ockupationsmakten. H.
var starkt egocentrisk och obalanserad. Trots
utmärkta politiska anlag kunde han därför icke
göra sig gällande i dansk politik. A.O.
Holsteinare. 1) Se Holsteinervagn. — 2) Gängse
benämning på medl. av Holsteinska partiet.
Holsteinborg [-bår], gods på Själland, på
kusten 11 km ö.s.ö. om Skælskör. Huvudbyggnaden
av sten i två våningar med torn och trappgavlar
är uppförd i skilda etapper under 1600-talets
förra hälft; i v. flygeln finns kyrka. H. tillhörde
från 1357 Roskilde biskopsstol, kom vid
reformationen till kronan och blev 1708 huvudgård
i grevskapet Holsteinborg, vilket upphävdes 1919.
Holsteinervagn, holsteinare, fyrhjulig
åkvagn med långsträckt, låg vagnskorg med flera
säten och väggar i korgflätning. Sätena äro
upphängda i korgens sidstänger. H. är i folkligt
bruk i Schleswig-Holstein och Friesland men har
särsk. i Danmark och Sydsverige också använts
som jaktvagn på herrgårdarna. Det stora antalet
sittplatser gjorde den lämpad som utflyktsvagn,
och som sådan har den förekommit även i städerna.
Holstein-Gottorp [hål’Jtäin-gåtf-], gren av ätten
Oldenburg*.
Holsteinska partiet. Alltsedan Karl XII:s äldsta
syster Hedvig Sofia 1698 förmälts med hertig
Fredrik IV av Holstein-Gottorp, hade svenskar
funnit anställning i holsteinsk tjänst och fått sina
intressen knutna till de holsteinska. Sedan
hertigen stupat 1702 och hertiginnan avlidit 1708,
koncentrerades dessa intressen kring den 1700 födde
hertig Karl Fredrik och hans utsikter till svenska
kronan efter Karl XII:s död, då valet måste stå
mellan honom och kungens yngre syster Ulrika
Eleonora, 1715 g.m. arvprins Fredrik av Hessen.
Det hat, som holsteinaren Görtz och hans
förtroendemän ådrogo sig under Karls senare år, liksom
ock det resoluta uppträdandet av arvprins Fredrik
efter Karl XII:s död 1718 tryggade kronan åt
Ulrika Eleonora, och på våren 1719 lämnade hertig
Karl Fredrik Sverige, där han efter föräldrarnas
död erhållit sin uppfostran. Omständigheterna
gjorde emellertid, att han trots sin personliga
obetydlighet snart blev en faktor att räkna med;
såväl Österrike som framför allt tsar Peter i Ryssland
intresserade sig för honom, och i Sverige
föranledde missnöjet med kung Fredrik och harmen
över de dryga fredsvillkoren en stark strömning i
tänkesättet till förmån för hertigen. Vid riksdagen
1723 hade hans anhängare, h., under ledning av
riksråden Wellingk, Tessin och Dücker samt
statssekreterarna Cederhielm och Höpken full vind i
seglen. Den länge omstridda titeln ”kungl. höghet”
tilldelades hertigen, som även fick ett slags löfte
att bli ihågkommen vid blivande konungaval, och
efter riksdagen slöts ett ömsesidigt
försvarsförbund mellan Sverige och Ryssland, i vilket
hertigens intressen voro väl tillgodosedda. I nov. 1724
kungjordes förlovningen mellan honom och
tsarens dotter, vilket ytterligare stegrade h:s
förhoppningar. Men dessa intima ryska förbindelser
— 711 —
— 712 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
