Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holsteinska partiet - Holsteinsk boskap - Holsten - Holstensborg - Holsti, 1. Rudolf - Holsti, 2 Pehr Olof - Holsöe, 1. Carl - Holsöe, 2. Poul - Holt el. hult - Holt, klackholt - Holt, Edwin - Holt, Jens - Holt, Kåre - Holte, Nyholte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLTE
väckte på många håll farhågor, möjligheten att i
tsarens måg få en rysk ståthållare till svensk
konung samlade h:s motståndare inom landet och
föranledde utländska makter, främst England, att
söka motarbeta tsarens planer. Med tsar Peters
död i jan. 1725 blev krisen akut. H. genomdrev,
att Cederhielm sändes till Petersburg för att
utnyttja situationen, men under hans frånvaro tog
Arvid Horn, som hittills hållit en försiktig
medelväg, avgjort parti mot Ryssland. Försiktigt men
målmedvetet vann han terräng för en anslutning
till England och Frankrike i st.f. Ryssland.
Cederhielm hemkallades och återskänkte visserligen
för en tid h. sammanhållning och kraft, men
riksdagen 1726/27 gav sin fulla anslutning till Horns
politik och sanktionerade Sveriges anslutning till
hannoverska alliansen*, Wellingk blev avsatt,
Cederhielm tvangs taga avsked, och i rådet insattes
pålitliga anhängare till Horn. Genom dennes kloka
åtgärder att hellre med välgärningar vinna och
splittra motståndarna än genom förföljelser
förbittra och sammanhålla dem skingrades partiet
snart helt. C.
Holsteinsk boskap, nötkreatursras, se
Nötkreatur.
Holsten, danskt namn på Holstein.
Holstensborg [-bår], det nordligaste
koloniområdet i Sydgrönland, mellan Ö7°47’ och 66°n’
n.br., består av 10 boplatser med inalles 1,617
inv. (1947). Huvudorten, kolonien Holstensborg
(841 inv.), anlades 1756 men flyttades till sin
nuv. plats (66°s6’ n.br.) 1764.
Holsti [-å-]. 1) Eino Rudolf Woldemar H.,
finländsk politiker och diplomat (1881—1945),
disputerade efter studier i England med avh. ”The
relation of the war to
the origin of the
State” (1913) och blev
1914 doc. i sociologi;
engagerade sig som
utrikesred. i det
ungfinska huvudorganet
”Helsingin sanomat”
livligt i dagspolitiken,
invaldes 1913 i
lantdagen och blev 1917
senator i Tokois
regering. Hans klart
deklarerade sympatier för
västmakterna ledde
till hans inval i den
delegation, som 1918 i England, Frankrike och
Belgien skulle utverka erkännandet av Finlands
självständighet, och i Finlands delegation vid
fredskonferensen i Paris 1919. H. blev s.å.
utrikesminister men tvangs att avgå 1922, då
riksdagen icke godkände en av honom förordad
för-bundstraktat med Polen, Lettland och Estland.
Han var sedermera Finlands representant i
Estland och Lettland samt i Schweiz och delegerad
vid Nat. förb., ävensom ånyo utrikesminister 1937
—39. Under 2:a världskriget var H. från 1941
knuten till Stanford Univ. i Kalifornien. R.R.
2) Pehr Olof H., den föreg:s kusin,
finländsk-svensk ingenjör (f. 7A 1889), civilingenjör
1912, disponent vid Tollander & Klärichs
tobaks-fabrik i Södertälje 1913, teknisk chef vid ab.
Svenska tobaksmonopolet sedan 1919; led. av
undersökningskommissionen rörande detaljhandeln
med tobaksvaror 1933—37 och av Statens
tobaks-nämnd sedan 1943.
Holsöe [hål’sö]. 1) Carl Vilhelm H., dansk
målare (1863—1935), målade i likhet med
Hammers-höi, som utövade starkt inflytande på honom,
övervägande interiörer med gamla möbler och enstaka
figurer. Hans torra, delikata pensel tolkade med
sällsynt målerisk finhet de blida harmonierna i
lugna, tysta rum. Han målade också
landskaps-studier av fin stämningshalt. H. är representerad
i Göteborgs museum.
2) Poul Fiedler H., den föreg:s kusin,
arkitekt (f. 1873), stadsarkitekt i Köpenhamn 1925—
43. H. har utbildats vid akad. i Köpenhamn, där
han även varit lärare 1909—14. Han har uppfört
ett flertal offentliga och privata byggnader, bl.a.
Helsingörs slakthus, samt planerat
trädgårdsstads-området Gröndalsvænge och den väldiga
slakthusanläggningen Ködbyen (1931—34) i
Köpenhamn.
Holt el. hult (mlty. holt), virke, trävaror;
trästycke av växlande form, numera blott som
senare led i sms., t.ex. frihult, rundhult.
Holt, klackholt, överdraget av skinn el.
tyg på en skos träklack. — Holtrand,
dubbelvikt skinnremsa, vid vilken sulan fastsys.
Holt [håult], Edwin Bissell, amerikansk filosof
och psykolog (f. 1873), lärare vid Harvard Univ.
1905—18, vid Princeton Univ. 1926—30, en av
medarbetarna i ”The new realism” (1912). Enl. H.
äro verklighetens beståndsdelar i och för sig
varken fysiska el. psykiska utan en ”neutral mosaik”.
Medvetandet är det ”tvärsnitt” ur denna mosaik,
vilket betingas av en specifik reaktion från en
organism (”The concept of consciousness”, 1914,
”The Freudian wish”, 1915). Psykologien skall
utan rest uppgå i fysiologi (”Animal drive and
the learning process”, i, 1931). — Litt.: S. Zafar
al-Hasan, ”Realism” (1928); ”American philosophy
today and tomorrow”, utg. av H. M. Kallen &
S. Hook (1935). E.An.
Holt, Jens, dansk språkforskare (f. 1904),
dr phil. 1941, doc. i jämförande språkforskning
vid univ. i Aarhus 1938, prof, i samma ämne
där 1945. H. har bl.a. behandlat hettitiska och
grekiska språkproblem men har också ägnat ett
betydande intresse åt allmänlingvistiska spörsmål
ur strukturteoretisk synvinkel, t.ex. i Ӄtudes
d’aspect” (1943) och ”Rationel semantik” (1946).
Holt, Kåre, norsk författare (f. 1917). H.,
som är född i en kroppsarbetarfamilj i Våle,
Vestfold, debuterade 1941 med romanen
”Spille-mann og kjögemester”, vars handling utspelas i
H:s födelsetrakt under 1800-talet. Nästa roman
kom efter den tyska ockupationens hävande 1945,
”Udåden” (sv. övers. 1949), en psykologisk
skildring med motiv från 1860-talet. ”Demring” (1946)
är en barnpsykologisk roman, ”Nattegjester”
(1948) en novellsaml., ”Det store veiskillet” (1949)
en roman. H., som efter 2:a världskrigets slut gjort
resor i de skandinaviska länderna, Holland och
USA, har skrivit fyra barnböcker, bl.a. ”Cleng
Peerson og Nils med luggen” (1948), en skildring
av norska utvandrare i USA. E.
Holte, N y h o 11 e, stationssamhälle 16 km n.
— 713 —
— 714 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
