- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 13. Hedeby - Högblad /
749-750

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Honungsläpp - Honungspalm - Honungsskivling - Honungssteklar - Honungssten - Honungssugare, honungsfåglar - Honungsväxter - Honungsätare - Honvéd - Honväxt - de Hooch, Pieter - Hood - Hood, Robin - Hood, 1. Samuel (of Whitley) - Hood, 2. Sir Samuel - Hood, Thomas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HOOD

Honungssugare.
Exponerings-tid 1/100,000 sek.

Honungsläpp, bot., se Labellum.
Honungspalm, se Palmhonung.
Honungsskivling, svampart, se Ringskivlingar.
Honungssteklar, gemensam benämning på bin
och humlor.

Honungssten, miner., se Mellitsyra.

Honungssugare, honungsfåglar, fam.
Nec-tarini’idae av ordn. tättingar, omfattar o. 250 över
Gamla världens
tropiska områden
utbredda arter, av
vilka mer än hälften
finnas i Afrika. H.
äro små former med
mer el. mindre lång,
tunn, rak el.
bågfor-migt böjd näbb och
lång, framsträckbar,
rörformig tunga. De
flesta ha livliga
färger med stark
metallglans och
påminna till såväl utseende
som levnadssätt om
kolibrierna. Släktet
Cinny’ ris,
nektarfåglar, omfattar
ett 70-tal arter.

Honungsväxter, dets. som bifoderväxter*.

Honungsätare, Meliphagidae, fågelfam. av ordn.
tättingar med o. 40 släkten och 280 arter. De
tillhöra den australiska regionen och leva
företrädesvis i Eucaly’/Jfus-träden, där de livnära sig på
honung och småkryp. Deras smala, penselliknande
tunga är särsk. anpassad härtill. H. äro ofta i
öron-och halstrakten försedda med förlängda fjädrar
el. också med nakna hudlappar. P o è el. p r
e-dikarfågeln, Prosthemade’ra novaezelan’diae,
på Nya Zeeland, är metallglänsande svartgrön och
har stora fjäderbuskar på hals och nacke. Den
lever i skogarna och är berömd för sin vackra
sång. Rödbröstade h., Acanthog’enys
rufi-gula’ris, är utbredd över hela Australien utom dess
n. delar. Klockfågeln, Anthor’nis melanu’ra,
från Nya Zeeland är bekant för sin sång. Y.Ln.

Honvéd [hån’ved] (ung., fosterlandsförsvaret),
trupper, vilka ungrarna uppsatte 1848 för att
möjliggöra sin frigörelse från Österrike; från
1868 benämning på det ungerska lantvärnet,
vilket bildade aktiva (linje-)trupper, ehuru dessas
kadrar voro svaga. Såväl inf. som kav. och art.
funnos vid h. Efter i:a världskriget avskaffades
h. i enlighet med Trianonfreden. Genom den
s.k. H.-lagen, vilken trädde i kraft 1939, blev
h. beteckning på samtliga ungerska stridskrafter.

Honväxt, se Hanväxt.

de Hooch [da hå’z], Pieter, holländsk målare
(1629—83), trol. elev av N. Berchem. H:s bästa
bilder härröra från hans tid i Delft på
1650-60-talen; det är dessa, som giva honom hans
ställning som en av de främsta holländska mästarna
inom sitt område. Hans interiörer, ofta ett
dunkelt förrum med utblickar till ett el. flera klart
belysta rum el. till en prydlig, solbelyst gårdsplan
el. trädgård, visa honom som de solida borgerliga
hemmens poet och skänka en oefterhärmligt intim
och behaglig stämning liksom hos Vermeer van

Delft, vilken väl utövat ett visst inflytande på H.
”Interiör av ett holländskt hus” (Amsterdam),
”Trädgårdsbild” (Wien), ”Interiör med läsande ung
dam” m.fl. (Nationalmuseum, Stockholm). M.Bjn.

Hood [hodd], brittisk slagkryssare, sjösatt
1918, var under mellankrigstiden världens största
örlogsfartyg, 42,000 t. H. sänktes under
sjöstriden i Danmarkssundet 24/s 1941 genom art.-eld
från tyska slagskeppet ”Bismarck” och kryssaren
”Prinz Eugen”. Av H:s besättning, 1,341 man,
räddades endast 3.

Hood [hodd], Robin, engelsk sagofigur, se
Robin Hood. — Pseud. för skriftställaren B.
Ide-stam-Almquist.

Hood [hodd], 1) Samuel H., från 1796
Vis-count H. of Whitley, engelsk sjökrigare
(1724—1816), utmärkte sig under kriget med
fransmännen 1755—63, sändes 1780 som konteramiral
till Västindien. Här höll han 1782 med underlägsna
krafter fransmännen stången och bidrog verksamt
till segern vid Dominica. Som överbefälhavare för
engelska flottan i Medelhavet besatte H. 1793
Toulon och något senare Korsika.

2) Sir Samuel H., den föreg:s kusin,
sjökrigare (1762—1814), deltog under H.i) i
nordamerikanska frihetskriget, utmärkte sig från 1793
vid flera tillfällen i Medelhavet, sändes 1808 som
konteramiral till Östersjön för att samverka med
svenskarna mot ryssarna. 1811 viceamiral.

Hood [hodd], Thomas, engelsk författare
(1799—1845), vann först uppskattning som förf,
av humoristiska dikter, ss. saml. ”Whims and
oddities” (2 bd, 1826—27) och ”Whimsicalities”
(2 bd, 1843). Hans egentliga litterära berömdhet
grundar sig dock på hans fåtaliga allvarliga dikter,
vilka bäras av ett starkt socialt patos och med
innerlig medkänsla skildra de fattiga och betryckta
i samhället, så främst ”Song of the shirt” (i
”Punch”, 1843) och ”The bridge of sighs” (1845;

P. de Hooch: Menuett. Statens Museum for Kunst,
Köpenhamn. Se även bild 12 å pl. vid Holländsk
konst.

— 749 —

— 750 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 8 22:23:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-13/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free