Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hood, Thomas - Hood, Raymond - Hoof, Jakob Otto - Hoofianer - Hooft, Pieter Cornelisz - Hooghly, Hugli - Hoogland, Hermanus - van Hoogstraaten, Samuel - Hook - Hooke, Robert - Hooker, Richard - Hooker, 1. Sir William Jackson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOOD
båda i sv. övers, av E. Fredin i saml. ”Skilda
stämmor”, 1884) samt ”The song of the labourer”.
Samlade skrifter äro utg. av H:s barn (11 bd, 1882—•
84), saml. dikter av A. Ainger (2 bd, 1897), ny uppl.
av W. Jerrold (1906). — Litt.: Biogr. av H:s dotter
(2 bd, 1860), E. Oswald (1904) och W. Jerrold
(1907). A.Km.
Hood [hodd], Raymond, amerikansk
arkitekt (1881—1934), blev en av de mest
verksamma utformarna av den amerikanska
skyskrape-arkitekturen. Tills, med J. M. Howells vann H.
den stora internationella tävlingen om ”Chicago
Tribune”s byggnad 1922. Denna skyskrapa, som
stod färdig 1925, visar flera inslag av gotisk
stilimitation. Rent funktionalistiskt arbetade H. i
Daily News Building i New York (1930; tills,
med Howells; bild se Fönster, sp. 1032) och som
medarkitekt vid utformandet av Rockefeller
Center i New York (1931). S.Re.
Hoof [hov], Jakob Otto, präst (1769—1839),
prästvigd i Lund 1795, mag. i Greifswald 1799,
komminister i Svenljunga 1821. H. var en väldig
väckelsepredikant i den lagiska pietismens anda,
dock med ett inslag av herrnhutismens blod- och
sårteologi och ett om katolsk mysticism erinrande
försakelsekrav (jfr Hoofianer). — Litt.: H. D.
Hallbäck, ”J. O. H. och hoofianismen” (i
”Kyrko-historisk årsskr.”, 1914—15); K. Elmgren, ”1 de
hoofianska bygderna” (1917); K.-A. Henningsson,
”J. O. H. som predikant” (i ”Kyrkohistorisk
årsskr.”, 45, 1945). A.Mn.
Hoofia’ner [hov-], anhängare till J. O. Hoof*,
vars inflytande sträckte sig över Göteborgs stift,
Västergötland och Småland. Riktningen hyllade
sträng söndagshelgd, enkelhet i klädedräkt o.d.
och leddes av religiöst intresserade allmogemän,
som höllo konventiklar, dock utan separation från
kyrkan. H:s fromhetstyp (h o o f i a n i s m)
undanträngdes i stort sett av schartauanismen och
nyevangelismen men efterverkar ännu på sina
ställen.
Hooft [hå’ft], Pieter Cornelisz, holländsk
diktare (1581—1647). H. gjorde 1598—1601 en resa
till Italien, som blev av betydelse för hans
diktning, blev 1609 landshövding (drost) i Muiden, vars
slott utgjorde samlingspunkten för en rad berömda
vänner till H., bl.a. Hugo Grotius, Huygens och
Vondel. I olikhet med tidens övriga stora diktare,
Cats, en övertygad kalvinist, och Vondel, en
rätt-trogen katolik, var H. likgiltig för kristendomen
och byggde sin livsåskådning på antikens ideal.
H :s första dikter,
”Minneliederen”,
”Sonetten”, riktade till
damer i Amsterdam,
visade stark italiensk
påverkan, så också
pastoralen ”Granida”
(1605), vars
behagfulla och klingande vers
saknar motstycke i
samtida holländsk
litteratur. H. var även
nyskapande inom
prosastilen, vilket särsk.
framträdde i hans
livliga historiska skildringar, ss. ”Nederlandsche
historien” (1642). I ”Warenar” (1615), ett
lustspel, skildrar H. verkningsfullt folklivet i
Amsterdam. Bland dramerna märkas tragedierna
”Gee-raerdt van Velzen” (1613) och ”Baeto” (1626). Rth.
Hooghly [ho’gli], H u g 1 i, stad i prov.
Bengalen, Pakistan, vid floden Hooghly (Hugli),
Ganges’ v. mynningsarm, n. om Calcutta; 49,081
inv. (1941).
Hoogland [ho’g-], Hermanus, rederichef (f.
2/ii 1887), född i Amsterdam, svensk medborgare
1913. Efter några års praktik i rederibranschen
var H. 1911—34 en av cheferna i
skeppsmäkleri-firman Blidberg, Metcalfe & co. i Göteborg,
1920—34 jämväl delägare. Sedan 1934 är han
dir. i Trafik-ab. Grängesberg—Oxelösund och
chef för dess rederiavd. Under 2:a världskriget
och fram till 1947 var H. sektionschef i Statens
sjöfartsnämnd, från 1940 i Statens
trafikkommission. Som sådan hade han främst
överinseendet över fraktfarten och exporten på
utlandet av svenskt tonnage. H. är sedan 1935 led.
av Fartygsuttagningskommissionen. Th.
van Hoogstraaten [fann hå’/stratøn], Samuel,
holländsk målare (1627—78), elev av Rembrandt.
H:s produktion var mycket omfattande:
genrestycken, historiska, mytologiska och religiösa bilder.
Hans ”Inleyding tot de hooge schoole der
schilder-konst” (1678) innehåller intressanta uttalanden om
samtida konstnärer, måleriets teori och praktik m.m.
Hook [hokk], term i boxning (se d.o., sp. 912).
Hooke [hokk], Robert, engelsk naturforskare
(1635—1703), en av de första, som inom
vetenskapen använde sammansatt mikroskop. I
”Micro-graphia” (1665) beskrev han sina iakttagelser och
bl.a. även växtvävnadernas (korkens) cellulära
byggnad (jfr Cell och Histologi). H. ägnade sig
även åt matematik och fysik. Han ansåg sig ha
upptäckt tyngdlagen före Newton och uppfunnit
fjädern som drivkraft i urverk före Huygens.
Hooker [hokk’ø], Richard, engelsk teolog
(1554—1600), blev lärare vid juristskolan The
Tem-ple i London 1585 och kom där i litterär fejd med
en puritansk präst, vilket föranledde H. att
utarbeta sitt livs stora verk, ”The Laws of
ecclesias-tical polity” (bd 1—5, 1594—97, bd 6—8 utgåvos
postumt 1604—18, modern uppl. 1888 och 1907).
Hans arbete har intill våra dagar använts vid
teologisk undervisning i engelska univ. Från 1591
var H. kyrkoherde i Kent.
Hooker [hokk’ø], 1) Sir William Jackson
H., engelsk botanist (1785—1865), företog 1809 en
botanisk forskningsfärd till Island, 1814 resor till
Frankrike, Schweiz och n. Italien, blev 1820 prof,
i Glasgow och 1841 dir. för bot. trädgården i Kew,
som under hans ledning utvecklade sig till
världens förnämsta inst. av detta slag. Han ivrade
för inrättandet av kolonialträdgårdar och museer
för växtprodukter och verkade genom sin
omfattande och mångsidiga vetenskapliga forskning
mäktigt befordrande på den floristiska och systematiska
botaniken samt på botanikens tillämpning i det
praktiska livet. Bland hans arbeten må nämnas
”British Jungermanniae” (1816), ”Muscologia
bri-tannica” (1818; jämte T. Taylor), ”Musci exotici”
(2 bd, 1818—20), ”Exotic flora” (3 bd, 1822—27),
— 751 —
— 752 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
