Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hooker, 1. Sir William Jackson - Hooker, 2. Sir Joseph Dalton - Hooker, Joseph - Hookes lag - Hoops, Johannes - Hoorn, Kap - Hoorn, Horn - van Hoorn, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOORN
”The British flora” (2
bd, 1830—35), ”Icones
filicum” (2 bd, 1829—
31; jämte R. K.
Gre-ville), ”Flora
boreali-americana” (2 bd,
1840), ”Icones
plantarum” (10 bd, 1836—
54), ”Genera filicum”
(1842), ”Species
filicum” (5 bd, 1846—
64), ”The British
ferns” (1861—62), ”A
century of Orchideae
plants” (1846) m.fl.
H. fortsatte 1827—64 det 1787 av W. Curtis
grundade stora bildverket ”Botinical Magazine” (37 bd),
redigerade ett flertal botaniska tidskr. m.m. G.
2) Sir Joseph Dalton H., den föreg:s son,
botanist (1817—1911), med. dr 1839, medföljde
1839—43 den antarktiska exp. med ”Erebus” och
”Terror” under J. Ross, företog 1847—51 en
forskningsfärd till Ostindien, Himalaya och Tibet, blev
1855 biträdande dir. vid bot. trädgården i Kew
och övertog 1865 efter sin fader direktionen över
trädgården, vars samlingar han bragte till
storartad utveckling; avsked 1885. Genom sina
forskningsresor, vilka
fortsattes till Syrien och
Palestina (1860),
Marocko (1871) och
Nordamerika (1877),
lärde han känna skilda
floraområden, och hans [-floristiskt-systematis-ka-]
{+floristiskt-systematis-
ka+} forskning kom
redan tidigt att inriktas
även på
växtgeografiska problem. Särsk.
under den antarktiska
exp. och vid
bearbetningen av Ch. Darwins
samlingar från Ga-
lapagosöarna fästes hans uppmärksamhet vid de
skilda floraområdenas utvecklingshistoria, och denna
sökte han härleda ur de geologiska förhållandena
till de pollinerande insekterna, endemismen m.m.
Han lade huvudvikten vid blomanalysen för
fastställandet av den systematiska förvantskapen. Bland
hans många arbeten, av vilka flera utgöra
fyto-grafiska monumentalverk av bestående värde, må
nämnas: ”Botany of the antarctic voyage” (6 bd,
1844—60), ”The Rhododendrons of Sikkim
Himalaya” (3 bd, 1849—51), ”Flora of British India”
(7 bd, 1872—97), ”Genera plantarum” (jämte G.
Bentham, 3 bd, 1862—83) m.fl. Han fortsatte efter
sin faders död utgivandet av Curtis’ ”Botanical
Magazine” (39 bd, 1865—1904) och ”Icones
plantarum” (10 bd, 1871—90). G.
Hooker [hokk’o], Joseph, amerikansk militär
(1814—79), officer 1837, tog 1853 avsked som
överstelöjtnant, inträdde vid inbördeskrigets
utbrott 1861 i nordstaternas armé och blev 1862
generalmajor. Efter striderna vid Mannassas s.å.
utnämnd till chef för i:a kåren blev han i jan.
1863 befälhavare för Potomacarmén. Efter
neder
laget vid Fredericksburg avgick han i juni s.å. från
befälet. H. ställdes senare i spetsen för den
ny-uppsatta 2o:e kåren och utmärkte sig under Grant
i Tennessee och under Sherman i Georgien. 1865
generalmajor tog H. avsked 1868. E.Bz.
Hookes lag [hoks], fys., av den engelske
naturforskaren Robert Hooke funnen lagbundenhet
för förlängningen el. förkortningen av en kropp,
som påverkas av dragkrafter, resp,
sammanpress-ningskrafter (se Elasticitet, sp. 260).
Hoops [hå’ps], Johannes, tysk
språkforskare (f. 1865), prof, i Heidelberg 1896—1936, är
en av Tysklands mest framstående anglister, som
lämnat många bidrag till engelsk filologi, bl.a.
Beowulf-forskningen. Av stort värde för
germansk språkforskning över huvud äro hans
”Waldbäume und Kulturpflanzen im germanischen
Altertum” (1905) och det under hans red. utg.
”Reallexikon der germanischen Altertumskunde”
(4 bd, 1911—19).
Hoorn [hå’rn], Kap H., se Kap Horn.
Hoom [hå’rn], Horn, stad i prov.
Nordhol-land, Nederländerna, n. om Amsterdam.
Järnvägsknutpunkt; 12,770 inv. (1940). Av stadens gamla
murar återstå pittoreska rester. F.ö. märkas
vackra renässansbyggnader: hamntornet, rådhuset,
stadsvågen, tribunalet och Sint Jans Gasthuis.
van Hoorn [fann hå’rn], Johan, läkare (1662
—1724); jfr ätten von Horn. Med. dr i Leiden 1690
(”De praeternaturali partu”) överflyttade H. 1692
till Stockholm, där han blev stadsläkare och led.
av Collegium medicum. Han sysslade framför allt
med förlossningskonst, utgav bl.a. ”Then svenska
välöfvade jordegumman” (2 bd, 1697—1723), länge
vår enda lärobok i ämnet, och verkade på olika
Hamntornet i Hoorn, uppbyggt 1532.
— 753 —
— 754 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
