Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - van Hoorn, Johan - van Hoorn, Philips van Montmorency - Hooton, Earnest - Hoover, Herbert - Hooverdammen - Hopdragssöm - Hope, Anthony (Sir Anthony Hope Hawkins) - Hope, Bob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOORN
sätt för barnmorskeväsendets ordnande. — Litt.: V.
Djurberg, ”Läkaren J. van H.” (1942).
van Hoorn [fann hå’rn] (holl. även Hoorne, fra.
Hornes) .Philips van Montmorency,
greve van H., nederländsk magnat (o. 1518—68), deltog
i Karl V:s krig, blev 1549 kapten vid prins Filips
(II) garde, deltog med utmärkelse i slaget vid
Saint-Quentin 1557, förmåddes därpå mot sin vilja
att medfölja konungen till Spanien men återvände
1561 för att taga säte i nederländska statsrådet.
Missbelåten med hovet, som ej givit H. medel
att bestrida de med hans höga ämbeten förenade
stora utgifterna, slöt sig H. till Oranien och
Eg-mont i kampen mot Granvella och för
Nederländernas privilegier samt gynnade geuserna. Trots
detta stannade han kvar vid Albas ankomst,
arresterades av denne 1567 och måste 5/e 1568 omedelbart
efter Egmont efter en i högsta grad orättfärdig
process bestiga schavotten. PS.
Hooton [ho’tn], Earnest Albert, amerikansk
antropolog (f. 1887), assistant prof, i
antropologi 1921, associate prof. 1927 och ord. prof,
sedan 1930, allt vid Harvard Univ. Genom
antropologiska mätningar av ett stort antal fångar
och av en kontrollgrupp har H. ansett sig
kunna fastställa, att det finns ett visst samband
mellan vissa fysiska drag hos förbrytaren och
arten av brottet, varför han delvis accepterar
Lombrosos teorier. Hans huvudarbete ”The
American criminal”, 1 (1939) föreligger även i
en mera populär framställning, ”Crime and the
man” (s.å.). Vidare har han behandlat
människosläktets utveckling, bl.a. i ”Up from the ape”
(1931, rev. ed. 1946) och ”Why men behave like
apes and vice versa” (1940; sv. övers. 1945). B.Pf.
Hoover [ho’va], Herbert Clark, amerikansk
president (f. 1874), född i staten Indiana,
började sin bana som kontorsanställd, utbildades till
gruvingenjör och tjänstgjorde 1897—1902 särsk. i
Kina. 1902 ingick han
som delägare i en
ingenjörsfirma och
etablerade 1907 en
självständig gruvfirma med
förbindelser över hela
världen. Under 1 :a
världskriget togs H :s
framstående
organisa-tionskraft i bruk för
skilda ändamål; bl.a.
var han ledare för
den nordamerikanska
hjälpaktionen för
underhåll av Belgiens
civilbefolkning. Vid
Amerikas inträde i kriget 1917 blev H. ledare för
USA:s livsmedelspolitik. Redan 1920 gjordes ett
misslyckat försök att få H. vald till det
republikanska partiets presidentkandidat; han blev i stället
av president Harding 1921 utnämnd till
handelsminister, kvarstod som sådan under Coolidge och
nominerades 1928 till republikanernas
presidentkandidat samt vann valet över demokraten Al Smith.
H:s presidenttid präglades i motsättning till
företrädarens av dåliga konjunkturer på det
ekonomiska området samt demokratisk framryckning
inom politiken. Han kämpade på olika sätt emot
den våldsamma ekonomiska krisen — främst
märkes det s.k. Hoovermoratoriet 1931; med
kongressen råkade han mer än en gång i konflikt. Trots
att han icke var personligt populär, nominerades
han 1932 enhälligt till republikanernas
presidentkandidat men led ett förkrossande nederlag.
Under Roosevelts regering bekämpade han dennes
inrikespolitik men ställde efter krigsutbrottet sina
krafter till regeringens förfogande samt spelade
under 2:a världskriget och efter vapenstilleståndet
en ledande roll i den amerikanska
hjälpverksamheten för nödlidande europeiska nationer. — Litt.:
E. Lyons, ”Our unknown ex-president” (1948). B.
Hooverdammen [ho’va-], dets. som
Boulder-dammen*.
Hopdragssöm användes mest vid linnebroderier
och sys på mer el. mindre gles väv. Genom att
för varje stygn dra åt tråden hårt, drar man ihop
bottentygets trådar i grupper. Man får ett
genombrutet mönster utan att dock som vid hålsöm först
avlägsna en del av vävens trådar.
Hope [håup], Anthony, författarnamn
för Sir Anthony Hope Hawkins, engelsk
författare (1863—1933). H. växte upp i ett
prästhem, studerade juridik i Oxford, där han gjorde
sig känd som ivrig radikal, blev 1887 advokat
i London, samtidigt som han började medarbeta
i pressen och skriva romaner. Han lämnade
juridiken, när han 1894 slog igenom med den
romantiska äventyrsberättelsen ”The prisoner of
Zenda” (sv. övers, s.å.), vars handling är
förlagd till det fingerade balkanlandet ”Ruritania”
och som fick en forts, i ”Rupert of Hentzau”
(1898). Av H:s övriga, mycket omfattande
produktion, som delvis föreligger i sv. övers.,
kunna nämnas ”The Dolly dialogues” (1894), ”The
comedies of courtship” (1896), noveller, ”The
king’s mirror” (1899), ”Quisanté” (1900),
”Tristram of Blent” (1901), ”The great Miss Driver”
(1908), ”Mrs Maxton
protests” (1911), ”A
young mans year”
(1915) och ”Lucinda”
(1920), där han med
psykologiskt
skarpsinne vanl. ger bilder ur
engelskt societetsliv,
lätt ironiskt hållna. H.
gav samtalet ett stort
utrymme i sina
berättelser, och hans
säkra replikformulering
framträdde också i
några skådespel, ss.
”The adventure of
Lady Ursula”, ”Pilkerton’s peerage” och ”Mrs
Thistleton’s princess” (1921). ”Memories and
notes” (1927) är anekdotiskt utformade
memoarer. — Litt.: Ch. Mallet, ”A. H. and his
books” (1935). E.
Hope [håup], Leslie Townes (Bob),
engelskamerikansk teater-, radio- och filmkomiker (f.
1904). H. var i sin ungdom boxare och danslärare,
kom via amatörteatern till scenen och
uppmärksammades i operetter på Brodway, övergick sedan
till radion, där han på kort tid blev populär över
hela USA som speaker och komiker. Från ra-
— 755 —
— 756 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
