Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hopprätvingar - Hoppspindlar - Hoppstjärtar, hoppsvansar, podurider - Hopptorn - Hoppskärning - Hor - Hora - Horace - Horae canonicae - Horatierna - Horatio - Horatius, släkt - Horatius, Quintus Horatius Flaccus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORATIUS
hoptryckt från sidorna, hos syrsorna mera rundad.
Av mellankroppens med varandra förbundna 3
segment är det i:a stort och rörligt och de två
övriga ung. likstora. Framvingarna äro
perga-mentartade täckvingar, som i vila hållas bakåt
tak-lagda el. hos syrsorna plattliggande, på sidorna
nedböjda. Flygvingarna äro i regel stora och
breda, i vila solfjäderlikt hopveckade under
täckvingarna. Båda vingparen, i sht det bakre, kunna
vara mer el. mindre starkt förkortade, förkrympta
el. försvunna. Benen äro starkt utvecklade, och i
sht äro bakbenen mycket förlängda med
för-tjockade baklår och utbildade som hoppben.
Bakkroppen är 10-ledad, dess sista leder hos
hannarna omdanade till parningsorgan, hos honorna till
ett kortare el. hos vårtbitare och syrsor mycket
långt äggläggningsrör. H:s hannar ha förmåga att
frambringa mer el. mindre starka ljud genom att
gnida baklåren mot täckvingarna el. dessa senare
mot varandra. I fysiologiskt samband med
ljudorganen stå också väl utvecklade hörselapparater
i form av tympanalorgan. H:s ungar likna de
fullvuxna och genomgå icke någon annan förvandling
än att vingarna småningom vid hudömsningarna
tillväxa. H. delas i 3 underordn.: gräshoppor,
vårtbitare och syrsor. [E.Wn/K.A.
Hoppspindlar, Saltic’idae, fam. av ordn. egentliga
spindlar, utmärkas av högt huvudbröst, bred,
platt rygg, kraftiga benpar, 8 i 3 tvärrader
grupperade ögon, av vilka de 4 i första raden äro större
än de övriga, samt 3 par spinnvårtor. I regel äro
de små former, som ej spinna fångstnät utan
ströva omkring el. sitta i en av dem spunnen säck,
lurande på bytet, som de med ett hopp kasta sig
över. H. äro ofta vackert tecknade med lysande
färger. Hit höra flera släkten, ss. EpiblPmum med
bl.a. E. scPnicum, harlekinspindeln, vars
rygg och abdomen är svart med vita tvärstreck;
den lever på murar el. under stenar. O.Cn.
Hoppstjärtar, hoppsvansar (el. p o d u r
i-der), ordn. Collem’bola (=underklassen
Oligoen-tom’ata) bland de lägre insekterna. H. äro vinglösa,
0,25—5,5 mm långa, håriga el. fjällbeklädda, till
kroppsformen långsträckta el. nätt klotformiga
djur. Huvudet bär 4- el. 6-ledade, trådlika
antenner, i regel 8 enkla fasettögon på var sida samt
bitande el. sugande mundelar. På 4:e
bakkropps-ledens undersida sitter i regel en längre el. kortare
2-grenad hoppgaffel (omdanade extremiteter), med
vilken djuren kunna hoppa. H. genomgå ingen
förvandling. Deras föda utgöres förnämligast av
ruttnande el. multnande ämnen, svamptrådar,
pollenkorn m.m.; en del arter kunna även angripa
spädare delar av levande växter och därigenom
förorsaka skada. H., som äro spridda över hela
Hoppspindeln Epiblemum scenicum. T.v. hona, t.h.
hanne, 1 mitten ett djur i naturlig storlek samt
ögonställningen.
jorden, uppehålla sig huvudsaki. på mörka och
skuggiga ställen, under stenar och bark m.m.,
andra på t.ex. snöfält (”snöloppor”) och jöklar (se
Glaciärloppa). Somliga arter uppträda stundom i
oerhörda massor. Allmänna i blomkrukor inomhus
äro den lilla vita, långsträckta Onychiu’rus
arma’-tus, som saknar hoppgaffel, och den klotrunda,
svarta, blott mm-stora Sminthuri’nus nig’er. V a
t-t e n h o p p s t j ärten, Podu’ra aqua’tica, blåaktig,
med jämförelsevis långsträckt kropp och översidan
fjällbeklädd, är tidvis oerhört allmän i vattengölar,
där den rör sig lika ledigt på vattenytan som på
marken el. på vattenväxterna. I Sverige finnas o.
130 arter. [E.Wn]H.
Hopptorn, hoppställning för simhopp*.
Hopskärning, tekn., inträffar, om
metallfriktionen mellan två lagerytor på gr. av
otillfredsställande smörjning* blir så stor, att metallytorna
kärva ihop. Är relativhastigheten stor, åtföljes
el. föregås h. av v a r m g å n g.
Hor, könsumgänge mellan en gift och en ogift
person (enkelt h.) el. mellan två var för sig gifta
personer (dubbelt h.). Jfr Äktenskapsbrott.
Hora [hårr’a] (tjeck.), berg. Jfr Gora.
Horace [hårrGs], engelskt mansnamn, av lat.
Horatius.
Ho’rae canon’icae, se Tidebön.
Hora’tiema, se Horatius.
Hora’tio, pseud. för Sigfrid Wieselgren.
Hora’tius, fornromersk patricisk släkt, känd
endast från kungatiden och republikens äldsta
tid. Från Roms sagotid (under konung Tullus
Hostilius) berättas om trillingbröderna
Hora-tii (Horatierna), som segerrikt kämpade med
trillingbröderna Curiatierna från Alba Longa.
Den segrande överlevande H. slog sedan ihjäl
sin syster, som begrät sin trolovades, en av
Curiatierna, död. Publius H. Cocles (”den
enögde”), försvarade enl. sagan pålbron över
Tibern mot etruskerkonungen Porsenna, tills
bron hann rivas och H. simmande räddade sig
över till staden. Marcus H. Barbatus var
jämte P. Valerius Poplicola konsul 449 f.Kr.
D.å. genomfördes de viktiga lagarna om
ple-bescits giltighet för hela folket och om
provo-ca’tio. E.Lm.
Hora’tius. Q ui n t u s H. Flaccus, romersk
skald (65—8 f.Kr.), bördig från Apulien, som
syditalienare möjl. med grekiskt påbrå. Fadern,
flerstädes i H:s dikter tecknad med tacksamhet
och kärlek, var en f.d. slav, vilken som
inkas-serare förvärvat ett visst välstånd och synes ha
ägt en anmärkningsvärt hög bildning i förening
med mindre vanlig pedagogisk talang.
Uppoffrande sörjde han för sonens uppfostran, som
blev mer än ståndsmässig och enl. tidens sed
avslutades med en studievistelse i Aten. I
likhet med många av sina kamrater lät H. där
värva sig av Caesar-mördaren M. Brutus och
enrollerades i dennes här, trots sin låga börd,
som krigstribun. Sedan nederlaget vid Filippi
(42) gjort ett snöpligt slut på krigarbanan,
återvände H. följ, år till Italien, där hans far
under tiden avlidit och fädernegården konfiskerats.
H. köpte en anspråkslös befattning som kanslist
vid kvesturen samt började skriva vers, ”djärv
genom nöden”. Uppmärksammad och omhänder-
— 765 —
— 766 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
