Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Horn, ätt - von Horn, Brita - Horn, ätt - Horn, 1. Henrik - Horn, 2. Klas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORN
Olof Mattsson, nämnd 1381—1415
Klas Henriksson, riksråd, nämnd 1470—1520
Krister Klasson,
fogde på Åbo slott (d. 1520)
H.O
H.2)
Friherrl. ätten H. af Åminne
(1561, utslocknad 1775)
#■3)
77.6)
77.4)
Grevl. ätten H. af
Björneborg
utslocknad
Gustaf Evertsson H.,
fältmarskalk (1614—66)
1657)
H-!)
Friherrl. ätten H. af Marienborg
(1651, utslocknad 1728)
77.8)
Grevl. ätten
H. af Ekebyholm
(1706, utslocknad
1798)
T/.io)
77.li)
Grevl. ätten
77. af Åminne (.1772)
I
77.12)
I
^•13)
77.9)
Släktöversikt och vapen för ätterna Horn.
startat tre experimentteatrar, däribland Svenska
dramatikers studio i Stockholm. H. har skrivit
flera skådespel, vanl. med motiv ur historien, ss.
”Lucrezia” (1912), ”Kring drottningen” (1917),
”Yttersta dagen” (1919), ”Kungens amour” (1924)
och ”Aschebergskan på Wittskövle” (1944; tills,
med Elsa Collin), de båda sistn. ej tryckta. H.
har också skrivit romaner och noveller, bl.a.
”Den döda gården” (1922), ”Syndens lön” (1923),
”Hennes nåd översten” (1925), ”Jakobs dröm”
(1929), ”Kärlekens narr” (s.å.) och ”Bobo och
aristokraterna” (1938). ”Mormors revolutioner”
(1947) är en kulturhistorisk personteckning. E.
Horn, finländsk-svensk ätt, vars tidigaste med
säkerhet kände medl. är Olof Mattsson till
Åminne i Halikko sn, Finland; han nämnes 1381—1415
och var död före 1438. Hans sonson, Klas
Henriksson, riksråd 1488—1520, innehade utom
Ämin-ne även Kanckas i Masku sn. Med dennes båda
söner delas ätten i en Å m i n n e-gren och en
K a n c k a s-gren (huvudgrenen utslocknad 1728).
Om de friherrliga och grevliga utgreningarna se
släktöversikten; endast grevliga ätten H. af
Åminne fortlever. — Förutom nedannämnda
släkt-medl. märkes Agneta H. (1629—72), dotter till
H.5), gift 1648 med översten friherre Lars Cruus
(1621—56); en av henne förf, självbiogr. (utg. 1908
av S. Leijonhufvud) är enastående i vår
1600-tals-litteratur genom sin intimt personliga friskhet. C.
1) Henrik Klasson H., krigare och
ämbetsman (trol. 1513—95), anlitad av Gustav Vasa från
1540-talet i militära frågor och
förvaltningsärenden. Från 1544 bosatt i Finland hade han befäl
i ryska kriget 1555 och var 1549—61 lagman i s.
Finland. H. var hertig Johans råd och hovmästare
under dennes finska tid, men under tvisten mellan
Johan och Erik XIV tog han konungens parti,
vittnade mot den förre och deltog i erövringen av
Åbo samt blev rådsherre och erhöll höga
befäls-poster. Under Johans regering var han till en
början i onåd men anlitades snart åter i det ryska
kriget under 1570-talet. 1582—86 innehade han
olika ståthållarämbeten i Finland. — Litt.: Biogr.
på finska av K. Blomstedt, 1 (1921). I.A.
2) Klas Kristersson H. (af Å m i n n e), den
föreg:s brorson, friherre, krigare (o. 1518—66),
fältöverste vid fotfolket 1555, ståthållare på
Viborg 1556, i Reval
1561, fältherre i
Livland s.å., riks- och
sekreteråd 1563,
amiral över hela flottan
1564, fältöverste 1565,
överste fältmarskalk
1566. Redan under
Gustav Vasa gjorde
sig H. bemärkt, dels
som befälhavare i
ryska kriget, dels som
ståthållare på Viborg.
1561 var det till stor
del tack vare H:s
— 775 —
— 776 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
