Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horn, 11. Fredrik (af Åminne) - Horn, 12. Claes Fredrik (af Åminne) - Horn, 13. Claes Fredrik (af Åminne) - Horn, Vivi - Horn, Alfred Aloysius (Trader Horn) - Horn, Camilla - Horn af Rantzien, ätt - Horn af Rantzien, 1. Henning Rudolf - Horn af Rantzien, 2. Vivi (Vera Veronica) - Hornaryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORNARYD
generalmajor. Efter att H. enleverat en brordotter
till hattchefen Thomas Plomgren slöt han sig — i
strid med sin släkts traditioner — till hattarna,
övergick 1765 till hovpartiet och var vid riksdagen
1771/72 en av dettas ivrigaste förkämpar. I 1772
års statsvälvning tog han en framträdande del,
fick på revolutionsdagen av Gustav III överbefälet
över trupperna i Stockholm och befordrades som
belöning för sitt välförhållande till generallöjtnant
samt upphöjdes i grevligt stånd, varvid han anhöll
att få kalla sig ”Gustafsvän”, vilket av kungen
avböjdes. Hans svärmiska beundran för kungen
svalnade emellertid småningom, och vid 1789 års
riksdag tillhörde han de oppositionsmän, som av
kungen arresterades. C.
12) Claes Fredrik H. (a f Å m i n n e), den
föreg:s son, greve (1763—1823), växte upp i ett
hem, där den tidigare entusiasmen för Gustav III
förbyttes i hat, gick i militärtjänst, blev 1783
major vid Fortifikationen, tog 1789 avsked och anhöll
s.å. vid faderns arrestering att få dela dennes
fängelse. H., som nu ägnade sig åt matematiska
och filosofiska studier på sin gård Huvudsta, blev
med sin nervösa och överspänt romantiska
läggning känd som en av kungens hätskaste
antagonister. Mot slutet av 1791 blev han bekant med J. J.
Anckarström och tog med gillande del av dennes
planer att mörda Gustav III. Sedan dessa båda
med sig lierat A. L. Ribbing, utformades planen
ytterligare på Huvudsta och anknöts till likartade,
ehuru mera politiskt färgade planer, i vilka C. F.
Pechlin var
medelpunkten. Efter mordet greps
H. som en av de
första misstänkta,
bekände efter några
dagar, dömdes till
döden men benådades
med landsförvisning.
Han fann en tillflykt i
Danmark, där han
kallade sig Fredrik
Claesson, utvisades 1801
och flyttade till
Lübeck men återvände
1813 till Köpenhamn.
Här utgav han 1816
en saml. skäligen obetydliga ”Små
skaldestycken”. — Litt.: L. Bobé i ”Vor Fortid”, 1
(1917)- c.
13) Claes Fredrik H. (a f Ä m i n n e), den
föreg:s son, ämbetsman, politiker (1791—1865), gick
i militärtjänst, blev 1815 major men tog 1822
avsked. På riddarhuset, där H. tog säte 1817, anslöt
han sig till oppositionen men bröt med denna 1840.
Landshövding i Stockholms län 1843 dömdes han
1849 skyldig i en process rörande egenmäktigt
förfarande med statsmedel och entledigades. En
fragmentarisk självbiogr. av H. är tryckt i ”Historisk
tidskr.”, 1892.
Horn, Vivi, författarinna, se Horn af
Rant-zien 2).
Horn [hån], Alfred Aloysius (d. 1931),
pseud. för en gammal engelsk trader i Afrika
(även kallad Trader Horn), vars
upplevelser i v. Ekvatorialafrika upptecknats av den
sydafrikanska författarinnan Ethelreda Lewis och
vunnit synnerligen vidsträckt läsekrets, särsk. i
den engelsktalande världen. På svenska har d. 1
av hans minnen utgivits under titeln ”Som trader
på Elfenbenskusten” (1928).
Horn [hårn], Camilla, tysk
filmskådespelerska (f. 1908), var först revydansös i Berlin
och debuterade som Gretchen i stumfilmen
”Faust” (mot Gösta Ekman och Emil Jannings,
1925). Under ett par år filmade H. rätt flitigt
i Tyskland, engagerades till Hollywood under
stumfilmens sista år och gjorde sedan några
uppmärksammade ljudfilmer med bl.a. John
Bar-rymore som motspelare. Efter några år
återvände H. till Tyskland, bosatte sig sedan i England
och filmar numera icke. Bland hennes tyska
filmer efter 1937 märkas ”Sista valsen”, ”Den röda
orkidén”, ”1 hemligt uppdrag”, ”Mord i Rio”,
”Musikens vagabond” och ”Män av stål”. B.Hgn.
Horn af Rantzien [-tsi’n], adlig ätt, stammande
från Pommern, där den på 1300-talet innehade
godset Rantzien. H.i) blev greve 1719, hans
ättegren utslocknade 1892. Hans brorbarn upphöjdes
1719 i friherrligt stånd; denna ättegren
utslocknade 1775.
1) Henning Rudolf H., greve, krigare
(1651—1730), deltog i skånska kriget, 1695
överste och kommendant i Narva, som han
1700 med stor tapperhet försvarade mot
ryssarna, varpå han blev generalmajor och upphöjdes
till friherre. Då Narva 1704 efter ett lysande
försvar föll, råkade H. i rysk fångenskap, som
varade till 1715. S.å. blev han generalfälttygmästare,
1719 riksråd och greve. I rådet tillhörde H. det
holsteinska partiet. — Litt.: O. Sjögren, ”H. R.
H.” (1887). P.S.
2) Louise Viveka (Vivi) Anna Charlotta H., f.
Ankarcrona, författarinna (f. 2%o 1877). H.
framträdde först som förf, av sagor
(”Älvadrottningen”, 1912, ”Prinsessan Ljungblomma och
andra sagor”, 1914, ”Hos sagoféen”, 1917), skrev
under pseud. Vera Veronica romanen
”Skilsmässa” (1914) och har vunnit uppskattning för
en rad kultur- och personhistoriska arbeten, ”De
små Knösarna. Ett romantiskt Uppsalahem”
(1921), ”Herrarna till Runsa. Några drag ur
släkten Ankarcronas historia” (1928), ”De sista
Sturarne” (1931), ”Herrgårdsliv och
Uppsalaro-mantik i början av 1800-talet” (1935), ”Den
sturske Montgomery” (1938), ”På sångens vingar”
(1940, omarb. uppl. 1945), som handlar om
Jenny Lind, ”En fjärilslek” (1942), vars
huvudperson är Emilie Högqvist, ”Du lyckliga tid” (1943)
och dess forts. ”Resan ut i livet” (1944), i vilka
H. utnyttjat sina egna barndoms- och
ungdomsminnen, och ”Prins Gustaf” (1946). — G. 1903
m. sedermera överstelöjtnanten Christer H. E.
Hornaryd, socken i Uppvidinge hd i Småland,
Kronobergs län, och församling i Sjösås, Drevs
och Hornaryds pastorat i Uppvidinge kontrakt
av Växjö stift, n.n.ö. om Växjö, intill sjön
ör-ken och länsgränsen; 27,41 km2, därav 21,50 land;
339 inv. (1949; 16 inv. pr km2). H. är en
kuperad skogstrakt 200—285 m ö.h.; åkern utgör
9% av landarealen, ängen 7 och skogsmarken
72 °/o. Vid örkens utlopp och delvis inom Drevs
sn ligger industrisamhället B ö k s h o 1 m med
sulfit- och spritfabrik, tillhörande ab. Böksholms
- 785 -
— 786 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
