Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornaryd - Hornavan - Hornbæk - Hornbin - Hornblower, Jonathan Carter - Hornblände - Hornbländeasbest - Hornbländegabbro - Hornbländemineral - Hornbländeskiffer - Hornborg - Hornborg, 1. Eirik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORNAVAN
Karta över Hornavan och kringliggande trakter.
sulfitfabrik, bildat 1914 (aktiekapital 1,5 mkr, 100
arb., årstillverkning 8,000 t sulfitcellulosa);
bolaget äges av ab. Klippans finpappersbruk. Kyrkan
är gemensam med Drev. — Namnet skrevs 1329
in.. Hørnerydh (avskrift), 1429 Hornarydh.
Senare leden är ryd, röjning, förra leden är besl.
med horn. Detta har ansetts sammanhänga med
att byn H. fått namn efter den numera
försvunna Hornsjön, i fsv. ev. kallad ’Hyrne efter
sin form (se A. Eile i
”Hyltén-Cavallius-förening-en”, årsb., 1923, sid. 30 f., och jfr E. Hellquist,
”Studier öfver de svenska sjönamnen”, 1903—06,
sid 258). P.;Er.
Hornavan, sjö i Arjeplogs sn, Lappland,
genom-fluten av Skellefte älv; 248 km2; 425 m ö.h.; 221
m djup. H. är Sveriges djupaste och näst
Torne-träsk den största av de lappländska sjöarna, övre
delen av H. är ett enda stort djupbäcken med
nästan lodrätt mot djupet sluttande sidor, medan
den s.ö., örika och åsfyllda delen är mycket grund
och flack (se kartskissen). H. torde till större
delen vara en uppdämningssjö (d.v.s. ha fått sitt
avlopp i s.ö. avspärrat genom glaciala
avlagringar) men i sina djupare delar ett verkligt
klippbäcken. — Namnet är möjl. en omtydning av sjöns
lapska namn, som betyder hornig och trol. avser
sjöns form. Senare leden ava är eg. sidobukt av
en älv, men ordet nyttjas här friare. — Litt.: K.
Ahlenius, ”Beiträge zur Kenntnis der
Seenket-tenregion in Schwedisch-Lappland” (i ”Bull. of
the Geol. Inst. of the Univ. of Upsala”, 5,
1900—01). J.C.;Er.
Hornbæk, fiskläge och badort på n. Själland,
vid Öresund, 13 km n.v. om Helsingör; 1,394 inv.
(1940). På flygsandsområdet längs kusten ligger
Hornbæk Plantage (c:a 2,4 km2).
Hornbin, se Långhornbin.
Hornblower [-[hå’n-blaua],-] {+[hå’n-
blaua],+} Jonathan
C a r t e r, engelsk
ingenjör (1753—1815), av
teknikersläkt, räknas till
ångmaskinteknikens
pionjärer efter Newcomen.
Under några år var
H. anställd hos J. Watt
och uppfann härunder
bl.a. en förbättrad
ång-ventil, 2-sätes-ventilen.
Han föresatte sig
vidare att konstruera en
bättre ångmaskin än Watts
och erhöll i samband
härmed 1781 patent på
en 2-cylindrig
compound-maskin, som han själv
exploaterade. H. blev
1799 dömd för intrång
i Watts patent,
varefter hans värdefulla
uppfinning råkade i glömska,
tills idén, oberoende av
H., 1804 togs upp på
nytt av engelsmannen
Woolf. A.Lg.
Hornblände, miner., se
Amfibolgruppen.
Hornbländeasbest, miner., se Asbest.
Hornbländegabbro, se Gabbroida bergarter.
Hornbländemineral, se Amfibolgruppen.
Hornbländeskiffer, geol., se Amfibolit.
Hornborg, medeltida befästningsanläggning med
ännu bevarade vallrester, belägen vid
Hamburg-sund (Hombergsund) i Kvilie sn, Bohuslän.
Genom vapen- och myntfynd, gjorda vid en av W.
Berg 1910 företagen undersökning, kan H. dateras
till slutet av 1400- och början av 1500-talet. Trol.
har den uppförts på platsen för en forntida
byg-deborg. Den omnämnes ej i historiska urkunder.
Möjl. har den förväxlats med Karlsborg vid
Åby-fjorden. — Litt.: W. Berg, ”H.” (i ”Bidrag till
kännedom om Göteborgs och Bohus läns
fornminnen och historia”, 8, 1910). N.Nn.
Hornborg. 1) Eirik Mikael H., finländsk
historiker och politiker (f. 1879), fil. kand. 1901, fil.
he-dersdr i Stockholm 1936, rektor för Nya svenska
flickskolan i Helsingfors 1907—15, för Nya svenska
samskolan 1914—18. H. har utövat ett
populärhisto-riskt författarskap,
specialiserat sig på
sjö-fartshistorien och
jämväl framträtt som
skönlitterär förf. Bland
hans skrifter märkas
”Segelsjöfartens
historia” (1923; 2 omarb.
uppl. 1948),
”Sjörövare” (1927), ”Finlands
hävder” (4 bd, 1929—
33), ”Borgungarna” (3
bd, 1929—34, roman),
”Indianer” (1936),
”Från forntid till nu-
— 787 —
— 788 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
