Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horopter - Horoskop - Horowitz, Vladimir - Horrebow, Peder - Horred - Horribel - Horribile dictu - Horrocks, Jeremiah - Horror vacui - Horrsjöbergsformationen - Horrör - Hors (de) concours - Hors d’œuvre - Horse Guards - Horsens - Horse-power, HP
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOROSKOP
H. ändras med ögonens ställning (se öga). Se även
Stereoskopiskt seende.
Horoskop [-å’p] (grek. horoskop’os, till hora,
timme, och skopei’n, beskåda), astrologisk term, eg.
betecknande den del av ekliptikan, som ”beskådar”
födelsetimmen för en människa; punkt el. grad på
el. ”tecken” i ekliptikan, som uppgår i det
ögonblick observationen äger rum; iakttagelse el.
uträkning av vissa himlakroppars ställning i en persons
födelsestund för att därur bestämma den nyföddes
karaktär och livsöde; även om den därför
uppgjorda geometriska figuren. Jfr Astrologi.
Horowitz [hårr’-], Vladimir, rysk pianist
(f. 1904), debuterade efter studier vid
födelsestaden Kievs konservatorium vid 18 års ålder i
Leningrad, där han 1922—23 gav ej mindre än
23 utsålda konserter, varav en ägnad
Rachma-ninov, en Medtner och en Skrjabin. 1924
debuterade H. i Berlin och 1928 i Amerika.
Stockholm gästade han f.f.g. 1932. H:s fantastiska
teknik (demonstrerad bl.a. i
grammofoninspelningen av hans ”Carmen”-variationer), lyhördhet
för pianots uttrycksmöjligheter och friska
musi-kalitet ha gjort honom till en av samtidens
intressantaste och mest framstående pianister. P.L.
Horrebow, Peder, dansk astronom (1679—
1764), utgav ”Basis astronomiae” (1735), en
beskrivning över O. Römers* astronomiska
instrument, samt dennes astronomiska observationer.
Horred, socken i Marks hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i Istorps,
öxne-valla och Horreds pastorat i Marks och
Bolle-bygds kontrakt av Göteborgs stift, intill
hallandsgränsen och Viskan; 45,14 km2, därav 41,91 land;
1,211 inv. (1949; 29 inv. pr km2). H. är kuperad,
sjörik skogstrakt men har odlade dalslätter kring
ån, som här förr var sjölikt utvidgad och bildade
den numera avtappade sjön Veselången. Åkern
utgör 24 % av landarealen, skogsmarken 58 %. I
stationssamhället Horred vid statsbanelinjen
Borås—Varberg finnas en trikåfabrik, tillhörande
Esea tricot ab. (aktiekapital 300,000 kr), en
möbelfabrik (50 arb.), en syfabrik för plastkläder
och smärre hemvävnadsföretag. I H. ligger
Helsjöns f.n. nedlagda bad- och kuranstalt. Av
forn-lämningar finnas kummel och järnåldersgravar.
Den nuv. kyrkan är byggd 1828. — Namnet, givet
efter kyrkbyn, skrevs 1393 Hornaryths socken.
Förra leden är gen. av namnet på Hornån, vid
vilken byn ligger, fsv. ’Hornä, gen. Hornär. Denna
i sin tur har namn av Hornsjön, så kallad efter
sina vikar, som liknats vid horn. Senare leden
är ryd, röjning. Se ”Ortnamnen i Älvsborgs län”,
9:2 (1917), sid. 45, 201. I.Mg;Er.
Horri’bel (fra. horrible, av lat. horre’re, rysa),
ryslig, förskräcklig, avskyvärd, faslig.
Horrib’ile dictu (lat.), rysligt att säga el.
omtala.
Horrldus, -a, -um (lat., förskräcklig), artnamn
på växter, särsk. sådana med kraftiga och vassa
taggar el. tornar.
Horrocks [hårr’aks], J e r e m i a h, engelsk
astronom (1619—41), den förste som (1639)
observerade en Venus-passage.
Horror vac’ui (lat.), eg.: avsky för tomrum. Enl.
Aristoteles tillät icke naturen, att ett tomrum
existerade. Då kolven i en pump lyftes, steg vattnet
— 799 —
i sugröret på gr. av naturens h. Denna för oss
naiva förklaring gällde som fullgod ända in på
1600-talet, då Galilei insåg, att h. i själva verket
var en kraft av begränsad storlek. Torricellis
berömda försök (1643) visade, att denna kraft har sin
orsak i den yttre luftens tryck (se Barometer).
Horrsjöbergsformationen, geol., inom
gnejsregionen uppträdande isolerad reliktkomplex av
sup-rakrustala bergarter (cyanitförande kvartsiter,
glimmerskiffrar, porfyrer) vid Horrsjöberget i n.
Värmland, av samma karaktär som
västanåforma-tionen i Skåne. Jfr Sverige, geologi.
Horrö’r (fra. horreur), fasa, avsky; ryslighet.
Hors (de) concours [å’r (da) kåt)ko’r] (fra.), utom
tävlan; i särklass, ojämförlig; ouppnåelig.
Hors d’æuvre [å’r dö’vr] (fra. eg.: utom verket
[jfr CEuvre], d.v.s. överloppsartikel), smårätter,
t.ex. oliver, sardiner, mandlar, som serveras i
början av en måltid el. som mellanrätt. Hors d’æuvre
varié, ung.: smörgåsbord, ”assietter”.
Horse Guards [hå’s ga’ds], engelskt
gardes-kav.-reg., tillhörande det s.k. household-cavalry.
Horsens, stad i Skanderborg amt, ö. Jylland,
vid inre Horsensfjorden, där Bygholm å mynnar;
32,400 inv. (1945). Staden, som ligger i
terrasser på en höjd, har en modern prägel, är
regelbundet byggd med flera mycket breda gator och
många vackra byggnader; de nyaste kvarteren
ligga i n. och ö. I ö. Caroline Amalienlund och
i v. Bygholms park. Från medeltiden kvarstå
två kyrkor, nu restaurerade: Vor Frelsers och
det forna gråbrödraklostrets kyrka. Ett större
sjukhus (”Hospitalet”) är inrättat i det gamla
Helgeandshuset. H. har en mängd andra
stiftelser, av vilka flera äga vackra byggnader, samt
åtskilliga gamla privathus av korsvirke och
tegel. En mängd prydliga byggnader ha uppförts
under de sista årtiondena av arkitekterna H.
Kampmann, A. Rosen och V. Norn. H. har
statsfängelse. — H. är en viktig
järnvägsknutpunkt. Hamnen förbättrades 1785—1802, flera
gånger under 1800-talet samt senast 1918.
Djupet i inloppet är 7 m. H. anlöptes 1947 av
1,379 fartyg. Betydande textil- och
maskinindustri; gummifabrik, gjuterier, slakterier;
tillverkning av möbler, tobaksvaror, kondenserad mjölk
m.m. [O.S.lV.Hn;E.W.
Horse-power [hå’s-pau’a] (eng., hästkraft), förk.
HP, en i England och engelsktalande länder
bruklig enhet för effekt*, spec. motoreffekt.
Medan den på kontinenten och i Sverige nyttjade
enheten hästkraft* (hk) motsvarar 75 kpm/sek,
definieras den av James Watt införda enheten
h. som 33,000 foot-pounds pr min, d.v.s. 76,05
kpm/sek; omräkningstalet mellan h. och hk är
sålunda i,oiss. — Intill 1946 begagnades i
England vid uttagning av automobilskatt en 1906 av
Royal Automobile Club uppställd formel för
beräkning av antalet motorhästkrafter, den s.k.
R.A.C.-rating, näml. W = o,t d2 • N h. där d =
cy-linderdiam. i eng. tum och N antalet cylindrar.
Antalet sålunda beräknade h. blev oberoende
såväl av motorvarvtalet som slaglängden men
gav dock brukbara värden med hänsyn till
dåtidens motortekniska standard. En modern
bilmotor, lämnande 90 h., kan enl. R.A.C.-formeln
taxeras så lågt som till 20 h. A.Lg.
— 800 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
