Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hovkansler - Hovkapell - Hovkapellets pensionsinrättning - Hovkapellmästare - Hovkitt - Hovkleresiet - Hovkonsistorium - Hovlakej - Hovleverantör - Hovman - Hovmantorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOVKAPELL
Kanslistyrelsen och fick en särskild exp. till sitt
förfogande. Med 1840 års departementalreform
upphävdes h:s ämbete. E.Spr.
Hovkapell, eg. ett musikkapell i furstlig tjänst.
Sådana ensembler utgjorde grunden för all
konstnärlig, profan musikodling i Europa från
1400-talet fram till upplysningstidevarvet, då
furstehovens betydelse som kulturcentra började reduceras
av det alltmera framträdande borgarståndet. Som
inst. har ett kungl. svenskt h. existerat i
Stockholm sedan Gustav Vasas tid. Även dessförinnan
voro dock musiker för längre el. kortare tidrymd
anställda vid hovet. Under 1500-talet bestod det
svenska h. — liksom de franska och engelska —
av solister (t.ex. orgel- och lutvirtuoser),
vokalis-ter och instrumentister (violister, trumpetare,
trumslagare etc.). Det omorganiserades 1620 i
samband med Gustav II Adolfs förmälning och
fick under drottning Kristinas regering en
glansperiod: kapellet hade en mycket ansenlig numerär,
och dess prestationer höllos under skickliga
hovkapellmästares ledning på hög nivå. Från 1640
och ända in på 1720-talet innehade medl. av
släkten D ü b e n* hovkapellmästarplatsen. De svåra
tiderna under Karl XII:s senare regeringsår
återverkade på h., som blev avsevärt decimerat.
Antalet musiker växte emellertid åter småningom, och
sedan J. H. Roman* 1729 blivit
hovkapellmästare, hade kapellet vid vissa tillfällen ett hundratal
medl. (inkl, extra medverkande), vilka även togo
aktiv del i huvudstadens offentliga konsertliv, som
då tagit en blygsam början. När Gustav III 1773
grundade en stående lyrisk scen, fick h. en ny
uppgift som ständig operaorkester. En särskild,
vid teatern engagerad sångarpersonal anställdes.
Hovkapellmästarposten innehades under senare
delen av 1700-talet av bl.a. Fr. U 11 i n i, J. M.
K r a u s och G. J. V o g 1 e r. I ett prekärt läge
befann sig h. 1806—09 — såväl h. som operan
upplöstes av den föga konstintresserade Gustav IV
Adolf —, men sistn. år återupptogs den avbrutna
verksamheten. — En stimulerande ledarkraft var
J. B. E. D u P u y, som 1822 efterträddes av J.
Fr. B e r w a 1 d. Som hovkapellmästare
fungerade sedan J. G. B. F o r o n i, I. L a c h n e r, L.
Norman, J. Dente, C. Nordqvist och R.
Henneberg. 1911—32 stod A. Järnefelt i
spetsen för h. (hovkapellmästare 1911, i:e
hovkapellmästare 1923). Järnefelt fick i sin tur till
efterträdare N. G r e v i 11 i u s (hovkapellmästare
1930). H. räknar numera över ett 60-tal medl. och
åtnjuter stadgat rykte som en utomordentlig
operaorkester. — Jfr Kammarmusiker och
Hovkapellmästare. — Litt.: A. Lindgren, ”Sv. h.-mästare”
(1882); T. Norlind & E. Trobäck, ”Kungl. h:s
historia” (1926). G.Jn.
Hovkapellets pensionsinrättning, stiftades av G.
J. Vogler 1794 som änke- och pupillkassa. 1815
grundades pensionsfonden, 1833 sammanslogos de
båda kassorna.
Hovkapellmästare, ledare för ett hovkapell*. I
Sverige förlänas titeln h., resp. i:e h. av konungen
åt särsk. förtjänta, stadigvarande dirigenter vid
Hovkapellet.
Hovkitt, veter., se Defays hovkitt.
Hovkleresiet, det vid hovet tjänstgörande
prästerskapet (jfr Klerus). Stadgar för h. utfärdades
1645 och 1662. H. utgöres av 1
överhovpredikant, 2 ord. och ett växlande antal e.o.
hovpredikanter, vilka utnämnas av konungen
efter förslag av överhovpredikanten. Jfr
Hovkonsistorium. — Litt.: A. Westén & C. E.
Wen-ström, ”Sv. kongl. hofclericiets historia” (4 bd.
1799—1850).
Hovkonsistorium (Consisto’rium äu’licum), som
fick sin ställning bestämd genom kungl.
instruktion 28/ö 1681, fungerar som kyrklig styrelse för
Hovförsamlingen och Skeppsholms församling i
Stockholm. Före 1927 hörde under H. även
Stockholms garnisonsförsamlingar, vilkas reg.-pastorer
då voro bisittare i H. (enl. k.f. n/i2 1687). Preses
i H. är överhovpredikanten, assessorer äro numera
endast de båda ord. hovpredikanterna samt
ami-ralitetspastorn.
Hovlakej, lakej, tjänstgörande vid konungens
el. annan furstlig persons hov.
Hovleverantör, titel, som mot lösen av diplom
tilldelas köpmän, som anlitas av konungens,
drottningens, änkedrottningens, kronprinsens el.
kronprinsessans hov för leveranser el. arbeten.
Diplomavgiften tillfaller en hjälpfond för hovpersonalen
(hovstatens gratialfond).
Hovman, gemensam benämning på en hos
konungen el. annan furstlig person som uppvaktning
anställd man. I Sverige är den förnämste h.
riksmarskalken. Jfr Hov.
Hovmantorp. 1) Kommun i Konga hd i
Småland, Kronobergs län, och församling (4,517 inv.,
även innefattande Lessebo köping) i
Hovmantorps och Furuby pastorat i Konga kontrakt av
Växjö stift, s.ö. om Växjö; 118,38 km2, därav 93,07
land; 2,076 inv. (1949). 1939 utbröts Lessebo ur
H. för att bilda egen köpingskommun. H. är en
småkuperad skogstrakt med mossar, kring sjön
Rottnen (149 m ö.h.) och övre Ronnebyån. Åker
och äng utgöra vardera 5 °/o av landarealen,
skogsmarken 71 °/o. I kommunen ligga
municipalsam-hället H.2) och egendomen Hovmantorp. Av
industrier märkas utanför H.2) glasbruk,
tillhörande ab. Strömbergshyttan (aktiekapital 60,000
kr, 65 arb.) och ab. Bergdala glasbruk
(aktiekapital 100,000 kr, 60 arb.); mindre elkraftverk.
Kyrkan av trä i korsform byggdes 1846—47. —
Namnet, givet efter kyrkbyn, skrevs 1403 i
Hamunda-torp sokn. Förra leden är gen. av det fsv.
mansnamnet Hamundjer), senare leden är thorp,
nv-bygge (se A. Eile i ”Hyltén Cavallius-fören.”,
årsb., 1925, sid. 9). P.;Er.
2) Municipalsamhälle (sedan 1919) i H.i), vid
en n. vik av sjön Rottnen och vid statsbanan
Karlskrona—Växjö; 1,83 km2, allt land; 1,251 inv.
(1949). Två glasbruk finnas, det ena, Sandvik,
tillhörande ab. Orrefors glasbruk, det andra ab.
Hovmantorps glasbruk, bildat 1905 (aktiekapital
148,000 kr, 95 arb., årligt tillverkningsvärde 0,9
mkr). ab. Glas & trä, bildat 1943 (aktiekapital
90,000 kr, 75 arb., årligt tillverkningsvärde 1 mkr),
äger möbelverkstad, glassliperi m.m.; Ljuders
nic-kelsilverfabrik ab. (40 arb.) äger metallgjuteri,
lås-och metallvarufabrik. Bland mindre industrier
märkas metallfabriker, trä- och stenförädling.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet
3,216,600 kr, till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst 2,270,510 kr (1947). P-
— 843 —
— 844 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
