Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hud - Hudaida, Hudeida, Hodaida, Hodeida - Hudandning, hudrespiration - Hudar - Hudatrofi - Hudblödning - Huddersfield - Huddinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUDAIDA
Fig. 3. Tagg- och reffelceller i stratum Malpighi.
skilda ändorgan. Sådana äro Merkels
känselkroppar i överhuden, meissner-wagnerska
känselkroppar i papillarskiktet (fig. 2), känseländkolvar, de
vater-paciniska känselkropparna och Ruffinis
ändorgan i läderhuden. Dessa olika nervslut upptaga
säkerligen skilda retningar, men frågan härom är
ännu icke utredd. — Om hudmuskler se d.o. —
H. utgör kroppens ytliga skyddsskikt mot
mekaniska påfrestningar. Härvid spela hornlagret, den
fasta, flätade bindväven i läderhuden och
underhudsfettet den största rollen. Även h:s mjukhet
och smidighet, som åstadkommes genom
talgsekre-tet, har betydelse. I oskadat skick är h. i viss mån
ogenomtränglig för bakterier. En ökad
pigmentinlagring i h. är som regel en skyddsåtgärd från
h:s sida mot för stark ljusbestrålning. Om h:s
betydelse för värmeregleringen i kroppen se
Kroppstemperatur. H. tjänstgör vidare som ett
avsöndringsorgan, vilket framför allt understöder
njurarna i deras funktion. Däremot har den en
ytterst ringa resorptionsförmåga. H.Bn;T.Hn.
2) Garveritekn., se Hudar och Skinn.
Hudaida, Hudeida, Hodaida, Hodeida,
stad i Jemen, s.v. Arabien, vid Röda havet; c:a
50,000 inv. Hamnen är dålig, och fartygen måste
ankra långt från land. H. är Jemens huvudhamn;
export av kaffe och dadlar.
Hudandning, hudrespiration, gasutbyte
genom huden, varvid syre upptages och kolsyra
avgives. I större el. mindre grad äger h. rum hos
alla djur; hos nässeldjur, koralldjur, de flesta
maskar m.fl. ryggradslösa djur men även hos en
del ryggradsdjur, ss. grottsalamandrarna, hos
vilka lungorna tillbakabildats, försiggår hela
gasutbytet genom huden. Även hos de djur, som äga
särskilda andningsorgan (gälar el. lungor), spelar
h. ofta en viktig roll. Jfr Andning, sp. 991.
Hudar ur garveriteknisk synpunkt härröra
hu-vudsakl. från nötkreatur och indelas i två klasser,
näml, t a m a = europeiska och v i 1 d a =
utomeuropeiska h. Klimat, levnadssätt, foder, skötsel,
kön, ålder etc. inverka på h:s kvalitet. H. av
betesdjur från högland i tempererat klimat lämna det
bästa lädret, under det att h. från gödda stalldjur
äro sämre; kohud är bättre än tjurhud. Tama h.
importeras från Ryssland och Mellaneuropa, vilda
från Sydamerika, Afrika, Indien och Kina.
Hudatrofi, se Hudsjukdomar.
Hudblödning, se Purpura.
Huddersfield [huddGzfild], county borough i
grevskapet York, West Riding, England, i
Pen-ninska bergen, 22 km s.v. om Leeds, vid floden
Colne; 125,490 inv. (1947). Ylle- (finare
damkläder, velour m.m.), linne-, siden-, maskin- och
kemisk industri.
Huddinge. 1) Socken i Svartlösa hd i
Södermanland, Stockholms län, och pastorat i
Södertörns kontrakt av Stockholms stift, s. och s.v.
om Stockholm; 141,76 km2, därav 132,45 land;
20,124 inv. (1949). I s. tillhör socknen Hanveden,
i övrigt n. Södertörns av skog och bergspartier
splittrade odlingsbygd. Bland de många sjöarna
märkas Orlången och Trehörningen samt på
gränsen i n.ö. Magelungen och Drevviken; i n.v. når
H. fram till Mälaren. Åkern utgör 13% av
landarealen, skogsmarken 41 °/o. I senare tid präglas
H. av en enorm folkökning: medan inv.-antalet
1805 var 1,151, 1859 1,735 och 1910 2,574, var det
1920 4,072, 1930 9,932 och 1940 14,376. Yttre
förorter till huvudstaden äro sålunda
municipalsam-hällena H.2) och S e g e 11 o r p*, villasamhällena
Trångsund* med Stortorp (800 inv. 1946) vid
Stockholm—Nynäs järnväg, Län na (224 inv.),
Solgård med Vistaberg (402 inv.), Glöms t a
med Backen och Kästa (406 inv.) samt Vårby
med strandbad vid Mälaren. S. om det sistn.,
vid Albysjön och delvis inom Botkyrka sn,
ligger industri- och villasamhället F i 11 j a (558 inv.,
därav 142 i Botkyrka) med mineralvattenfabrik,
tillhörande Wårby hälsobrunn ab. (aktiekapital
150,000 kr), tegelbruk, motorbåtsvarv,
konservfabrik, tvätterier m.m. Bland socknens många
större egendomar märkas Ågesta*, Sundby,
Fle-mingsberg, Länna, Stensätra, Balingsta
(Frälsningsarméns), Balingsholm, Glömsta och
Fuller-sta. Vidare finnas här konvalescent-, vilo- och
barnhem samt ett Diakonissanstalten i Stockholm
tillhörigt skyddshem för flickor. H. är rikt på
fornlämningar, de flesta samlade i
järnåldersgrav-fält med högar och stensättningar; en bygdeborg
och två runstenar äro kända. Ett märkligt
silverfynd från vikingatiden har gjorts i Vårby*.
Den lilla romanska gråstenskyrkan från o. 1200
tillbyggdes åt ö. vid slutet av 1400-talet, erhöll
sitt nuv. kor 1745 och torn 1878; tunnvalv av trä.
Kyrkan restaurerades 1943. Altarskåpet från
1400-talets senare del anses stamma från B. Notkes
verkstad. Den väl skulpterade predikstolen är
från 1685; tre ljuskronor äro likaledes
1600-tals-arbeten. — Namnet skrevs o. 1314 De Wddunge.
Någon så benämnd kyrkby finns icke, och
namnet Uddunge (med senare tillsatt h) anses vara
bildat till en personbeteckning ’uddungar, de (som
ha sin mötesplats) vid Vårbyudden. Vårby vid
Mälaren med två utskjutande uddar var under
forntiden en samlingsplats och viktig strategisk
punkt. Se C. I. Ståhle, ”Studier över de
svenska ortnamnen på -inge”, 1946, sid. 245 ff. —
Litt.: N.-I. Roslund, ”H. kyrka och gårdar”
(1932). P.;Er.
2) Municipalsamhälle i H.i), vid V. stambanan
10 km s.s.v. om Stockholms centrum (se karta
- 863 -
— 864 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
